Hoppa till innehållet
    Antivaxxare.se

    Hib i Sverige – invasiv sjukdom före och efter programmet

    Modul – källbunden kärna

    Före allmän vaccination var Haemophilus influenzae typ b den vanligaste orsaken till bakteriell hjärnhinneinflammation hos små barn i Sverige: 34,4 fall av invasiv sjukdom per 100 000 barn 0–4 år (1987–1991). År 1994, efter införandet, var incidensen 3,5. Modulen redovisar jämförelsen med dess beräkning – och varför dagens artsbreda tal inte får blandas in.

    Datasetversion sjukdomsborda-atlas-1.0.0 · Senast genomgången 2026-09-01 (vår egen redaktionella genomgång, inte extern granskning)

    Senast uppdaterad:

    Innan du läser kurvorna

    Vad serierna visar

    • Före vaccination var invasiv H. influenzae-sjukdom hos barn 0–4 år vanlig: 34,4 fall per 100 000 och år (1987–1991), med typ b som dominerande orsak till bakteriell hjärnhinneinflammation hos små barn.
    • 1994, efter införandet, var incidensen 3,5 per 100 000 – cirka 90 procent lägre, med källans egna utfallstal 92 % (meningit) och 83 % (bakteriemi).
    • Letaliteten vid H. influenzae-meningit var cirka 2 procent i svenskt material 1987–89, med bestående men hos en del överlevande.
    • Sedan 2015 har sex invasiva typ b-fall rapporterats bland barn under fem år; 2025 verifierades inget typ b-fall i åldersgruppen.

    Vad de inte ensamma kan bevisa

    • Dagens artsbreda incidens (2,6 per 100 000, alla serotyper, medianålder 69 år) kan inte jämföras med förvaccinationstalet 34,4 – olika definitioner, åldrar och serotyper.
    • Före/efter-nedgången är en observation, inte en randomiserad prövning; de historiska efficacy-beläggen (93–95 %) kommer från prövningar av äldre monovalenta produkter.
    • Att dagens invasiva sjukdom hos barn domineras av icke-typbara stammar visar inte i sig varför – mönstret är förenligt både med ett fungerande typ b-program och med oförändrad icke-b-börda.
    • Nolläget för typ b under cirka 95 procents täckning är ingen ovaccinerad basrisk.

    Förändrades samtidigt

    • Serotypersättning: internationella data (Ontario, USA, Frankrike) visar förskjutningar mot icke-typbara stammar och typ a, med osäkra orsaker.
    • Blododlings- och diagnostikpraxis påverkar upptäcktsgraden av invasiv sjukdom.
    • Flockeffekt via bärarskapsreduktion gör att observerad nedgång inte kan delas upp i direkt och indirekt skydd.

    Invasiv sjukdom hos barn 0–4 år, 1987–1991 mot 1994

    Incidens: Rapporterade fall per befolkningsenhet och tidsenhet, t.ex. per 100 000 invånare och år. Kräver nämnare.

    Axeln visar: Fall per 100 000 barn 0–4 år och år, invasiv H. influenzae-sjukdom.

    010203019871988198919901991199219931994fall per 100 000 barn 0–4 år och årH1H2
    Invasiv sjukdom hos barn 0–4 år, 1987–1991 mot 1994. Fall per 100 000 barn 0–4 år och år, invasiv H. influenzae-sjukdom.
    • Invasiv H. influenzae-sjukdom hos barn 0–4 år, före och efter vaccinationKällbunden uppgift[1]

    H1 (1992–93): Infört i programmet – Regional utrullning av Hib-vaccination inleds [Belagd i källa]

    H2 (1993): Infört i programmet – Hib-vaccination införs i det allmänna programmet [Belagd i källa]

    Att en händelse föregår en förändring i kurvan är tidsmässig kontext – inte i sig ett orsaksbevis.

