Den stora berättelsen
Fyra spår löper genom samma århundrade: vad som hände med sjukdomarna, vilket underlag som fanns, vad som beslutades och vem som betalade. Spåren visas parallellt så att samtidighet blir synlig – utan att samtidighet förväxlas med orsak.
Publiceringsläge: Publicerad – källbelagd
Varje sakuppgift på sidan är knuten till en angiven källa som du kan öppna själv. Det betyder inte att frågan är avgjord i sak, och inte att någon extern specialist har läst sidan.
Sidans tillstånd
Senast uppdaterad
Publiceringsläge
Granskning
Korrigeringar
De fyra fälten mäter olika saker. Ett uppdateringsdatum är inte en granskning, och ett publiceringsläge säger inget om hur säker en medicinsk slutsats är.
Fyra spår i samma tid
Spåren visas bredvid varandra i tid. Att två händelser ligger nära varandra i tidslinjen är inte ett orsakssamband, och tidslinjen påstår aldrig att ett spår förklarar ett annat. Varje post är härledd ur ett register på den här sajten och länkar till den kanoniska ytan där uppgiften går att kontrollera. 74 händelser visas.
- Sjukdom
- Observerad sjukdomsbörda i angiven befolkning och period. En observation är inte ett utfall av något beslut.
- Evidens
- Publicerade studier med årtal. Att en studie publiceras säger inget om att den påverkade svensk politik.
- Beslut och rekommendationer
- Beslut, rekommendationer, godkännanden och programhändelser. Typen hålls isär – ett underlag är inte ett beslut.
- Pengar
- Dokumenterade ekonomiska relationer. Ett flöde visar en relation, aldrig inflytande över ett beslut.
1950–1979
Sjukdom
1953DödsfallSverige
Döda under epidemin 1953: 216 personer dödsfall
Polio i Sverige – epidemier, IPV och skillnaden mot OPV. Nämnare: av över 5 000 insjuknade under epidemiåret. Befolkning: alla åldrar, Sverige.
Källa: SCB – polioepidemi och vaccin i SCB:s källor · Endast år belagt
Dödsfall i absoluta tal – redovisas skilt från insjuknande och förlamning.
1953KomplikationerSverige
Förlamade under epidemin 1953: cirka 3 000 personer personer med förlamning
Polio i Sverige – epidemier, IPV och skillnaden mot OPV. Nämnare: av över 5 000 insjuknade under epidemiåret. Befolkning: alla åldrar, Sverige.
Källa: SCB – polioepidemi och vaccin i SCB:s källor · Endast år belagt
1953Rapporterade fallSverige
Insjuknade under epidemin 1953: över 5 000 personer insjuknade
Polio i Sverige – epidemier, IPV och skillnaden mot OPV. Nämnare: absolut antal – epidemiår, hela Sverige. Befolkning: alla åldrar, Sverige.
Källa: SCB – polioepidemi och vaccin i SCB:s källor · Endast år belagt
Epidemiår – inte ett genomsnittsår.
1955–1964KomplikationerStockholm
Mässling i Sverige – dödlighet, fall och programhistoria. Nämnare: cirka 86 300 uppskattade mässlingsfall i Stockholm 1955–1964. Befolkning: alla åldrar, Stockholm.
Källa: Holmgren et al., Läkartidningen 1967 · Endast år belagt
Talet är artikelns egen beräkning (70 fall i staden mot uppskattat antal insjuknade).
1955–1964LetalitetStockholm
Total letalitet, Stockholm 1955–1964: 0,0035 procent (3 dödsfall) andel döda bland insjuknade
Mässling i Sverige – dödlighet, fall och programhistoria. Nämnare: cirka 86 300 uppskattade mässlingsfall i Stockholm 1955–1964. Befolkning: alla åldrar, Stockholm.
Källa: Holmgren et al., Läkartidningen 1967 · Endast år belagt
Letalitet i en storstadsregion med dåtidens sjukvård. England 1963 hade enligt artikeln ungefär sex gånger högre dödsrisk – letalitet är kontextberoende.
1955–1964SjukhusvårdStockholm
Mässling i Sverige – dödlighet, fall och programhistoria. Nämnare: cirka 86 300 uppskattade mässlingsfall i Stockholm 1955–1964. Befolkning: alla åldrar, Stockholm.
Källa: Holmgren et al., Läkartidningen 1967 · Endast år belagt
Vårt härledda tal ur artikelns rapporterade värden – se beräkningen. Vård vid andra sjukhus ingår inte i täljaren.
1957VaccinationstäckningSverige
Vaccinerade under massvaccinationens första år: cirka 720 000 personer vaccinerade personer
Polio i Sverige – epidemier, IPV och skillnaden mot OPV. Nämnare: cirka 660 000 barn i offentlig regi, cirka 32 000 värnpliktiga och cirka 29 000 självbetalande. Befolkning: alla åldrar, Sverige.
Källa: Böttiger, Rev Infect Dis 1988 – svensk IPV-erfarenhet · Endast år belagt
Programmått, inte sjukdomsmått.
1961–1962Rapporterade fallSverige
Rapporterade fall 1961 och 1962: 64 fall 1961; 4 fall 1962 fall per år
Polio i Sverige – epidemier, IPV och skillnaden mot OPV. Nämnare: absoluta fall per år, hela Sverige. Befolkning: alla åldrar, Sverige.
