Här besvarar vi de vanligaste frågorna vi får om barnvaccin biverkningar, vaccinsäkerhet och varför vi ifrågasätter det svenska vaccinationsprogrammet. Alla svar baseras på vår huvudartikel och våra källor.
Nej. Inget injektionsvaccin i svenska barnvaccinationsprogrammet har i sina pivotala studier jämförts mot en äkta inert placebo som saltlösning. I stället används andra vacciner, aluminiumhaltiga kontrollösningar eller – i vissa fall – ingen kontrollgrupp alls. Det innebär inte att ingenting är känt om säkerheten, men det innebär att den absoluta frekvensen av vaccinets egna reaktioner inte kan isoleras mot en helt inaktiv kontroll. Övrig säkerhetskunskap kommer i stället från aktiva kontroller, registerstudier och farmakovigilans – metoder som är svagare för att fastställa orsakssamband, inte obefintliga. Det enda injektionsvaccinet på CDC:s schema med inert placebokontroll är Pfizers Comirnaty (covid-19). Läs mer i vår vaccingenomgång.
Det är en amerikansk lag som ger vaccintillverkare fullständig juridisk immunitet mot stämningar för skador orsakade av deras vacciner. Oavsett hur många barn som skadas eller dör kan producenten inte stämmas. Ingen annan producent i USA har denna typ av skydd. Lagen skapades efter att vaccintillverkare gick i konkurs på grund av stämningar relaterade till DTP-vaccinskador.
Ja, men samtliga har betydande metodologiska begränsningar som är viktiga att känna till – de är observationsstudier utan randomisering, och skillnader mellan grupperna kan bero på annat än vaccinationen (vårdsökandebeteende, hur ofta barnet får en diagnos ställd, familjernas socioekonomi och livsstil):
- Henry Ford Health System-studien (~230 000 barn) – rapporterade högre förekomst av kronisk sjukdom bland vaccinerade. Studien blev aldrig publicerad och därmed aldrig granskad av oberoende forskare.
- Jackson State University (Mawson et al.) – enkätbaserad studie i en liten, självselekterad grupp hemundervisade barn. Designen kan inte skilja på faktisk sjuklighet och skillnader i hur ofta diagnos ställs.
- Ulster County (Thomas & Lyons-Weiler) – retrospektiv genomgång av journaler från en enda praktik.
Vår poäng är därför inte att dessa studier bevisar skada. Poängen är att detta är allt som finns: ingen stor, prospektiv och confounderjusterad jämförelse mellan helt ovaccinerade och fullt vaccinerade barn har genomförts. Så länge den saknas är frågan inte avgjord i någon riktning. Läs mer i vår källsamling.
Det svenska programmet som rekommenderas av Folkhälsomyndigheten inkluderar vaccin mot:
- Rotavirus (oralt)
- Difteri, stelkramp och kikhosta (DTaP)
- Polio (IPV)
- Haemophilus influenzae typ B (Hib)
- Hepatit B
- Pneumokocker (PCV)
- Mässling, påssjuka och röda hund (MPR)
- Humant papillomvirus (HPV)
Läs detaljer om varje vaccin på vår vaccinsida.
Tack vare National Childhood Vaccine Injury Act of 1986 är vaccintillverkare i USA skyddade från stämningar. Eftersom de inte kan hållas juridiskt ansvariga finns det inget ekonomiskt incitament att producera säkrare vaccin eller genomföra rigorösa säkerhetsstudier. Vaccinmarknaden var värderad till miljarder före 1986 och har vuxit till över 56 miljarder dollar. Inga andra producenter av produkter som ges till barn har denna immunitet.
En inert placebo är en verkningslös substans som saltlösning. En aluminiumhaltig kontroll innehåller däremot själva adjuvansen – den komponent som oftast diskuteras i säkerhetsdebatten. En sådan kontroll kan fortfarande fånga reaktioner som orsakas av antigenet, och den kan fånga tydliga händelser som anafylaxi. Det den inte kan fånga är biverkningar som orsakas av adjuvansen själv: de uppträder i båda grupperna och tar därmed ut varandra i jämförelsen. Resultatet blir att den redovisade biverkningsfrekvensen är en undre gräns, inte den absoluta frekvensen.