    Invasiv H. influenzae-sjukdom hos barn 0–4 år, före och efter vaccination: Två punkter ur samma studie och övervakning: genomsnittet 1987–1991 (före allmän vaccination) och 1994 (efter införandet). Serien är kort och ritas som punkter, inte som utjämnad kurva. Falldefinition: Invasiv sjukdom av Haemophilus influenzae hos barn 0–4 år; typ b dominerade den invasiva sjukdomen före vaccinationseran. System: Svensk uppföljningsstudie (Garpenholt et al. 1996). Nämnare: per 100 000 barn 0–4 år.

    Båda punkterna kommer ur samma studie och samma övervakning (Garpenholt et al. 1996). Meningit föll med 92 procent och bakteriemi med 83 procent, utan motsvarande nedgång hos äldre ovaccinerade grupper – ett mönster som talar för programspecifik effekt men som i sig inte är ett randomiserat belägg.

    Visa som tabell
    Invasiv H. influenzae-sjukdom hos barn 0–4 år, före och efter vaccination (fall per 100 000 barn 0–4 år och år)Källa: [1]
    År/periodVärdeNot
    1987–1991 (genomsnitt)34,4Före allmän vaccination.
    19943,5Efter införandet 1992–93.

    Bördestege – från infektion till död

    Nivåerna nedan är olika mått med olika nämnare. De får inte multipliceras ihop till en riskkedja, och en nivå som saknas är en dokumenterad lucka – inte noll.

    1. Infektioner/fall

      Utelämnad

      Bärarskap av H. influenzae i näsa och svalg är vanligt och oftast symtomfritt – kolonisation är inte ett sjukdomsmått och redovisas därför inte som infektionsnivå.

    2. Läkarbesök/öppenvård

      Utelämnad

      Lokala infektioner (öron, bihålor, luftvägar) orsakas i dag huvudsakligen av icke-typbara stammar och kan inte typ b-avgränsas i vårt material.

    3. Sjukhusvård

      Saknas

      Andel av invasiva fall som sjukhusvårdades respektive intensivvårdades är inte extraherad med källa; invasiv sjukdom handläggs i praktiken inneliggande men vi saknar det källsatta talet.

    4. Svår komplikation

      Belagd

      34,4 fall av invasiv sjukdom per 100 000 barn 0–4 år (meningit, bakteriemi, epiglottit)[1]

      Period: genomsnitt 1987–1991, före allmän vaccination. Nämnare: barn 0–4 år i Sverige. [Källbunden uppgift]

      Invasiv sjukdom är i sig den svåra formen; typ b dominerade före vaccinationseran.

    5. Död

      Belagd

      cirka 2 procents letalitet vid H. influenzae-meningit[2]

      Period: 1987–1989. Nämnare: odlingsverifierade meningitfall i svensk kohort. [Källbunden uppgift]

      Letalitet bland sjuka, inte befolkningsmortalitet. Serotyp b-specifika dödstal isoleras inte i publik statistik.

    Invasiv sjukdom hos barn 0–4 år: 1987–1991 mot 1994

    Mått: Incidens. Två perioder med olika övervakning ställs bredvid varandra – skillnaden är en beskrivning, inte i sig ett orsaksbevis.

    Före: 1987–1991 (genomsnitt)

    34,4 per 100 000 barn 0–4 år[1]

    fall per 100 000 och år

    Nämnare: barn 0–4 år i Sverige

    Samma studie och övervakningsdefinition som eftervärdet (Garpenholt et al. 1996).

    Täckning: Före allmän vaccination.

    Efter: 1994

    3,5 per 100 000 barn 0–4 år[1]

    fall per 100 000 och år

    Nämnare: barn 0–4 år i Sverige

    Samma studie och övervakningsdefinition som förevärdet.

    Täckning: Efter regional utrullning 1992–93 och programinförandet 1993.