Källa: Böttiger, Rev Infect Dis 1988 – svensk IPV-erfarenhet · Endast år belagt
Böttiger sammanfattar att allmän vaccination med enbart inaktiverat vaccin eliminerade poliomyelit i Sverige inom sex år, 1957–1962.
1977Rapporterade fallSverige
Sista inhemskt smittade fallet: 1977 år
Polio i Sverige – epidemier, IPV och skillnaden mot OPV. Nämnare: årtal, inte andel. Befolkning: alla åldrar, Sverige.
Källa: Folkhälsomyndigheten – sjukdomsinformation om polio · Endast år belagt
Importerade fall har förekommit senare.
Evidens
1967Studie
Svenskt sjukhusmaterial om mässlingskomplikationer 1955–1964
Hur såg komplikationerna ut bland sjukhusvårdade mässlingsfall i Stockholm 1955–1964?
Källa: PubMed – Holmgren et al. 1967 · Endast år belagt
Beslut och rekommendationer
1950-taletInfört i programmetSverige
Allmän kikhostevaccination med helcellsvaccin
Allmän kikhostevaccination med helcellsvaccin pågick från 1950-talet fram till 1979. Exakt startår och beslutsdokument är inte hämtade ur arkiv.
Källa: FHM – vaccination mot kikhosta · Ungefärligt år
Källåterställning krävs för posten.
1957Infört i programmetSverige
Massvaccination mot polio med IPV startar
Massvaccination i alla åldrar med svenskt inaktiverat vaccin (IPV) inleddes 1957; cirka 720 000 personer vaccinerades under året. Sverige har aldrig använt levande oralt poliovaccin (OPV) i det allmänna programmet.
Källa: Folkhälsomyndigheten – vaccination mot polio · Endast år belagt
1971Infört i programmetSverige
Allmän mässlingsvaccination införs
Vaccin mot mässling erbjöds allmänt från 1971, som separat mässlingsvaccination före MPR-kombinationens införande.
Källa: Folkhälsomyndigheten – tidigare vaccinationsprogram · Endast år belagt
1979Paus/borttagSverige
Allmän kikhostevaccination upphör
Kikhostevaccinationen togs ur det allmänna programmet 1979, med hänvisning till det dåvarande helcellsvaccinets försämrade skyddseffekt och misstänkta allvarliga biverkningar. Sverige stod därefter utan allmän kikhostevaccination i sjutton år.
Källa: FHM – vaccination mot kikhosta · Endast år belagt
Pengar
Inga belagda poster i registret för den här perioden.
1980–1999
Sjukdom
1981–1983SjukhusvårdSverige
Sjukhusvårdade barn under de vaccinfria åren: cirka 2 300 barn sjukhusvårdade barn
Kikhosta i Sverige – börda, paus och återkomst. Nämnare: absolut antal – befolkningsnämnare saknas i källan. Befolkning: barn; hälften under 1 år, Sverige.
Källa: FHM – vaccination mot kikhosta · Endast år belagt
Absolut antal utan befolkningsnämnare – får inte läsas som risk per barn utan vidare beräkning.
1981–1983KomplikationerSverige
Neurologiska komplikationer bland sjukhusvårdade barn: 4 procent procent
Kikhosta i Sverige – börda, paus och återkomst. Nämnare: sjukhusvårdade barn med kikhosta 1981–1983. Befolkning: sjukhusvårdade barn, Sverige.
Källa: FHM – vaccination mot kikhosta · Endast år belagt
Andelen gäller de sjukhusvårdade – inte alla som insjuknade i kikhosta under perioden.
1981–1983KomplikationerSverige
Lunginflammation bland sjukhusvårdade barn: 14 procent procent
Kikhosta i Sverige – börda, paus och återkomst. Nämnare: sjukhusvårdade barn med kikhosta 1981–1983. Befolkning: sjukhusvårdade barn, Sverige.
Källa: FHM – vaccination mot kikhosta · Endast år belagt
Andelen gäller de sjukhusvårdade – inte alla som insjuknade i kikhosta under perioden.
1981KomplikationerSverige
Encefalit bland 1981 års rapporterade fall: 15 fall fall av encefalit
Mässling i Sverige – dödlighet, fall och programhistoria. Nämnare: av 3 540 rapporterade fall 1981. Befolkning: alla åldrar, Sverige.
Källa: Folkhälsomyndigheten – mässling · Endast år belagt
1981SjukhusvårdSverige
Sjukhusvårdade av 1981 års rapporterade fall: över 350 personer personer
Mässling i Sverige – dödlighet, fall och programhistoria. Nämnare: av 3 540 rapporterade fall 1981. Befolkning: alla åldrar, Sverige.
Källa: Folkhälsomyndigheten – mässling · Endast år belagt
Insamlat före tvådosprogrammets fulla genomslag, med dåtidens rutiner.
1987–1989LetalitetSverige
Letalitet vid H. influenzae-meningit: cirka 2 procent procent
Hib i Sverige – invasiv sjukdom före och efter programmet. Nämnare: odlingsverifierade fall av H. influenzae-meningit i svensk kohort 1987–1989. Befolkning: alla åldrar i kohorten, Sverige.