Ja, dokumenterat – men det gäller processen, inte produkternas säkerhet i sig. Den amerikanska kongressens utredning år 2000 fann att "den överväldigande majoriteten av medlemmarna [i ACIP] har betydande kopplingar till läkemedelsindustrin". HHS generalinspektörs rapport CDC's Ethics Program for Special Government Employees on Federal Advisory Committees (OEI-04-07-00260, granskningsår 2007) fann att 58 procent av de granskade jävsdeklarationerna hade minst ett ofullständigt fält och att 97 procent innehöll något fel – alltså brister i CDC:s kontroll av jäv, inte ett konstaterande att varje ledamot hade en faktisk bindning. Julie Gerberding gick 2010 från posten som CDC-direktör till att leda Mercks vaccindivision. Sådana karriärvägar visar inte att ett enskilt vaccin är osäkert; de gör det svårare att på oberoende grund kontrollera att bedömningarna gjordes utan påverkan. Det är ett argument för insyn, inte ett bevis för skada.
Tvärtom. Vi kräver mer och bättre vetenskap. Vi vill ha äkta placebokontrollerade studier, oberoende forskning som inte finansieras av vaccintillverkarna, och fullständig transparens med rådata. Det är de som accepterar vacciners säkerhet utan att ha läst en enda prövningsstudie som faktiskt avvisar vetenskaplig granskning. Läs mer i Varför antivaxxare?
Folkhälsomyndigheten och 1177.se presenterar vaccination som i princip riskfritt och hänvisar till att "nyttan överväger riskerna." De informerar inte om avsaknaden av inert placebokontroll i studierna, intressekonflikter hos de myndigheter som godkänner vaccinen, eller det faktum att tillverkarna inte kan stämmas. Den som läser informationen med kritiska ögon ser snabbt att de inte argumenterar med fakta utan enbart med tomma ord och hot om smitta, sjukdom och död.
Kort svar: Det finns inget vetenskapligt stöd för att MPR-vaccinet orsakar autism, och det påstår vi inte heller. Det vi kritiserar är något annat: att frågan om det samlade vaccinationsschemat aldrig har prövats i en design som kan besvara den.
De stora studier som brukar åberopas jämför barn som fått MPR med barn som fått alla övriga vacciner utom MPR. De kan därför besvara frågan om just MPR, men inte frågan om den kumulativa exponeringen.
Om Thompson-materialet från 2014 (”CDC whistleblower”) är vår hållning återhållsam: det rörde en subgruppsanalys som inte var förhandsspecificerad, och sådana fynd är svag evidens för orsakssamband. Det som däremot är en rimlig invändning är att analysen inte redovisades öppet i huvudpublikationen – det är en transparensfråga, inte ett bevis för ett samband.
SIDS (Sudden Infant Death Syndrome) är plötslig spädbarnsdöd utan känd orsak. Analyser av VAERS-data (Hooker & Miller) har beskrivit en tidsmässig anhopning av rapporterade dödsfall dagarna efter vaccination. Sådana analyser kan inte visa frekvens eller orsakssamband: VAERS är ett passivt rapporteringssystem utan nämnare och utan kontrollgrupp, och doserna ges dessutom just i de månader då SIDS-risken redan är som högst. Samtidigt gäller det omvända också – den förklaringen har aldrig prövats i en design som kan skilja de två hypoteserna åt. Det är därför sådana studier behövs, inte för att rapporterna i sig bevisar något.
Den systematiska, aktiva uppföljningen av icke efterfrågade händelser är kort. Exempel:
- Hepatit B (Engerix-B): 5 dagar
- Hib (ActHIB): 3 dagar
- Polio (Ipol): 3 dagar
- DTaP (Infanrix): 28 dagar
Det är rimligt för akuta reaktioner, men otillräckligt för tillstånd som utvecklas långsamt. Efter fönstrets slut övergår bevakningen till passiv rapportering, där täckningsgraden är okänd. Jämförelser med kroniska läkemedel som tas dagligen i åratal är inte rättvisande – den relevanta jämförelsen är andra en- eller fådosinterventioner som ges brett till friska personer, och även mot den måttstocken är uppföljningen kort.
