Hib – invasiv infektion med Haemophilus influenzae typ b

Vad är Hib?

Källor: Folkhälsomyndigheten – sjukdomsinformation om invasiv H. influenzae

Smittvägar

Källor: Folkhälsomyndigheten – sjukdomsinformation om invasiv H. influenzae

Sjukdomsförlopp

Källor: Svensk kohort 1987–89 – letalitet vid bakteriell meningit, Folkhälsomyndigheten – vaccination mot Hib

Hib i Sverige

Källor: Garpenholt et al., Scand J Infect Dis 1996 – svensk effekt efter införandet, Folkhälsomyndigheten – tidigare vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten – invasiv Haemophilus influenzae, statistik, Folkhälsomyndigheten – barnvaccinationsprogrammet, årsrapport 2024

Mått, enheter och nämnare

Dödlighet, incidens och letalitet är olika mått och får inte jämföras rakt av. Varje rad redovisar enhet, period och nämnare.

Komplikationer

• Bakteriell hjärnhinneinflammation (meningit)

  Före vaccinationen var typ b den vanligaste orsaken till bakteriell hjärnhinneinflammation hos små barn i Sverige. Bland överlevande förekom bestående men, bland annat hörselnedsättning och epilepsi.

  Frekvens: cirka 2 procents letalitet i svenskt material 1987–89

• Struplocksinflammation (epiglottit)

  Typ b var före vaccinationen även en vanlig orsak till struplocksinflammation hos små barn, ett tillstånd som obehandlat snabbt kan bli livshotande genom luftvägshinder.

  Frekvens: OKÄNT Svenskt tal för incidens eller letalitet specifikt vid Hib-epiglottit.

• Bestående men efter meningit

  Hörselnedsättning och epilepsi rapporterades bland barn som överlevde Hib-meningit.

  Frekvens: EJ EXTRAHERAD Andel överlevande med bestående men i svenskt material, med källhänvisning.

Vaccinationens roll – tre mått som inte är samma sak

De historiska efficacy-talen (93–95 procent i placebo- eller aktivkontrollerade prövningar med PRP-OMP, PRP-T och PRP-D) gäller äldre monovalenta produkter, inte dagens sexvalenta Hexyon. Den svenska 34,4→3,5-siffran är ett effectiveness-mått från nationell före–efter-observation, inte en randomiserad prövning. Hexyons EMA-dokumentation mäter immunogenicitet (antikroppsnivåer mot aktiva jämförelsevacciner), inte klinisk Hib-sjukdom mot ingen injektion.

Efficacy (studieförhållanden)

I en randomiserad, dubbelblind placebokontrollerad studie bland navajospädbarn (PedvaxHIB) inträffade 22 fall av invasiv Hib-sjukdom i placebogruppen mot 1 i vaccingruppen, 93 procents skyddseffekt (95 % KI cirka 57–98). I Gambia (PRP-T mot DTP utan Hib-komponent, 42 848 spädbarn) sågs 95 procents skyddseffekt (95 % KI 67–100) mot invasiv Hib och 100 procent mot Hib-pneumoni. En äldre finsk prövning (PRP-D, öppen, mot fördröjd vaccination) visade cirka 94 procents skyddseffekt, medan en amerikansk placebokontrollerad prövning i Alaska med samma PRP-D-produkt gav en icke signifikant skyddseffekt på 35 procent (95 % KI −57 till 73), kopplat till låg immunogenicitet i den studien.

Effectiveness (verklig användning)

I Sverige föll incidensen av invasiv H. influenzae-sjukdom hos barn 0–4 år från 34,4 per 100 000 (1987–1991, före vaccination) till 3,5 per 100 000 (1994), med 92 procents minskning av meningit och 83 procents minskning av bakteriemi, utan motsvarande nedgång hos ovaccinerade äldre grupper. En svensk sexårsuppföljning identifierade sex sanna, sex skenbara och en möjlig vaccinationssvikt under närmare två miljoner vaccinerade barnår.

Immunogenicitet (surrogatmått)

EMA:s utredningsrapport för det sexvalenta Hexyon, som ingår i det svenska programmet, redovisar anti-PRP och övriga antikroppssvar från tolv huvudstudier med över 3 400 barn samt en tvådosstudie med 554 barn (43 i Sverige, 511 i Finland) mot Infanrix hexa, med primärt utfall antikroppsnivåer snarare än klinisk sjukdom.