Källa: Svensk kohort 1987–89 – letalitet vid bakteriell meningit · Endast år belagt
Letalitet bland sjuka – inte ett årligt dödstal. Bland överlevande förekom bestående men, bland annat hörselnedsättning och epilepsi.
1994 mot 1987–1991KomplikationerSverige
Hib i Sverige – invasiv sjukdom före och efter programmet. Nämnare: jämfört med nivån före allmän vaccination, barn 0–4 år. Befolkning: 0–4 år, Sverige.
Källa: Garpenholt et al., Scand J Infect Dis 1996 – svensk effekt efter införandet · Endast år belagt
Procenttalen är källans egna, inte våra beräkningar. Ingen motsvarande nedgång sågs hos äldre barn och vuxna som inte omfattades av vaccinationen.
1997–2016DödsfallSverige
Registrerade dödsfall i mässling, barn under fem år: 0 registrerade dödsfall
Mässling i Sverige – dödlighet, fall och programhistoria. Nämnare: barn under fem år, dödsorsaksregistret 1997–2016, under etablerat tvådosprogram. Befolkning: under 5 år, Sverige.
Källa: Folkhälsomyndigheten 2018 (artikelnummer 18013) – MPR-kunskapsunderlag · Endast år belagt
Uppmätt under mycket hög vaccinationstäckning. Talet gäller endast åldersgruppen och perioden – det är ingen ovaccinerad basrisk och kan inte generaliseras.
Evidens
1984Studie
Weibel – placebokontrollerad prövning av Oka/Merck vattkoppsvaccin
Förhindrar levande försvagat vattkoppsvaccin av Oka/Merck-typ klinisk vattkoppssjukdom hos friska barn?
Källa: PubMed – Weibel et al. 1984 · Endast år belagt
Med under tusen barn och omkring nio månaders uppföljning saknas styrka för sällsynta och sena händelser. Noll observerade fall i vaccinarmen är inte samma sak som noll risk.
1996Studie
Gustafsson 1996 – svensk randomiserad kikhosteprövning
Hur stor är skyddseffekten mot kliniskt verifierad kikhosta för två acellulära vacciner och ett helcellsvaccin jämfört med en kontrollgrupp utan pertussiskomponent?
Källa: NEJM 1996;334:349–355 · Endast år belagt
Konfidensintervall redovisas i publikationen men är inte extraherade i vårt underlag.
1998Studie
Wakefield 1998 – tillbakadragen fallserie om MPR och tarmfynd
Beskrev en klinisk serie tarmfynd och utvecklingsavvikelser hos tolv remitterade barn, med föräldrarapporterad tidsmässig koppling till MPR hos flera av dem.
Källa: The Lancet – Retraction (2010) · Endast år belagt
Fallserie utan nämnare, utan kontroller och utan förspecificerad analys. Osäkerheten kan inte kvantifieras.
Beslut och rekommendationer
1982Beslut
MPR-vaccination införs i det allmänna programmet (1982)
Kombinationsvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) infördes i programmet 1982.
Källa: Previous Swedish vaccination programmes · Endast år belagt
1 uttrycklig källucka i posten.
1982Produkt-/strategibyteSverige
Kombinationsvaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund infördes 1982 med två doser och ersatte tidigare separat mässlingsvaccination.
Källa: Folkhälsomyndigheten – tidigare vaccinationsprogram · Endast år belagt
1992–93Infört i programmetSverige
Regional utrullning av Hib-vaccination inleds
Regional utrullning av konjugatvaccin mot Hib påbörjades 1992–93 med delvis olika strategier i olika delar av landet.
Källa: Garpenholt et al., Scand J Infect Dis 1996 – svensk effekt efter införandet · Ungefärligt år
1993Beslut
Hib-vaccination införs i det allmänna programmet (1993)
Vaccination mot Haemophilus influenzae typ b infördes i programmet 1993.
Källa: Previous Swedish vaccination programmes · Endast år belagt
1 uttrycklig källucka i posten.
1993Infört i programmetSverige
Hib-vaccination införs i det allmänna programmet
Vaccination mot Haemophilus influenzae typ b infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet 1993.
Källa: Folkhälsomyndigheten – tidigare vaccinationsprogram · Endast år belagt
1996Beslut
Kikhostevaccination återinförs (1996) efter uppehållet från 1979
Allmän vaccination mot kikhosta upphörde 1979 och återinfördes 1996. Uppehållet är en av de få svenska perioder där ett vaccin lyfts ur programmet.
Källa: Previous Swedish vaccination programmes · Endast år belagt
1 uttrycklig källucka i posten.
1996ÅterinförtSverige
Kikhostevaccination återinförs med acellulärt vaccin
Efter sjutton år utan allmän kikhostevaccination återinfördes vaccinationen 1996 med ett nytt acellulärt vaccin, efter de svenska prövningarna 1986 och 1992–1995.
Källa: FHM – vaccination mot kikhosta · Endast år belagt
1996Ändrad övervakning/definitionSverige
Mässling anmälningspliktig enligt smittskyddslagen
Mässling är anmälningspliktig sedan 1996. Fallserier före och efter denna punkt bygger på olika rapporteringsregimer och är inte direkt jämförbara.