    Härledd förändring

    cirka 90 procent lägre incidens (34,4 → 3,5)

    Så är talet beräknat

    Formel: (34,4 − 3,5) ÷ 34,4 × 100 ≈ 89,8 % ≈ cirka 90 %

    • Incidens av invasiv H. influenzae-sjukdom, barn 0–4 år, före vaccination: 34,4 fall per 100 000 och år (genomsnitt 1987–1991)[1]
    • Incidens 1994, efter införandet: 3,5 fall per 100 000 och år[1]

    Enhet: procentuell skillnad i incidens. Nämnare: barn 0–4 år i Sverige. Period: 1987–1991 mot 1994. Område: Sverige. Avrundning: Avrundat till närmaste tiotal procent (89,8 → cirka 90)..

    Osäkerhet: Eftersiffran gäller ett enskilt år (1994) med kort uppföljning; källans egna utfallsspecifika tal är 92 % (meningit) och 83 % (bakteriemi).

    Jämförbarhet: Båda värdena kommer ur samma studie och samma övervakningsdefinition – jämförelsen är intern i källan och korsar inga rapporteringssystem.

    Jämförbarhet

    • Jämförelsen är intern i en och samma studie med samma falldefinition – det är därför en härledd nedgång redovisas här, med beräkning.
    • Ingen motsvarande nedgång sågs hos äldre barn och vuxna utanför programmet, vilket talar emot en samtidig allmän trend som förklaring – men en före/efter-observation är inte en randomiserad prövning.
    • Eftervärdet gäller ett enskilt år med kort uppföljning.

    Vad mer som förändrades under samma tid

    • Sekulära trender i diagnostik och blododlingspraxis.
    • Regional utrullning 1992–93 med olika strategier gör exakta årtalsgränser mjuka.
    • Flockeffekt via minskat bärarskap kan inte separeras från direkt skydd i observationsdata.

    Enskilda uppgifter

    Varje uppgift redovisas med mått, nämnare, period och källa. Uppgifter med olika nämnare är inte utbytbara.

    • Komplikationer

      Källbunden uppgift

      Nedgång i meningit respektive bakteriemi efter införandet

      92 respektive 83 procents minskning[1]

      procentuell minskning enligt källan

      Nämnare:
      jämfört med nivån före allmän vaccination, barn 0–4 år
      Period:
      1994 mot 1987–1991. Sverige, 0–4 år.
      Definition:
      Hjärnhinneinflammation respektive bakteriemi av H. influenzae

      Procenttalen är källans egna, inte våra beräkningar. Ingen motsvarande nedgång sågs hos äldre barn och vuxna som inte omfattades av vaccinationen.

    • Letalitet

      Källbunden uppgift

      Letalitet vid H. influenzae-meningit

      cirka 2 procent[2]

      procent

      Nämnare:
      odlingsverifierade fall av H. influenzae-meningit i svensk kohort 1987–1989
      Period:
      1987–1989. Sverige, alla åldrar i kohorten.
      Definition:
      Odlingsverifierad meningit

      Letalitet bland sjuka – inte ett årligt dödstal. Bland överlevande förekom bestående men, bland annat hörselnedsättning och epilepsi.

    • Incidens

      Källbunden uppgift

      Invasiv H. influenzae 2025 – HELA ARTEN, inte bara typ b

      2,6 per 100 000 (279 fall)[3]

      fall per 100 000 invånare

      Nämnare:
      hela den svenska befolkningen, alla serotyper och icke-typbara stammar
      Period:
      2025. Sverige, alla åldrar (medianålder 69 år).
      Definition:
      Invasiv sjukdom av Haemophilus influenzae, samtliga typer

      Talet avser hela arten och alla åldrar och är därmed INTE jämförbart med förvaccinationstalet 34,4 (typ b-dominerad invasiv sjukdom hos barn 0–4 år). Bland barn under fem år 2025: 21 fall, varav inget verifierat typ b.

    • Rapporterade fall

      Källbunden uppgift

      Invasiva Hib-fall (typ b) bland barn under fem år sedan 2015

      6 fall, varav 5 vaccinerade[4]

      fall

      Nämnare:
      barn under fem år i Sverige, 2015–2024
      Period:
      2015–2024. Sverige, under 5 år.
      Definition:
      Verifierad serotyp b, invasiv sjukdom

      Små tal: enskilda år kan inte jämföras statistiskt. 2024 rapporterades två invasiva Hib-fall bland barn, båda vaccinerade.

