Barnhälsovården
Täckning för barn som följts upp inom barnhälsovården, statistikår 2023. Tvååringarna är i huvudsak födda 2021.
| Dos | Ålder | ||
|---|---|---|---|
| Difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, hepatit B | Minst 1 dos | 2 år | |
| Pneumokocker | Minst 1 dos | 2 år | |
| Difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, hepatit B | 3 doser | 2 år | |
| Pneumokocker | 3 doser | 2 år | |
| Mässling, påssjuka, röda hund (MPR) | Dos 1 | 2 år | |
| Difteri, stelkramp, kikhosta (dTp) | Dos 4 | 6 år | |
| Rotavirus | Minst 1 dos | 1 år |
Elevhälsan
Täckning för skolelever, statistikår 2023. HPV ges numera till både flickor och pojkar, pojkar sedan augusti 2020 (födda 2009 och senare).
| Dos | Ålder | ||
|---|---|---|---|
| Mässling, påssjuka, röda hund (MPR) | Dos 2 | 9 år | |
| Difteri, stelkramp, kikhosta (dTp) | Dos 5 | 16 år | |
| HPV, flickor | Minst 1 dos | 12 år | |
| HPV, flickor | 2 doser | 12 år | |
| HPV, pojkar | Minst 1 dos | 12 år | |
| HPV, pojkar | 2 doser | 12 år |
Hur siffrorna ska läsas
Täckningen mäts som andelen barn i en åldersgrupp som registrerats med ett visst antal doser. Siffrorna säger alltså något om hur många som vaccinerats – inte något om skyddseffekt, och inte något om hur många som fått biverkningar. En hög täckning är ett mått på programmets genomslag, inte på dess nytta i förhållande till risk.
Skillnaden mellan ”minst 1 dos” och full dosserie är värd att notera: en del av bortfallet består av barn som påbörjat men inte fullföljt en serie. Registreringen bygger dessutom på inrapportering från barnhälsovård och elevhälsa, vilket innebär att en viss eftersläpning och underrapportering förekommer.
Regionala siffror
Folkhälsomyndigheten publicerar även täckning per region och kommun, men de siffrorna finns endast i ett interaktivt faktablad utan öppen dataexport. För att inte återge tal som inte går att verifiera mot en läsbar källa redovisas här bara de nationella siffrorna. Den som vill se sin egen region hänvisas till myndighetens faktablad:
Faktablad: barnvaccinationer per regionÅrsrapport 2023 (PDF)
Källa
Folkhälsomyndigheten, Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2023 – Årsrapport, tabell 2–3. Statistikår 2023.
Läs vidare
- Tidslinje: så har programmet vuxit 1940–2027
- Riskjämförelse: sjukdomsrisk mot biverkningsrisk
- Biverkningsrapporter: VAERS och det svenska systemet
- Inert placebo: vilka vacciner har testats mot saltlösning?
Läs mer – originalkällor
Gå till primärkällorna. Det avgörande står sällan i sammanfattningen, utan i metodavsnittet: vad kontrollgruppen fick, hur länge deltagarna följdes och vilket utfallsmått som mättes.
- Nationella vaccinationsprogrammet för barn
Folkhälsomyndigheten
Myndighetens egen beskrivning av programmets innehåll och beslutsordning. Läs den som utgångspunkt, inte som utvärdering – texten redovisar rekommendationer, inte det underlag rekommendationerna vilar på.
- FASS – produktresuméer och bipacksedlar
Läkemedelsindustriföreningen
Tillverkarnas egna dokument. Här står frekvensangivelserna för biverkningar och, i avsnitt 5.1, vad kontrollgruppen faktiskt fick. Det är ofta här skillnaden mellan inert placebo och aktiv jämförelse framgår.
- European public assessment reports (EPAR)
European Medicines Agency
EMA:s fullständiga bedömningsrapporter, inklusive studiedesign, uppföljningstid och kontrollsubstans. Betydligt mer informativa än sammanfattningarna som citeras i media.
- ClinicalTrials.gov – registrerade prövningsprotokoll
U.S. National Library of Medicine
Här går det att kontrollera vad som var förhandsdefinierat utfallsmått och om det ändrades under studiens gång.
- Vaccines, Amen! (ISBN 979-8992423006)
Aaron Siri – kompletterande kritik, inte primärkälla
Genomgång av kontrollgrupperna i de prövningar som ligger till grund för godkännandena. Partisk i sitt anslag, men de refererade dokumenten går att kontrollera i original.
- Vax-Unvax: Let the Science Speak (ISBN 978-1510770263)
Robert F. Kennedy Jr & Brian Hooker – kompletterande kritik, inte primärkälla
Sammanställning av jämförande studier mellan vaccinerade och ovaccinerade. Studierna är av blandad kvalitet – läs sammanställningen som en ingång till originalen, inte som slutsats.
Länkarna leder till externa parter. Att en källa listas här innebär inte att vi delar dess slutsatser – den listas för att den går att kontrollera.