Källa: Folkhälsomyndigheten – mässling · Endast år belagt
Pengar
Inga belagda poster i registret för den här perioden.
2000–2014
Sjukdom
global OPV-era (skattning publicerad 2014)Modellerad skattningglobalt, länder med OPV i programmet
Polio i Sverige – epidemier, IPV och skillnaden mot OPV. Nämnare: per miljon födda i länder som använde levande oralt vaccin (OPV). Befolkning: födelsekohorter, globalt, länder med OPV i programmet.
Källa: Platt et al., J Infect Dis 2014 – VAPP-börda · Endast år belagt
Modellerad skattning, inte en direkt observation.
Evidens
2001Studie
Fall–kontrollstudie av vattkoppsvaccinets effekt i befolkning
Hur väl skyddar en dos vattkoppsvaccin mot vattkoppssjukdom i vanlig klinisk vardag, inte i prövningsmiljö?
Källa: PubMed – Vázquez et al. 2001 · Endast år belagt
Publikationen redovisar konfidensintervall kring effektmåtten. Absoluta tal per befolkning är ej extraherade i vårt underlag.
2002Studie
Dansk befolkningskohort om MPR och autism
Ökar MPR-vaccination risken för autism i en hel födelsekohort?
Källa: PubMed – Madsen et al. 2002 · Endast år belagt
Konfidensintervallen omfattar 1, det vill säga ingen påvisad skillnad. Frånvaro av påvisad association är inte bevis för att varje enskilt fall är utrett.
2004Studie
Översikt om mässlingens kliniska betydelse
Vilken klinisk betydelse har mässling, och hur vanliga är komplikationerna?
Källa: PubMed – Perry & Halsey 2004 · Endast år belagt
2007Studie
FUTURE II – fyrvalent HPV-vaccin mot höggradiga cellförändringar
Förhindrar fyrvalent HPV-vaccin höggradiga cellförändringar i livmoderhalsen kopplade till HPV 16 och 18?
Källa: PubMed – FUTURE II Study Group 2007 · Endast år belagt
Skyddseffekt 98 procent, 95 % konfidensintervall 86–100 procent i per protokoll-analysen.
2010Studie
MMRV och feberkramp jämfört med MPR och vattkoppsvaccin separat
Är risken för feberkramp efter dos 1 högre med kombinationsvaccinet MMRV än med MPR och vattkoppsvaccin givna som separata injektioner?
Källa: PubMed – Klein et al. 2010 · Endast år belagt
Relativ riskökning omkring två gånger med konfidensintervall i publikationen. Utfallet är feberkramp, som i sig oftast är godartat men skrämmande.
2012Studie
Aaby & Benn 2012 – hypotesen om ospecifika DTP-effekter
Har DTP-vaccination ospecifika och könsskilda effekter på barnöverlevnad i miljöer med hög dödlighet?
Källa: BMJ Open 2012;2:e000707 · Endast år belagt
Kvarvarande confounding kring vem som vaccineras när (healthy vaccinee och dess motsats) kan inte uteslutas i detta material.
2012Studie
PATRICIA – tvåvalent HPV-vaccin med hepatit A-vaccin som kontroll
Vilken skyddseffekt har tvåvalent HPV-vaccin mot CIN3 eller allvarligare, oavsett HPV-typ i lesionen?
Källa: PubMed – Lehtinen et al. 2012 · Endast år belagt
Publikationen redovisar konfidensintervall per analyspopulation. Absoluta fallantal är ej extraherade i vårt underlag och får inte tolkas som noll.
2013Studie
Svensk-dansk registerstudie om säkerhet efter fyrvalent HPV-vaccin
Ökar risken för autoimmuna, neurologiska eller tromboemboliska händelser efter fyrvalent HPV-vaccination hos tonårsflickor?
Källa: PubMed – Arnheim-Dahlström et al. 2013 · Endast år belagt
Materialets storlek ger god styrka för relativt vanliga utfall men begränsad styrka för mycket sällsynta händelser. Frånvaro av observerad signal är inte samma sak som noll risk.
2013Studie
DeStefano 2013 – kumulativ antigenexponering och autism
Är skattad kumulativ exponering för antikroppsstimulerande protein och polysackarid i vacciner under tidiga levnadsår associerad med autismspektrumtillstånd?
Källa: PubMed – DeStefano et al. 2013 · Endast år belagt
Antalet fall är litet i förhållande till sällsynta subgrupper. Frånvaro av påvisad association i detta material är inte bevis för frånvaro av samband i alla grupper.
2014Studie
Metaanalys av vaccination och autism
Finns en association mellan vaccination, inklusive MPR, och autism?
Källa: PubMed – Taylor et al. 2014 · Endast år belagt
Sammanvägda estimat med konfidensintervall som omfattar 1 enligt publikationen. Heterogenitet och publikationsbias kan inte uteslutas och är ej kvantifierade i vårt underlag.
Beslut och rekommendationer
2007SchemaändringSverige
Andra MPR-dosen flyttas till årskurs 1–2
Sedan 2007 ges den andra MPR-dosen i årskurs 1–2 i stället för vid tolv års ålder.