Informerat samtycke innebär att en patient (eller förälder) ska få fullständig och korrekt information om risker, fördelar och alternativ innan de samtycker till en medicinsk procedur. Denna rättighet är inskriven i Helsingforsdeklarationen. Vi menar att informerat samtycke försvåras när den absoluta biverkningsfrekvensen inte har fastställts mot en inaktiv kontroll, och när den osäkerheten inte kommuniceras till föräldern. Läs mer i Varför antivaxxare?
Ja. Tillsammans har dessa fyra bolag betalat böter och förlikningar på över 33 miljarder dollar för bland annat bedrägeri och olaglig marknadsföring – 2009 dömdes Pfizer att betala 2,3 miljarder dollar. Viktigt att vara exakt här: de allra flesta av dessa ärenden rör andra produktområden än barnvaccin, inte vaccinen i sig. De är därför inte evidens om en enskild vaccinprodukts säkerhetsprofil. Det de säger något om är hur mycket institutionellt förtroende det är rimligt att ge en industri som samtidigt kontrollerar merparten av de säkerhetsdata som myndigheterna granskar.
Vi rekommenderar att du:
- Läser vaccinprövningsstudierna (bipacksedlarna) för varje vaccin
- Läser böckerna Vaccines, Amen! och Vax-Unvax (länkar här)
- Ber din läkare visa att vaccinen är nödvändiga och säkra
- Ställer frågor om placebokontroll och uppföljningstider
- Fattar ett informerat beslut baserat på fakta, inte rädsla
Du kan också kontakta oss på barnvaccin@protonmail.com.
Frågor om WHO, modellstudier och källhierarki
Två av de vanligaste invändningarna vi får gäller den ofta citerade siffran om 154 miljoner räddade liv och varför vi inte använder WHO som primärkälla. En längre genomgång med svenska jämförelsetal finns i FAQ:n på mässlingssidan.
Den ofta citerade siffran är cirka 154 miljoner räddade liv under perioden 1974–2024. Men det är viktigt att förstå vad siffran faktiskt är. Den kommer från en modellstudie publicerad i The Lancet 2024 (Shattock med flera), inte från 154 miljoner observerade människor som man kunnat konstatera annars skulle ha dött. Forskarna jämför den historiska världen med vaccination med en kontrafaktisk modell av hur världen skulle ha utvecklats utan vaccination. I modellen står mässlingsvaccinet ensamt för cirka 93,7 miljoner av de uppskattade räddade liven, alltså 60,8 procent av totalen. För WHO:s Europaregion redovisar modellens regionala resultat cirka 6,56 miljoner förhindrade dödsfall, och för Region of the Americas cirka 14,9 miljoner. Det är mycket stora tal och därför värda att rimlighetskontrollera mot historiskt observerad mässlingsdödlighet. En förenklad rimlighetskontroll – inte modellens uttryckliga letalitet – ser ut så här: cirka 590 miljoner födda i Europa under perioden, varav 90 procent antas ha insjuknat i mässling utan vaccination, ger cirka 531 miljoner hypotetiska fall. 6,56 miljoner undvikna dödsfall delat med 531 miljoner hypotetiska fall motsvarar cirka 1,24 procent, det vill säga cirka 12,4 per 1 000 eller ungefär 1 av 81 insjuknade. Jämför detta med observerade svenska data: i Stockholm 1955–1964 registrerades cirka 86 300 mässlingsfall med 3 dödsfall, vilket ger 0,0035 procents letalitet, ungefär 1 av 29 000 insjuknade. Skillnaden mellan historiskt observerade svenska nivåer och storleksordningen i den förenklade Europa-kontrollen är så stor att modellens underliggande antaganden är relevanta att granska. Det betyder inte automatiskt att modellen är fel. Modellen är lands-, ålders- och tidsberoende och innehåller betydligt fler antaganden än en enkel division, och WHO-modellens regionala resultat motsvarar denna storleksordning endast i en förenklad kontroll med dessa antaganden. Men det betyder att siffran 154 miljoner inte bör återges som ett enkelt observerat faktum. Det mer korrekta är: en modellstudie uppskattar att vaccinationer förhindrade cirka 154 miljoner dödsfall globalt 1974–2024. Det är en viktig skillnad.