    • Vaccinationstäckning

      Källbunden uppgift

      Vaccinationstäckning, tre doser (sexvalent) vid 2 års ålder

      94,5 procent[6]

      procent

      Nämnare:
      barn följda i barnhälsovården, statistikår 2023
      Period:
      2023. Sverige, 2 år.

      Programmått; redovisas skilt från sjukdomsmåtten.

    Programhändelser

    Tidsmässig kontext till serierna ovan. Att en händelse föregår en trend är inte i sig ett orsaksbevis.

    1. 1992–93

      Regional utrullning av Hib-vaccination inleds Infört i programmet

      Regional utrullning av konjugatvaccin mot Hib påbörjades 1992–93 med delvis olika strategier i olika delar av landet.

      Ungefärligt årtal · Belagd i källa

    2. 1993

      Hib-vaccination införs i det allmänna programmet Infört i programmet

      Vaccination mot Haemophilus influenzae typ b infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet 1993.

      Årtal belagt · Belagd i källa

    Vad som saknas – öppet redovisat

    En lucka är inte noll. Varje rad anger vad som saknas, var uppgiften rimligen finns och vad den skulle låsa upp.

    • Typ b-specifik svensk serie 1994–2025

      Saknas:
      Årsvis incidens av verifierad typ b-sjukdom hos barn, mellan Garpenholt-uppföljningen och dagens årsrapporter.
      Var uppgiften rimligen finns:
      Folkhälsomyndighetens äldre årsrapporter och laboratorieövervakning.
      Låser upp:
      Hela programperioden kan ritas som kanonisk serie i stället för två punkter plus nutidsobservationer.

      Posten följs i källåterställningsbackloggen

    • Svenska tal för Hib-epiglottit

      Saknas:
      Incidens eller letalitet för struplocksinflammation orsakad specifikt av Hib.
      Var uppgiften rimligen finns:
      Svensk klinisk litteratur från förvaccinationseran.
      Låser upp:
      Epiglottit – det snabbast livshotande förloppet – kan kvantifieras i bördestegen.

    • Andel överlevande med bestående men

      Saknas:
      Primärkällans andel för hörselnedsättning/epilepsi efter Hib-meningit i svenskt material.
      Var uppgiften rimligen finns:
      Uppföljningsstudier till den svenska meningit-kohorten 1987–89.
      Låser upp:
      Nivån 'bestående skada' i bördestegen kan beläggas med svenskt tal.

    Läs vidare

    Sidans tillstånd

    Senast uppdaterad

    2026-09-01

    Publiceringsläge

    Sidan finns inte i publiceringsregistret.

    Granskning

    Ingen registrerad granskningspost finns för den här sidan. Vi skriver inte medicinskt granskad utan en registrerad granskning. Se granskningsstatus

    Korrigeringar

    Inga korrigeringar är registrerade för den här sidan. Det betyder att vi inte dokumenterat något fel här – inte att sidan är kontrollerad. Alla korrigeringar

    De fyra fälten mäter olika saker. Ett uppdateringsdatum är inte en granskning, och ett publiceringsläge säger inget om hur säker en medicinsk slutsats är.

    Faktakort att dela

    Korten är utdrag ur den här sidans kanoniska poster. De bär med sig avgränsning, nämnare och osäkerhet, och länken går alltid tillbaka hit.

    Observation

    Nedgång i meningit respektive bakteriemi efter införandet

    92 respektive 83 procents minskning procentuell minskning enligt källan

    Mått
    Komplikationer
    Nämnare
    jämfört med nivån före allmän vaccination, barn 0–4 år
    Period
    1994 mot 1987–1991
    Befolkning
    0–4 år, Sverige

    Osäkerhet

    • Procenttalen är källans egna, inte våra beräkningar. Ingen motsvarande nedgång sågs hos äldre barn och vuxna som inte omfattades av vaccinationen.