Källa: Folkhälsomyndigheten – tidigare vaccinationsprogram · Endast år belagt
2009Beslut
Pneumokockvaccination införs i det allmänna programmet (2009)
Vaccination mot pneumokocker infördes i programmet 2009.
Källa: Previous Swedish vaccination programmes · Endast år belagt
1 uttrycklig källucka i posten.
2010Beslut
HPV-vaccination införs för flickor (2010)
Vaccination mot HPV infördes 2010 och erbjöds då flickor.
Källa: Previous Swedish vaccination programmes · Endast år belagt
1 uttrycklig källucka i posten.
Pengar
Inga belagda poster i registret för den här perioden.
2015 och framåt
Sjukdom
2015–2024Rapporterade fallSverige
Invasiva Hib-fall (typ b) bland barn under fem år sedan 2015: 6 fall, varav 5 vaccinerade fall
Hib i Sverige – invasiv sjukdom före och efter programmet. Nämnare: barn under fem år i Sverige, 2015–2024. Befolkning: under 5 år, Sverige.
Källa: Folkhälsomyndigheten – barnvaccinationsprogrammet, årsrapport 2024 · Endast år belagt
Små tal: enskilda år kan inte jämföras statistiskt. 2024 rapporterades två invasiva Hib-fall bland barn, båda vaccinerade.
2023VaccinationstäckningSverige
Vaccinationstäckning, tre doser (sexvalent) vid 2 års ålder: 94,5 procent procent
Hib i Sverige – invasiv sjukdom före och efter programmet. Nämnare: barn följda i barnhälsovården, statistikår 2023. Befolkning: 2 år, Sverige.
Källa: FHM – Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2023, årsrapport · Endast år belagt
Programmått; redovisas skilt från sjukdomsmåtten.
2023VaccinationstäckningSverige
Vaccinationstäckning, tre doser vid 2 års ålder: 94,5 procent procent
Kikhosta i Sverige – börda, paus och återkomst. Nämnare: barn följda i barnhälsovården, statistikår 2023 (födda i huvudsak 2021). Befolkning: 2 år, Sverige.
Källa: FHM – Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2023, årsrapport · Endast år belagt
Täckning är ett programmått. Det redovisas skilt från sjukdomsmåtten och läggs aldrig på samma axel.
2023VaccinationstäckningSverige
Mässling i Sverige – dödlighet, fall och programhistoria. Nämnare: barn följda i barnhälsovård respektive elevhälsa, statistikår 2023. Befolkning: 2 år respektive 9 år, Sverige.
Källa: FHM – Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2023, årsrapport · Endast år belagt
Täckning är ett programmått och redovisas skilt från sjukdomsmåtten.
2025IncidensSverige
Hib i Sverige – invasiv sjukdom före och efter programmet. Nämnare: hela den svenska befolkningen, alla serotyper och icke-typbara stammar. Befolkning: alla åldrar (medianålder 69 år), Sverige.
Källa: Folkhälsomyndigheten – invasiv Haemophilus influenzae, statistik · Endast år belagt
Talet avser hela arten och alla åldrar och är därmed INTE jämförbart med förvaccinationstalet 34,4 (typ b-dominerad invasiv sjukdom hos barn 0–4 år). Bland barn under fem år 2025: 21 fall, varav inget verifierat typ b.
2025IncidensSverige
Anmälda fall hos spädbarn under 1 år, 2025: 52 per 100 000 fall per 100 000 i åldersgruppen
Kikhosta i Sverige – börda, paus och återkomst. Nämnare: svenska befolkningen under 1 år. Befolkning: under 1 år, Sverige.
Källa: FHM – kikhostestatistik · Endast år belagt
Ungefär sju gånger befolkningsincidensen samma år. Av 50 spädbarn med känt födelsedatum var 13 under 3 månader.
2025Rapporterade fallSverige
Rapporterade poliofall i Sverige 2025: 0 fall fall
Polio i Sverige – epidemier, IPV och skillnaden mot OPV. Nämnare: svensk befolkning, uppmätt under mycket hög vaccinationstäckning. Befolkning: alla åldrar, Sverige.
Källa: Folkhälsomyndigheten – sjukdomsinformation om polio · Endast år belagt
Noll fall under hög täckning och pågående global utrotningsinsats är ingen ovaccinerad basrisk och används inte för NNV/ARR-beräkningar.
2025Rapporterade fallglobalt
Cirkulerande vaccinderiverat poliovirus globalt 2025 – OPV-relaterat: 238 fall i 30 länder fall
Polio i Sverige – epidemier, IPV och skillnaden mot OPV. Nämnare: globalt; därtill 247 bekräftade miljödetektioner. Befolkning: alla åldrar, globalt.
Källa: WHO – 45:e mötet i poliokommittén enligt IHR, 25 augusti 2026 · Endast år belagt
cVDPV uppstår ur levande OPV och är skälet till att skillnaden IPV/OPV aldrig får suddas ut. Vilt poliovirus typ 1 gav samtidigt 52 fall (Afghanistan och Pakistan).
Evidens
2015Studie
Amerikansk syskonkohort om MPR och autism
Ökar MPR-vaccination risken för autism, särskilt bland barn med äldre syskon som har autism?