Programtidpunkt i Sverige

Källor: Folkhälsomyndigheten – tidigare vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten – vaccination mot Hib, Adda – ramavtal vaccin enligt barnvaccinationsprogrammet

Säkerhet och serotypersättning

Källor: ActHIB – produktinformation (DailyMed), Black et al., Pediatrics 1993 – PRP-T mot hepatit B-vaccin som kontroll, Adam et al. 2010 – stamskifte i Ontario 1989–2007, Soeters et al. – invasiv H. influenzae i USA 2002–2015, Lipsitch, Emerging Infectious Diseases 1999 – serotypersättning i teorin, Ribeiro et al. 2003 – Hia-ökning i Brasilien efter Hib-program, Ribeiro et al. 2007 – femårsuppföljning i Brasilien, Vaccine 2025 – invasiv Hib och vaccinsvikt i Frankrike 2018–2024, Folkhälsomyndigheten – invasiv Haemophilus influenzae, statistik

Programhistorik

Källor: Folkhälsomyndigheten – tidigare vaccinationsprogram, Adda – ramavtal vaccin enligt barnvaccinationsprogrammet

Följ vidare

Kända luckor i vårt underlag

• OKÄNT

  Incidens eller letalitet vid Hib-epiglottit i Sverige

  Svenskt tal för struplocksinflammation orsakad specifikt av Hib, skilt från övriga orsaker.

  Ingen källa vi har anger uppgiften. Okänt är inte detsamma som noll.

• EJ EXTRAHERAD

  Andel överlevande Hib-meningit med bestående men

  Primärkällans andel för hörselnedsättning/epilepsi efter Hib-meningit i svenskt material, med källhänvisning.

  Uppgiften bedöms finnas i angiven källa men är ännu inte utläst och kontrollerad av oss.

• KRÄVER KÄLLÅTERSTÄLLNING

  Formella beslut om schemaändringar 1993–i dag

  Beslutsunderlag för eventuella ändringar av doseringsschemat mellan introduktionen 1993 och dagens 3/5/12-månadersschema.

  Uppgiften saknar spårbar originalkälla i vårt register och publiceras inte förrän källan är återställd.

• OKÄNT

  Svenska dödsfall som kan tillskrivas serotyp b

  Socialstyrelsens publika dödsorsaksstatistik isolerar inte serotyp b inom koderna G00/J14/J05.

  Ingen källa vi har anger uppgiften. Okänt är inte detsamma som noll.

Vår täckning för Hib – invasiv infektion med Haemophilus influenzae typ b

Ett arbetsmått över vår egen dokumentation – aldrig ett medicinskt betyg.

• Sjukdomsbeskrivning74 ord, 1 källhänvisning(ar).Källbelagd
• Smittväg och förlopp1 stycken om smittväg, 2 om förlopp.Delvis
• Svensk epidemiologi och historik4 svensk(a) källhänvisning(ar).Källbelagd
• Mått med nämnare5 av 5 mått är kompletta med nämnare.Källbelagd
• Komplikationer1 av 3 med angiven frekvens.Källbelagd
• Vaccinets roll (tre mått isär)3 av 3 dimensioner har källbelagt värde. Övriga står som okända, inte som noll.Källbelagd
• Program och timing1 vaccinbegrepp, 0 handelsprodukt(er) kopplade.Delvis
• Säkerhet3 stycken, 9 källhänvisning(ar).Källbelagd
• Policyhistorik2 stycken policyhistorik.Källbelagd
• StudierIngen studiepost kopplad ännu.Källåterställning krävs
• Granskade påståendenInget påstående brutet ned för sjukdomen ännu.Källåterställning krävs
• Källor och proveniens23 källpost(er) i profilen.Källbelagd