WHO kan vara en användbar sammanställare och vägvisare till forskning, men Antivaxxare.se föredrar originaldata när sådan finns. Om frågan gäller svensk mässlingsdödlighet använder vi hellre SCB, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndighetens rådata och historiska svenska originalstudier än en global modell. Om frågan gäller ett läkemedels innehåll eller biverkningar använder vi hellre produktresumén, EMA, Läkemedelsverket eller originalstudien. Skälet är enkelt: ju längre en uppgift befinner sig från originaldata, desto fler antaganden, modellval och sammanfattningar kan påverka resultatet. Den ofta citerade uppskattningen om cirka 154 miljoner räddade liv illustrerar detta. Det är resultatet av en kontrafaktisk modellstudie, inte en direkt observation. Vår källhierarki är: 1) nationella register och rådata, 2) historiska originalkällor, 3) primärstudier, 4) regulatoriska dokument, 5) systematiska analyser, 6) globala modeller och sammanställningar. Ju närmare originaldata, desto lättare är det för läsaren att själv kontrollera påståendet. Det betyder inte att WHO automatiskt har fel. Det betyder att vi vill kunna se vad siffran bygger på innan vi använder den som ett faktapåstående.
Frågor och svar om vattkoppsvaccinet (införs 2027)
Vattkoppsvaccination planeras ingå i det allmänna barnvaccinationsprogrammet från 2027. Nedan går vi igenom underlaget punkt för punkt: studiedesign, uppföljningstid, absolut risk och skillnaden mot naturligt genomgången infektion. En fördjupad genomgång finns på sidan Vattkoppor och vattkoppsvaccinet.
Kort svar: Beslutet fattas av regeringen efter underlag från Folkhälsomyndigheten, och motiveras främst med färre sjukhusvårdade fall och lägre kostnader för vård och föräldrars sjukfrånvaro.
Underlaget är i huvudsak hälsoekonomiskt. Det bygger på modellberäkningar där ett antal undvikta vårdtillfällen och arbetsdagar ställs mot vaccinets pris, inte på att vattkoppor blivit farligare. Sjukdomsbördan i Sverige har varit stabil under decennier. I samma kalkyler värderas biverkningar utifrån de frekvenser som rapporterats i tillverkarnas egna studier – studier med kort uppföljning och utan inert kontrollgrupp. Om biverkningsfrekvensen är underskattad blir också kostnadseffektiviteten överskattad.
Kritisk observation: ett hälsoekonomiskt argument är inte samma sak som ett medicinskt nödvändighetsargument. Föräldern som ska ge samtycke har rätt att veta vilket av dem som faktiskt ligger till grund för rekommendationen.
Kort svar: För immunfriska barn är vattkoppor i de allra flesta fall en självbegränsande infektion som läker inom 5–10 dagar utan behandling.
Det typiska förloppet är feber, klåda och blåsor som torkar in. De komplikationer som förekommer är framför allt sekundära bakteriella hudinfektioner, som behandlas med antibiotika. Allvarligare händelser – lunginflammation, cerebellär ataxi, encefalit – är ovanliga och drabbar i högre grad immunsupprimerade barn, nyfödda och vuxna. Dödsfall hos tidigare friska svenska barn är mycket sällsynta.
Kritisk observation: i myndighetstexter presenteras komplikationer nästan alltid som relativa andelar av de sjukhusvårdade, inte som absolut risk per barn. Det är den absoluta risken en förälder behöver för att kunna väga nytta mot risk.
Kort svar: Genomgången infektion ger i praktiken livslång immunitet. Vaccinets skydd är svagare och avtar mätbart över tid.
Naturlig infektion aktiverar både antikroppssvar och ett brett cellulärt minne mot flera virusproteiner. Vaccinet, som bygger på en försvagad Oka-stam, ger ett smalare svar. Därför krävs två doser, och antikroppsnivåerna sjunker med åren – vilket är själva förklaringen till genombrottsinfektionerna. Frågan om påfyllnadsdoser i vuxen ålder är inte löst i något land som infört allmän vaccination.
Öppen fråga: om skyddet avtar men den naturliga smittspridningen försvinner, flyttas då mottagligheten från barndomen – där sjukdomen är mild – till vuxen ålder, där den är betydligt allvarligare?