Källa: JAMA – Jain et al. 2015 · Endast år belagt
Publikationen redovisar relativa risker med 95 % konfidensintervall som omfattar 1 i samtliga huvudanalyser. Exakta punktestimat är ej extraherade i vårt underlag.
2015Studie
Niovalent mot fyrvalent HPV-vaccin (V503-001)
Ger niovalent HPV-vaccin skydd mot sjukdom kopplad till de fem tillkommande typerna 31, 33, 45, 52 och 58, jämfört med fyrvalent vaccin?
Källa: PubMed – Joura et al. 2015 · Endast år belagt
Publikationen anger omkring 97 procents skyddseffekt mot de fem tillkommande typerna. Punktestimat och intervall gäller den per protokoll-liknande populationen.
2018Studie
Avtagande påssjukeskydd och återutbrott i USA
Förklaras återutbrotten av påssjuka bland unga vuxna bättre av avtagande vaccinskydd än av nya virusgenotyper?
Källa: PubMed – Lewnard & Grad 2018 · Endast år belagt
Genomsnittlig tid till förlorat skydd cirka 27 år, 95 % konfidensintervall 16–51 år. Intervallets bredd betyder att punktskattningen inte ska läsas som ett exakt utgångsdatum.
2019Studie
Dansk nationell kohort om MPR och autism
Är MPR-vaccination associerad med ökad risk för autism?
Källa: PubMed – Hviid et al. 2019 · Endast år belagt
Justerad hazardkvot 0,93 med 95 % konfidensintervall 0,85–1,02. Intervallet omfattar 1, vilket betyder ingen påvisad skillnad – inte bevisad frånvaro av risk i varje enskilt fall.
2019Studie
Immunamnesi efter naturlig mässlingsinfektion
Minskar naturlig mässlingsinfektion den tidigare antikroppsrepertoaren mot andra patogener?
Källa: PubMed – Mina et al. 2019 · Endast år belagt
Utfallet är ett laboratoriemått på antikroppsrepertoar. Studien mäter inte hur många barn som insjuknade i andra infektioner efteråt, och storleken på klinisk betydelse är därmed inte fastställd i materialet.
2022Studie
Priorix – sex randomiserade studier i USA-ansökan
Ger Priorix ett antikroppssvar som inte är sämre än ett redan licensierat MPR-vaccin, och är reaktogeniciteten jämförbar?
Källa: FDA – Clinical Review Memorandum, Priorix (STN 125748) · Endast år belagt
FDA:s granskning redovisar konfidensintervall för skillnad i serorespons per komponent. Exakta intervall är ej extraherade i vårt underlag. Frånvaro av observerad skillnad i sällsynta säkerhetsutfall är inte samma sak som noll risk.
2024Studie
Modellering av 50 år av globala vaccinationsprogram
Hur många dödsfall kan modelleras ha undvikits genom vaccinationsprogram globalt 1974–2024?
Källa: The Lancet – Shattock et al. 2024 · Endast år belagt
Modellen redovisar osäkerhetsintervall kring de skattade dödsfallen. Osäkerheten fortplantar sig från varje antagande, och talet 154 miljoner ska inte citeras som ett observerat utfall.
Beslut och rekommendationer
2016BeslutSverige
Föreskrifter om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51)
Föreskriften anger vilka vaccinationer som ska erbjudas och vid vilka tidpunkter i det allmänna programmet.
Källa: HSLF-FS 2016:51 – Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn · Endast år belagt
3 uttrycklig källucka i posten.
2019Beslut
Rotavirusvaccination införs i det allmänna programmet (2019)
Vaccination mot rotavirus infördes i programmet 2019.
Källa: Previous Swedish vaccination programmes · Endast år belagt
1 uttrycklig källucka i posten.
2020Beslut
HPV-vaccination blir könsneutral (2020)
HPV-vaccinationen utvidgades 2020 till att omfatta även pojkar.
Källa: Previous Swedish vaccination programmes · Endast år belagt
1 uttrycklig källucka i posten.
2022Ny rekommendationSverige
Vaccination av gravida rekommenderas
Sedan 2022 rekommenderas kikhostevaccination av gravida efter graviditetsvecka 16, vid varje graviditet, för att skydda spädbarnet innan den egna primärserien hunnit ges.
Källa: FHM – vaccination mot kikhosta · Endast år belagt
2023UpphandlingSverige
Ramavtal för vaccin enligt barnvaccinationsprogrammet 2023–2027
MSD är avtalad leverantör för M-M-RVAXPRO, RotaTeq, Vaxneuvance och Gardasil 9. Sanofi är avtalad leverantör för Tetravac, Hexyon och Triaxis. Ett ramavtal avgör vilken produkt som köps in – inte vilken sjukdom som ska ingå i programmet.
Källa: Ramavtal: Vaccin enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet 2021 (avtalsperiod 2023–2027) · Endast år belagt
2 uttrycklig källucka i posten.
2024-09-30Rekommendation / underlagSverige
Beslutsunderlag om vattkoppsvaccination i barnvaccinationsprogrammet
Folkhälsomyndigheten lämnade ett beslutsunderlag till regeringen. Underlaget är ett förslag och binder ingen: beslut om vilka sjukdomar som omfattas fattas av regeringen.