Källor

1. Folkhälsomyndigheten – sjukdomsinformation om invasiv H. influenzae – Folkhälsomyndigheten. Sjukdomsinformation om Haemophilus influenzae-infektion, invasiv. Bakterien förekommer i sex kapselbärande serotyper (a–f) samt som stammar helt utan kapsel (icke-typbara, NTHi). Före vaccinationseran dominerade typ b den invasiva sjukdomen hos små barn. I dag orsakas invasiv sjukdom särskilt av icke-kapslade stammar. Vaccinet riktar sig uteslutande mot typ b. Länk
2. Folkhälsomyndigheten – vaccination mot Hib – Folkhälsomyndigheten. Vaccination mot Hib. Före allmän vaccination var Haemophilus influenzae typ b den vanligaste orsaken till bakteriell hjärnhinneinflammation och struplocksinflammation hos små barn i Sverige, och flera hundra barn under fem år insjuknade årligen i invasiv Hib-sjukdom. Enstaka barn avled, och bland dem som överlevde hjärnhinneinflammation förekom bestående men såsom hörselnedsättning och epilepsi. Vaccinet ingår i det allmänna programmet med doser vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Länk
3. Folkhälsomyndigheten – tidigare vaccinationsprogram – Folkhälsomyndigheten. Tidigare vaccinationsprogram. Vaccination mot Hib infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet 1993; införandet påbörjades regionalt under 1992–93 med delvis olika strategier i olika delar av landet. Länk
4. Folkhälsomyndigheten – invasiv Haemophilus influenzae, statistik – Folkhälsomyndigheten. Invasiv infektion med Haemophilus influenzae – sjukdomsstatistik. Årssammanfattning 2025: 279 fall av invasiv H. influenzae totalt, incidens 2,6 per 100 000. Medianålder 69 år. Högst incidens hos personer 80 år och äldre (13 per 100 000), därefter spädbarn under ett år (8,2 per 100 000). Bland barn under fem år rapporterades 21 fall, varav 13 orsakade av icke-typbara (kapselfria) stammar, fyra av typ f, ett av typ a och tre saknade typningsuppgift. Inget verifierat fall av typ b rapporterades bland barn under fem år 2025. Länk
5. Folkhälsomyndigheten – barnvaccinationsprogrammet, årsrapport 2024 – Folkhälsomyndigheten. Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2024 – årsrapport. 97 procent av tvååringarna hade fått minst en dos av kombinationsvaccinet mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B, och 95 procent hade fått tre doser. Under 2024 rapporterades två invasiva Hib-fall bland barn, varav ett hos barn under fem år; båda var vaccinerade. Sedan 2015 har sex invasiva Hib-fall rapporterats bland barn under fem år, varav fem var vaccinerade. Länk
6. Garpenholt et al., Scand J Infect Dis 1996 – svensk effekt efter införandet – Garpenholt Ö, Silfverdal SA, Hugosson S, et al. The impact of Haemophilus influenzae type b vaccination in Sweden. Scand J Infect Dis. 1996. Genomsnittlig årlig incidens av invasiv Haemophilus influenzae-sjukdom hos barn 0–4 år var 34,4 per 100 000 under perioden 1987–1991, före allmän vaccination. År 1994 hade incidensen fallit till 3,5 per 100 000. Antalet meningitfall minskade med 92 procent och bakteriemifallen med 83 procent. Ingen motsvarande signifikant nedgång sågs hos äldre barn och vuxna, och liknande nedgång sågs i två regioner med olika introduktionsstrategier. Länk
7. Svensk kohort 1987–89 – letalitet vid bakteriell meningit – Svensk nationell sammanställning av 1 019 odlingsverifierade invasiva infektioner i tre bakteriella kategorier under 1987–89. Letaliteten vid meningit orsakad av Haemophilus influenzae angavs till cirka 2 procent. Talet är en letalitet bland sjuka, inte ett årligt dödstal. Länk
8. Mulholland et al., Lancet 1997 – PRP-T i Gambia – Mulholland K, Hilton S, Adegbola R, et al. Randomised trial of Haemophilus influenzae type-b tetanus protein conjugate vaccine for prevention of pneumonia and meningitis in Gambian infants. Lancet. 1997;349(9060):1191–7. 42 848 spädbarn randomiserades till PRP-T blandat med DTP eller till DTP ensamt vid 2, 3 och 4 månaders ålder, med uppföljning i 5–36 månader. Efter tre doser inträffade 1 fall av invasiv Hib-sjukdom i vaccingruppen mot 19 i kontrollgruppen, skyddseffekt 95 procent (95 % KI 67–100). Hib-pneumoni: 0 mot 10 efter två eller tre doser, skyddseffekt 100 procent (55–100). All radiologiskt definierad pneumoni: 198 mot 251 fall, en minskning med 21,1 procent (4,6–34,9). Länk