    Antal eller andel med en definierad komplikation bland de sjuka. Kortet är ett utdrag ur en kanonisk post på antivaxxare.se. Det är inte en sammanfattning av forskningsläget och inte ett omdöme.

    Läs hela genomgången: Hib i Sverige – invasiv sjukdom före och efter programmet

    Källa: Garpenholt et al., Scand J Infect Dis 1996 – svensk effekt efter införandet

    https://antivaxxare.se/data/sjukdomsborda/hib

    Dela

    Observation

    Letalitet vid H. influenzae-meningit

    cirka 2 procent procent

    Mått
    Letalitet
    Nämnare
    odlingsverifierade fall av H. influenzae-meningit i svensk kohort 1987–1989
    Period
    1987–1989
    Befolkning
    alla åldrar i kohorten, Sverige

    Osäkerhet

    • Letalitet bland sjuka – inte ett årligt dödstal. Bland överlevande förekom bestående men, bland annat hörselnedsättning och epilepsi.

    Andel döda bland de insjuknade (case fatality). Nämnaren är sjukdomsfall, inte befolkning. Kortet är ett utdrag ur en kanonisk post på antivaxxare.se. Det är inte en sammanfattning av forskningsläget och inte ett omdöme.

    Läs hela genomgången: Hib i Sverige – invasiv sjukdom före och efter programmet

    Källa: Svensk kohort 1987–89 – letalitet vid bakteriell meningit

    https://antivaxxare.se/data/sjukdomsborda/hib

    Dela

    Observation

    Invasiv H. influenzae 2025 – HELA ARTEN, inte bara typ b

    2,6 per 100 000 (279 fall) fall per 100 000 invånare

    Mått
    Incidens
    Nämnare
    hela den svenska befolkningen, alla serotyper och icke-typbara stammar
    Period
    2025
    Befolkning
    alla åldrar (medianålder 69 år), Sverige

    Osäkerhet

    • Talet avser hela arten och alla åldrar och är därmed INTE jämförbart med förvaccinationstalet 34,4 (typ b-dominerad invasiv sjukdom hos barn 0–4 år). Bland barn under fem år 2025: 21 fall, varav inget verifierat typ b.

    Rapporterade fall per befolkningsenhet och tidsenhet, t.ex. per 100 000 invånare och år. Kräver nämnare. Kortet är ett utdrag ur en kanonisk post på antivaxxare.se. Det är inte en sammanfattning av forskningsläget och inte ett omdöme.

    Läs hela genomgången: Hib i Sverige – invasiv sjukdom före och efter programmet

    Källa: Folkhälsomyndigheten – invasiv Haemophilus influenzae, statistik

    https://antivaxxare.se/data/sjukdomsborda/hib

    Dela

    Observation

    Invasiva Hib-fall (typ b) bland barn under fem år sedan 2015

    6 fall, varav 5 vaccinerade fall

    Mått
    Rapporterade fall
    Nämnare
    barn under fem år i Sverige, 2015–2024
    Period
    2015–2024
    Befolkning
    under 5 år, Sverige

    Osäkerhet

    • Små tal: enskilda år kan inte jämföras statistiskt. 2024 rapporterades två invasiva Hib-fall bland barn, båda vaccinerade.

    Antal anmälda/rapporterade fall. Styrs av provtagning, anmälningsplikt och falldefinition – inte samma sak som alla infektioner. Kortet är ett utdrag ur en kanonisk post på antivaxxare.se. Det är inte en sammanfattning av forskningsläget och inte ett omdöme.

    Läs hela genomgången: Hib i Sverige – invasiv sjukdom före och efter programmet

    Källa: Folkhälsomyndigheten – barnvaccinationsprogrammet, årsrapport 2024

    https://antivaxxare.se/data/sjukdomsborda/hib

    Dela

    Observation

    Vaccinationstäckning, tre doser (sexvalent) vid 2 års ålder

    94,5 procent procent

    Mått
    Vaccinationstäckning
    Nämnare
    barn följda i barnhälsovården, statistikår 2023
    Period
    2023
    Befolkning
    2 år, Sverige

    Osäkerhet

    • Programmått; redovisas skilt från sjukdomsmåtten.