Källa: Vaccination mot vattkoppor i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn – beslutsunderlag · Datum belagt
2 uttrycklig källucka i posten.
2026-07-31BeslutSverige
Bekräftade fall av vattkoppor blir anmälningspliktiga
Bekräftade fall av vattkoppor blir anmälningspliktiga när förordningsändringarna träder i kraft den 1 november 2026.
Källa: Vaccination mot vattkoppor blir kostnadsfritt för alla barn · Datum belagt
1 uttrycklig källucka i posten.
2026-07-31BeslutSverige
Vattkoppsvaccination förs in i det allmänna barnvaccinationsprogrammet
Vaccination mot vattkoppor ska ingå i det nationella allmänna barnvaccinationsprogrammet från den 1 januari 2027, med kostnadsfria doser.
Källa: Vaccination mot vattkoppor blir kostnadsfritt för alla barn · Datum belagt
3 uttrycklig källucka i posten.
2027-09-01UpphandlingSverige
Planerad upphandling av barnvaccin med avtalsstart 2027
Upphandlingen är planerad, inte avslutad. Slutlig omfattning, leverantör och pris är inte bestämda och får inte antas utifrån föregående avtalsperiod.
Källa: Planerad upphandling: Vaccin enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet 2025 · Datum belagt
1 uttrycklig källucka i posten.
Pengar
2016Institutionellt samarbete
Institutionellt forskningssamarbete mellan Karolinska Institutet och MSD, enligt KI förlängt 2021 med fem år. Belopp: okänt i källan.
Källa: KI and MSD in patient-centred research partnership · Endast år belagt
Avtalets belopp, omfattning och vilka forskningsområden som ingår är inte publikt i källan.
2023Upphandling / ramavtal
Adda Inköpscentral (för regionerna) → MSD
Ramavtal 2023–2027 som omfattar bland annat M-M-RVAXPRO, RotaTeq, Vaxneuvance och Gardasil 9. Belopp: okänt i källan.
Källa: Ramavtal: Vaccin enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet 2021 (avtalsperiod 2023–2027) · Endast år belagt
Enhetspriser och avropsvolymer är inte publika i den hämtade källan.
2023Upphandling / ramavtal
Adda Inköpscentral (för regionerna) → Sanofi
Ramavtal 2023–2027 som omfattar bland annat Tetravac, Hexyon och Triaxis. Belopp: okänt i källan.
Källa: Ramavtal: Vaccin enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet 2021 (avtalsperiod 2023–2027) · Endast år belagt
Tilldelningsbeslut med utvärderingsmodell och priser är inte hämtat.
18 poster visas inte i tidslinjen
Posterna finns i registren men saknar belagt årtal eller hämtningsbar källa. Vi placerar dem hellre utanför tidslinjen än på en gissad tidpunkt.
- Cochrane – vacciner mot mässling, påssjuka, röda hund och vattkoppor – Publikationsår saknas i posten.
- Upphandling av vaccin enligt barnvaccinationsprogrammet 2025 – vattkoppor – Inget belagt årtal för beslut eller ikraftträdande i registret.
- Hälsoekonomiskt underlag om allmän HPV-vaccination av barn – Inget belagt årtal för beslut eller ikraftträdande i registret.
- Allmän difterivaccination byggs ut – Programhändelsen saknar hämtningsbar källa – källåterställning krävs.
- Stelkrampsvaccin läggs till programmet – Programhändelsen saknar hämtningsbar källa – källåterställning krävs.
- Pneumokockvaccination införs allmänt – Programhändelsen saknar hämtningsbar källa – källåterställning krävs.
- Rubellavaccination av tolvåriga flickor – Programhändelsen saknar hämtningsbar källa – källåterställning krävs.
- Tvådosprogram med MPR införs – Programhändelsen saknar hämtningsbar källa – källåterställning krävs.
- Andra MPR-dosen flyttas till årskurs 1–2 – Programhändelsen saknar hämtningsbar källa – källåterställning krävs.
- HPV-vaccination av flickor införs – Programhändelsen saknar hämtningsbar källa – källåterställning krävs.
- HPV-vaccination utvidgas till pojkar – Programhändelsen saknar hämtningsbar källa – källåterställning krävs.
- Vattkoppsvaccination planeras ingå från 2027 – Programhändelsen saknar hämtningsbar källa – källåterställning krävs.
- Staten → Sveriges kommuner (elevhälsan) – Ingen belagd period i källan, så flödet kan inte placeras i tid.
- Staten → Sveriges regioner – Ingen belagd period i källan, så flödet kan inte placeras i tid.
- MSD → Forskare i HPV-vaccinationsstudier (deklarerat) – Ingen belagd period i källan, så flödet kan inte placeras i tid.
- GSK → Forskare i HPV-vaccinationsstudier (deklarerat) – Ingen belagd period i källan, så flödet kan inte placeras i tid.
- Folkhälsomyndighetens hälsoekonomiska underlag → Beslutsunderlag om allmän HPV-vaccination – Ingen belagd period i källan, så flödet kan inte placeras i tid.