9. Eskola et al., NEJM 1990 – PRP-D i Finland – Eskola J, Käyhty H, Takala AK, et al. A randomized, prospective field trial of a conjugate vaccine in the protection of infants and young children against invasive Haemophilus influenzae type b disease. N Engl J Med. 1990;323(20):1381–7. Öppen prospektiv randomiserad prövning med cirka 114 000 finska spädbarn. Vaccinet var PRP-D, konjugerat till difteritoxoid. Kontrollgruppen fick inte saltlösning utan fördröjd Hib-vaccination kring 24 månaders ålder. Efter tre doser sågs 4 verifierade bakteriemiska Hib-fall i den tidigt vaccinerade gruppen mot 64 bland kontrollerna, motsvarande cirka 94 procents skyddseffekt i huvudanalysen. Länk
10. Ward et al., NEJM 1990 – PRP-D mot saltlösning i Alaska – Ward J, Brenneman G, Letson GW, Heyward WL. Limited efficacy of a Haemophilus influenzae type b conjugate vaccine in Alaska Native infants. N Engl J Med. 1990;323(20):1393–401. Randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad prövning med 2 102 spädbarn av alaskaursprung. PRP-D jämfördes med saltlösning vid cirka 2, 4 och 6 månaders ålder. Under 3 969 personår observerades 32 invasiva Hib-episoder: 6,0 per 1 000 personår i vaccingruppen mot 9,6 i placebogruppen, en icke signifikant skillnad. Skyddseffekten efter tre doser skattades till 35 procent (95 % KI −57 till 73); en alternativ beräkning beroende på hanteringen av återkommande fall angav 43 procent. Endast 48 procent nådde anti-PRP över 0,1 µg/ml efter tredje dosen. Författarna fann inget stöd för signifikant skydd i denna population, och effektbristen följde den begränsade immunogeniciteten. Länk
11. PedvaxHIB – produktinformation (DailyMed) – Merck. PedvaxHIB (Haemophilus b Conjugate Vaccine, Meningococcal Protein Conjugate), produktinformation via DailyMed. Den historiska frystorkade produkten prövades i en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad effektstudie bland navajospädbarn. Rutinvaccination med DTP och OPV kunde ges i båda grupperna; placebo utgjorde jämförelsen för Hib-komponenten. Barnen följdes till 15–18 månaders ålder. 22 fall av invasiv Hib-sjukdom inträffade i placebogruppen mot 1 i vaccingruppen, motsvarande 93 procents skyddseffekt efter den primära tvådosserien (95 % KI cirka 57–98, p = 0,001). Dagens flytande formulering har jämförts mot den äldre frystorkade produkten. Länk
12. ActHIB – produktinformation (DailyMed) – Sanofi Pasteur. ActHIB (Haemophilus b Conjugate Vaccine, Tetanus Toxoid Conjugate), produktinformation via DailyMed. I studien P3T06, där ActHIB gavs tillsammans med Daptacel och IPOL, rapporterades allvarliga händelser (SAE) hos 50 av 1 455 deltagare (3,4 procent) inom 30 dagar efter doserna 1–3; ett krampanfall med apné samma dag som dos 1 bedömdes som möjligen relaterat. Efter dos 4 rapporterades SAE hos 4 av 418 (1,0 procent), inget bedömt som relaterat. Talen avser alla allvarliga händelser oavsett orsak under samtidig administrering av flera vacciner. Länk
13. Black et al., Pediatrics 1993 – PRP-T mot hepatit B-vaccin som kontroll – Black SB, Shinefield HR, Fireman B, et al. Safety, immunogenicity, and efficacy in infancy of oligosaccharide conjugate Haemophilus influenzae type b vaccine in a United States population. Pediatrics. 1993. Randomiserad, dubbelblind kontrollerad prövning med 10 317 spädbarn. PRP-T jämfördes med rekombinant hepatit B-vaccin som kontroll, och båda grupperna fick DTP vid cirka 2, 4 och 6 månaders ålder. Biverkningar registrerades under de första 72 timmarna efter varje dos och även mellan doserna, inklusive sjukhusinläggningar och öppenvårdsbesök via föräldrarapporter och journaler. Prövningen avbröts i förtid när andra Hib-vacciner licensierades. Total sjuklighet, dödlighet och sjukhusinläggning var likartad; vissa lokala och systemiska reaktioner var vanligare efter PRP-T. Fem säkra krampanfall registrerades månaden efter PRP-T mot tre efter hepatit B-vaccin, och inom 48 timmar 2 säkra plus 1 möjligt mot 0 (p < 0,13). Tre fall av invasiv H. influenzae inträffade i kontrollgruppen och inga i PRP-T-gruppen, men det förtida avbrottet och det låga antalet händelser gör detta till ett svagt effektmått. Länk