    Andel vaccinerade i en definierad kohort. Ett programmått, inte ett sjukdomsmått. Kortet är ett utdrag ur en kanonisk post på antivaxxare.se. Det är inte en sammanfattning av forskningsläget och inte ett omdöme.

    Läs hela genomgången: Hib i Sverige – invasiv sjukdom före och efter programmet

    Källa: FHM – Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2023, årsrapport

    https://antivaxxare.se/data/sjukdomsborda/hib

    Dela

    Källor

    ”Senast kontrollerad” avser vår redaktionella kontroll mot källan – inte medicinsk eller extern verifiering.

    1. 1

      Garpenholt et al., Scand J Infect Dis 1996 – svensk effekt efter införandet Studie

      Garpenholt Ö, Silfverdal SA, Hugosson S, et al. The impact of Haemophilus influenzae type b vaccination in Sweden. Scand J Infect Dis. 1996. Genomsnittlig årlig incidens av invasiv Haemophilus influenzae-sjukdom hos barn 0–4 år var 34,4 per 100 000 under perioden 1987–1991, före allmän vaccination. År 1994 hade incidensen fallit till 3,5 per 100 000. Antalet meningitfall minskade med 92 procent och bakteriemifallen med 83 procent. Ingen motsvarande signifikant nedgång sågs hos äldre barn och vuxna, och liknande nedgång sågs i två regioner med olika introduktionsstrategier.

      Öppna källan

    2. 2

      Svensk kohort 1987–89 – letalitet vid bakteriell meningit Studie

      Svensk nationell sammanställning av 1 019 odlingsverifierade invasiva infektioner i tre bakteriella kategorier under 1987–89. Letaliteten vid meningit orsakad av Haemophilus influenzae angavs till cirka 2 procent. Talet är en letalitet bland sjuka, inte ett årligt dödstal.

      Öppna källan

    3. 3

      Folkhälsomyndigheten – invasiv Haemophilus influenzae, statistik Registerdata

      Folkhälsomyndigheten. Invasiv infektion med Haemophilus influenzae – sjukdomsstatistik. Årssammanfattning 2025: 279 fall av invasiv H. influenzae totalt, incidens 2,6 per 100 000. Medianålder 69 år. Högst incidens hos personer 80 år och äldre (13 per 100 000), därefter spädbarn under ett år (8,2 per 100 000). Bland barn under fem år rapporterades 21 fall, varav 13 orsakade av icke-typbara (kapselfria) stammar, fyra av typ f, ett av typ a och tre saknade typningsuppgift. Inget verifierat fall av typ b rapporterades bland barn under fem år 2025.

      Öppna källan

    4. 4

      Folkhälsomyndigheten – barnvaccinationsprogrammet, årsrapport 2024 Myndighetskälla

      Folkhälsomyndigheten. Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2024 – årsrapport. 97 procent av tvååringarna hade fått minst en dos av kombinationsvaccinet mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B, och 95 procent hade fått tre doser. Under 2024 rapporterades två invasiva Hib-fall bland barn, varav ett hos barn under fem år; båda var vaccinerade. Sedan 2015 har sex invasiva Hib-fall rapporterats bland barn under fem år, varav fem var vaccinerade.

      Öppna källan

    5. 5

      Folkhälsomyndigheten – tidigare vaccinationsprogram Myndighetskälla

      Folkhälsomyndigheten. Tidigare vaccinationsprogram. Vaccination mot Hib infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet 1993; införandet påbörjades regionalt under 1992–93 med delvis olika strategier i olika delar av landet.

      Öppna källan

    6. 6

      FHM – Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2023, årsrapport Myndighetskälla

      Folkhälsomyndigheten. Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2023 – Årsrapport. Tabell 2–3, nationell vaccinationstäckning, statistikår 2023.

      Plats: Tabell 2–3

      Öppna källan

    Dela sidan