- Folkhälsomyndighetens hälsoekonomiska underlag → Beslutsunderlag om vattkoppsvaccination – Ingen belagd period i källan, så flödet kan inte placeras i tid.
Fyra spår, samma tid
- Sjukdom: Vad som hände med sjukdomsbördan, i det mått källan faktiskt använder.
- Evidens: Vilket underlag som fanns, hur det togs fram och vad det inte kunde visa.
- Beslut: Vad myndigheter och regering formellt beslutade, och med vilken motivering.
- Pengar: Dokumenterade ekonomiska förhållanden: anslag, upphandling, finansiering av forskning.
Att två spår rör sig samtidigt är inte ett bevis för att det ena orsakade det andra. Spåren finns här för att göra samtidigheten synlig, inte för att avgöra orsak.
Kapitel 1 · 1870–1940
Innan vaccinerna
Dödligheten i flera infektionssjukdomar faller kraftigt i Sverige långt innan det finns vacciner mot dem. Samtidigt förändras vatten, avlopp, bostäder, kost och sjukvård.
Sjukdom
1870–1940
Fallande dödlighet utan vaccin
Dödligheten i mässling, kikhosta och scharlakansfeber faller under decennier före respektive vaccin. Scharlakansfeber, som aldrig fått något vaccin, faller på samma sätt och fungerar som metodologisk kontrollserie.
Underlaget
Evidens
Hela perioden
Kliniskt ställda diagnoser
Diagnoserna är ställda utan laboratorieverifiering och dödsorsaksklassifikationen ändras flera gånger. Nivåerna är därför osäkra även när trenderna är robusta.
UnderlagetHela perioden
Incidens saknaslucka
Vi publicerar ingen svensk insjuknandeserie för perioden eftersom vi inte har en versionerad källa för den. Luckan skrivs ut i stället för att fyllas med skattningar.
Underlaget
Beslut
Inget belagt nedslag i det här kapitlet. Luckan är inte ifylld med antaganden.
Pengar
Inget belagt nedslag i det här kapitlet. Luckan är inte ifylld med antaganden.
Kapitel 2 · 1940–1990
Programmet byggs
Vacciner mot difteri, kikhosta, polio och mässling införs successivt i Sverige. Ett allmänt barnvaccinationsprogram växer fram som en statlig konstruktion med formella beslut.
Sjukdom
1950–1980
Kikhostevaccinet tas ur bruk
Sverige använde under en period inget allmänt kikhostevaccin. Perioden är utskriven i dödlighetsserien och är i sig ett svenskt naturligt experiment som ofta åberopas från båda håll.
Underlaget
Evidens
Hela perioden
Kontrollgrupperna
Vilken kontrollgrupp en pivotal prövning använde avgör vad prövningen kunde visa. Databasen redovisar kontrollgrupp och uppföljningstid per prövning.
Underlaget
Beslut
1940-talet och framåt
Vaccin införs i tur och ordning
Införandeåren är annoteringar i tidsaxeln – tidsmässig kontext, inte mätvärden och inte belägg för orsakssamband.
Underlaget
Pengar
Inget belagt nedslag i det här kapitlet. Luckan är inte ifylld med antaganden.
Kapitel 3 · 1990–2020
Det moderna programmet
Programmet utvidgas med Hib, pneumokocker, hepatit B, rotavirus och HPV. Besluten fattas i en struktur med myndighet, referensgrupper, regioner och upphandling.
Sjukdom
Inget belagt nedslag i det här kapitlet. Luckan är inte ifylld med antaganden.
Evidens
Inget belagt nedslag i det här kapitlet. Luckan är inte ifylld med antaganden.
Beslut
1990–2020
Beslutsregistret
Varje beslut redovisas med vad som beslutades, vilket problem myndigheten sa sig lösa, vilket underlag som fanns, och vad som hänt sedan dess.
Underlaget
Pengar
1990–2020
Följ pengarna
Statsbidrag till regioner, upphandling och forskningsfinansiering redovisas som dokumenterade flöden. Okända belopp lämnas okända.
UnderlagetLöpande
Roller och övergångar
Personer med roller i myndighet, akademi och industri redovisas i en kopplingsstege med sju separata steg, där varje steg kräver eget underlag.
Underlaget
Kapitel 4 · 2020–
Granskningen
Debatten domineras av påståenden som kolliderar. Det som saknas är inte fler åsikter utan en metod som håller isär vad ett påstående säger, vilket underlag som finns och vad underlaget kan visa.
Sjukdom
Löpande
Aktuell mässlingsövervakning
Rapporterade fall hämtas versionerat med hash, rimlighetskontroll och skydd för senast fungerande data. Måttet är fall, inte incidens.
Underlaget
Evidens
Löpande
Påståenderegistret
Varje påstående normaliseras och bedöms i fyra åtskilda dimensioner: sakriktighet, kunskapsläge, evidensstyrka och orsakssamband.
UnderlagetLöpande
Våra egna fel
Korrigeringar publiceras med datum och beskrivning. Samma metodkrav gäller oss som myndigheter och industri.
Underlaget
Beslut
Inget belagt nedslag i det här kapitlet. Luckan är inte ifylld med antaganden.
Pengar
Inget belagt nedslag i det här kapitlet. Luckan är inte ifylld med antaganden.