Kort svar: Endast i begränsad omfattning, och huvudsakligen i en enda studie från 1984.
Weibel et al. (NEJM 1984) randomiserade knappt 1 000 barn mot placebo och är den studie som oftast åberopas som bevis för effekt. Den var dimensionerad för att mäta skydd mot sjukdom – inte för att upptäcka sällsynta biverkningar, vilket skulle ha krävt tiotusentals deltagare. De senare registreringsstudier som ligger till grund för dagens godkännanden av Varivax och Varilrix jämförde i stället mot andra vacciner, mot tidigare formuleringar av samma vaccin, eller mot vaccinets bärarlösning utan virus. Kontrollgruppen är då inte neutral.
Kritisk observation: när kontrollgruppen får något som i sig kan ge reaktioner blir jämförelsen ett mått på skillnad mellan två exponeringar – inte på vaccinets absoluta säkerhetsprofil.
Kort svar: Den systematiska säkerhetsuppföljningen omfattar i regel 42 dagar efter dos.
42 dagar är det fönster som används för att fånga feber, utslag och lokala reaktioner. Det är rimligt för akuta händelser men otillräckligt för tillstånd som utvecklas långsamt: autoimmuna sjukdomar, neurologiska förlopp och senare bältros av vaccinstammen. Efter fönstrets slut övergår bevakningen till passiv rapportering (VAERS, EudraVigilance, Läkemedelsverket), där underrapporteringen är väldokumenterad och nämnaren okänd.
Kritisk observation: avsaknad av rapporterade långtidseffekter är inte detsamma som avsaknad av långtidseffekter. Ingen randomiserad studie har följt vaccinerade och ovaccinerade barn parallellt i decennier.
Kort svar: Produktresuméerna listar bland annat feberkramper, trombocytopeni, anafylaxi, encefalit, ataxi, allvarliga hudreaktioner samt infektion och bältros orsakade av vaccinstammen.
- Vanliga: feber, rodnad och svullnad vid injektionsstället, vattkoppsliknande utslag.
- Mindre vanliga/sällsynta: feberkramper, trombocytopeni (lågt antal blodplättar), urtikaria.
- Mycket sällsynta (huvudsakligen spontanrapporterade): anafylaxi, encefalit, cerebellär ataxi, Guillain–Barrés syndrom, Stevens–Johnsons syndrom, aseptisk meningit, samt herpes zoster (bältros) orsakad av vaccinstammen Oka.
De sällsynta händelserna är hämtade från spontanrapportering efter marknadsintroduktion, inte från kontrollerade studier. Det betyder att frekvensen ofta anges som "ingen känd frekvens" i produktresumén – nämnaren finns helt enkelt inte.
Öppen fråga: hur ska en förälder väga en risk vars storlek tillverkaren själv anger som okänd?
Kort svar: Ja. Genombrottsinfektioner förekommer, är oftast mildare men fortfarande smittsamma.
Genombrottsvattkoppor ger typiskt färre blåsor, lägre feber och kortare förlopp – men också en otydligare klinisk bild som lättare missas, vilket kan förlänga smittspridningen innan diagnos ställs. Därtill kan vaccinstammen i sällsynta fall överföras från en vaccinerad person som utvecklar utslag, vilket är skälet till att produktresuméerna avråder från nära kontakt med immunsupprimerade under en period efter vaccination.
Kritisk observation: vaccinet marknadsförs delvis som skydd för sköra i omgivningen, samtidigt som produktresumén varnar för smitta från just den vaccinerade.
Kort svar: Frågan är inte avgjord, och de data som skulle kunna avgöra den kräver decennier av uppföljning som ännu inte finns.
Två mekanismer drar åt olika håll. Hypotesen om exogen boostring innebär att vuxna som regelbundet exponeras för barn med vattkoppor får sitt immunförsvar uppdaterat, vilket skjuter upp bältros. Försvinner den exponeringen kan bältrosincidensen hos medelålders och äldre öka under en övergångsperiod. Samtidigt bär vaccinerade barn på den försvagade Oka-stammen, som också kan reaktiveras som bältros – om än i lägre frekvens än vildtypsviruset enligt uppföljningsdata.