14. EMA – Hexyon, EPAR – European Medicines Agency. Hexyon – EPAR. Tolv huvudstudier med över 3 400 barn i åldern 6 veckor till 2 år jämförde Hexyon med kombinationer av separata vacciner mot samma sjukdomar. Huvudmåttet var antikroppsnivåer som är kända för att ge skydd, och 90–100 procent av barnen nådde definierade skyddande nivåer efter de tre första doserna. En ytterligare tvådosstudie med 554 barn jämförde Hexyon med Infanrix hexa och fann liknande antikroppssvar. Länk
15. EU Clinical Trials Register – 2012-001054-26 (Hexyon mot Infanrix hexa) – EU Clinical Trials Register, EudraCT 2012-001054-26. 554 spädbarn, varav 43 i Sverige och 511 i Finland. Jämförelsevaccinet var Infanrix hexa, valt eftersom det var ett godkänt sexvalent vaccin. Designen var non-inferiority baserad på seroprotektion och vaccinsvar, inklusive anti-PRP. Långtidsuppföljning anges uttryckligen som ej planerad. Länk
16. Adda – ramavtal vaccin enligt barnvaccinationsprogrammet – Adda Inköpscentral. Vaccin enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet 2021. Avtalsperiod 2023-09-01 – 2027-08-31. Hexyon från Sanofi är det avtalade sexvalenta vaccinet (DTaP-IPV-Hib-HepB) för spädbarn. Länk
17. Adam et al. 2010 – stamskifte i Ontario 1989–2007 – Populationsbaserad övervakning i Ontario 1989–2007. Före vaccinationen utgjorde typ b 64,9 procent av isolaten; senare i perioden var 70,3 procent icke-typbara, 13,6 procent typ f och 9,4 procent typ b. Poolad incidenskvot för Hib var 0,432 över åldersgrupperna. Bland barn under fem år sågs incidenskvot 2,4 för icke-typbara och 3,0 för typ f. Författarna beskrev detta som dokumenterat stamskifte. Länk
18. Soeters et al. – invasiv H. influenzae i USA 2002–2015 – Nationell amerikansk övervakning 2002–2015. Den totala incidensen av invasiv H. influenzae ökade med cirka 2 procent per år, icke-typbara stammar med 3 procent per år och typ a med 13 procent per år, medan typ b minskade med 4 procent per år och övriga icke-b-typer var stabila eller minskade. Trenderna är ekologiska och visar inte i sig att varje ökning av icke-b orsakats av Hib-vaccination. Länk
19. Lipsitch, Emerging Infectious Diseases 1999 – serotypersättning i teorin – Lipsitch M. Bacterial vaccines and serotype replacement: lessons from Haemophilus influenzae and prospects for Streptococcus pneumoniae. Emerg Infect Dis. 1999;5(3). Artikeln diskuterar under vilka villkor serotypersättning kan uppstå och behovet av övervakning. Sammanfattningen anger uttryckligen att ersättning inte hade inträffat vid användning av Hib-vacciner utifrån det underlag som fanns 1999, till skillnad från situationen för pneumokocker. Länk
20. Ribeiro et al. 2003 – Hia-ökning i Brasilien efter Hib-program – Brasiliansk övervakningsstudie ett år efter införandet av Hib-vaccination. Hib-meningit minskade med 69 procent, från 2,62 till 0,81 per 100 000. Samtidigt ökade meningit orsakad av H. influenzae typ a åttafaldigt, från 0,02 till 0,16 per 100 000. Författarna tolkade det som lokal selektion eller ersättning, men den tillskrivna risken var liten i förhållande till minskningen av Hib. Länk
21. Ribeiro et al. 2007 – femårsuppföljning i Brasilien – Brasiliansk femårsuppföljning efter Hib-vaccinationens införande. Hib-meningit minskade med 98 procent totalt och med 95 procent bland barn under ett år. Ökningen av typ a beskrevs som övergående och liten. Länk
22. Vaccine 2025 – invasiv Hib och vaccinsvikt i Frankrike 2018–2024 – Studie publicerad i Vaccine 2025 om invasiv Hib-sjukdom i Frankrikes fastland 2018–2024: 181 fall bland barn under fem år. Bland de 60 fallen i åldern 6–11 månader var 76,7 procent korrekt vaccinerade med två doser, och bland de 65 fallen från 12 månaders ålder var 67,7 procent korrekt vaccinerade med tre doser, vilket motsvarade 44 vaccinsvikter. Skyddseffekten efter tre doser skattades till 91,2 procent (95 % KI 76,3–96,8). Författarna anger att orsakerna till ökningen är osäkra och att effektskattningen inte talar för avtagande immunitet. Länk
23. Svensk uppföljning – vaccinationssvikter de första sex åren – Svensk nationell uppföljning av Hib-vaccinationens första sex år. Sex sanna, sex skenbara och en möjlig vaccinationssvikt identifierades under närmare två miljoner vaccinerade barnår. Länk