Öppen fråga: en åtgärd som förskjuter sjukdomsbörda från barn till vuxna kan minska antalet fall utan att minska det totala lidandet. Har den kalkylen redovisats öppet i det svenska underlaget?
Kort svar: Sjukhusvård rör i storleksordningen några tiotal per 100 000 insjuknade barn – alltså en bråkdel av en procent. Dödsfall hos tidigare friska barn är mycket sällsynta.
Uttryckt i procent innebär det att den stora majoriteten av friska barn genomgår infektionen hemma. Att omvandla "per 100 000" till procent är avgörande för att förstå proportionerna: siffror som låter dramatiska i absoluta tal blir små när de sätts i relation till hela årskullen. Samma räkneövning måste göras på vaccinsidan, där de allvarliga biverkningarna anges i frekvensklasser som "sällsynta" eller "ingen känd frekvens". Vår riskjämförelse visar hur de två storheterna förhåller sig till varandra.
Kritisk observation: jämförelsen är asymmetrisk. Sjukdomsrisken bygger på aktiv registerövervakning, biverkningsrisken på passiv rapportering. Den ena siffran är sannolikt mer komplett än den andra.
Kort svar: Ja. Riktad vaccination av vissa grupper vilar på ett betydligt starkare underlag än allmän vaccination av friska småbarn.
- Mottagliga hushållskontakter till immunsupprimerade patienter, där sjukdomen kan bli livshotande.
- Barn inför planerad transplantation eller immunsuppressiv behandling.
- Mottagliga ungdomar och vuxna, där vattkoppor har väsentligt allvarligare förlopp än hos små barn.
- Mottaglig sjukvårdspersonal.
Här är nytta–riskkalkylen en annan: den förväntade sjukdomsrisken i gruppen är hög, medan biverkningsprofilen är densamma. Det är just denna skillnad – mellan riktad indikation och allmän programvaccination – som sällan framgår av informationsmaterialet.
Öppen fråga: varför ersätts en väl motiverad riktad strategi med en allmän, i stället för att kompletteras med den?
Läs mer – originalkällor
Gå till primärkällorna. Det avgörande står sällan i sammanfattningen, utan i metodavsnittet: vad kontrollgruppen fick, hur länge deltagarna följdes och vilket utfallsmått som mättes.
- Nationella vaccinationsprogrammet för barn
Folkhälsomyndigheten
Myndighetens egen beskrivning av programmets innehåll och beslutsordning. Läs den som utgångspunkt, inte som utvärdering – texten redovisar rekommendationer, inte det underlag rekommendationerna vilar på.
- FASS – produktresuméer och bipacksedlar
Läkemedelsindustriföreningen
Tillverkarnas egna dokument. Här står frekvensangivelserna för biverkningar och, i avsnitt 5.1, vad kontrollgruppen faktiskt fick. Det är ofta här skillnaden mellan inert placebo och aktiv jämförelse framgår.
- European public assessment reports (EPAR)
European Medicines Agency
EMA:s fullständiga bedömningsrapporter, inklusive studiedesign, uppföljningstid och kontrollsubstans. Betydligt mer informativa än sammanfattningarna som citeras i media.
- Weibel RE et al. – tidiga prövningar av levande varicellavaccin
The Lancet · 1984
Den ofta åberopade effektstudien för vattkoppsvaccinet. Notera studiens storlek och uppföljningstid i förhållande till de slutsatser som dras idag.
- Vaccines, Amen! (ISBN 979-8992423006)
Aaron Siri – kompletterande kritik, inte primärkälla
Genomgång av kontrollgrupperna i de prövningar som ligger till grund för godkännandena. Partisk i sitt anslag, men de refererade dokumenten går att kontrollera i original.
- Vax-Unvax: Let the Science Speak (ISBN 978-1510770263)
Robert F. Kennedy Jr & Brian Hooker – kompletterande kritik, inte primärkälla
Sammanställning av jämförande studier mellan vaccinerade och ovaccinerade. Studierna är av blandad kvalitet – läs sammanställningen som en ingång till originalen, inte som slutsats.
Länkarna leder till externa parter. Att en källa listas här innebär inte att vi delar dess slutsatser – den listas för att den går att kontrollera.