Frågor och svar
Svaren är avsiktligt återhållsamma. Varje externt kontrollerbart påstående har en källa, och där underlaget inte räcker står det utskrivet i stället för att fyllas ut.
Vi svarar med det underlag som finns, i den form underlaget har. Association är inte orsakssamband, en rapporterad händelse är inte en fastställd biverkning och en signal är inte en fastställd risk. Hur vi bedömer påståenden beskrivs i metoden för påståendegranskning, och våra rättelser finns i korrigeringsregistret.
Snabbsvar för föräldrar
Kortsvar först, med länk till hela underlaget. Kortsvaret ersätter aldrig djupsidan, och där underlaget inte räcker skriver vi ut att frågan inte kan avgöras med nuvarande material.
Programmet
Vad som erbjuds, när det erbjuds och hur många tillfällen det handlar om.
Det allmänna programmet erbjuds kostnadsfritt via barnavårdscentral och elevhälsa. Det omfattar difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund och HPV, samt rotavirus som ges som droppar under spädbarnsåret. Vilka åldrar som gäller framgår av föreskriften.
Hepatit B ingår i praktiken i hela landet genom regionala beslut, och vaccination mot vattkoppor är beslutad att införas. Utöver programmet finns vaccinationer som erbjuds på indikation eller regionalt, till exempel TBE.
Åldrarna dos för dos, och vad som är nationellt beslutat respektive regionalt, finns i Vaccinationslinjen.
Källor
- 1. Folkhälsomyndigheten – vaccinationsprogram för barnEvidenskedja: /barnvaccinationsprogrammet
- 2. HSLF-FS 2016:51 – Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn — Föreskriften anger vilka sjukdomar det allmänna programmet omfattar och vid vilka åldrar doserna ges.Evidenskedja: /barnvaccinationsprogrammet
Läs hela: BarnvaccinationsprogrammetLäs hela: Vaccinationslinjen – ålder för ålder
Frågan har inte ett enda tal, och det är inte en undanflykt. Antalet beror på vad som räknas: antikroppsframkallande komponenter, doser, injektionstillfällen eller besök. Ett kombinationsvaccin ger en spruta men flera komponenter.
Det beror också på var barnet bor, eftersom hepatit B och vissa scheman beslutas regionalt, och på vilka produkter som upphandlats.
Vi räknar därför öppet med angiven räknemetod i stället för att ange ett tal: Hur många vaccin får ett barn?
Källor
- 1. HSLF-FS 2016:51 – Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn — Föreskriften anger vilka sjukdomar det allmänna programmet omfattar och vid vilka åldrar doserna ges.Evidenskedja: /barnvaccinationsprogrammet
Programmet anger vilka sjukdomar som ska skyddas vid vilken ålder, inte vilket varumärke barnet får. Produkten avgörs av regionens upphandling och kan bytas under avtalsperioden.
Det spelar roll, eftersom studieunderlag, innehåll och biverkningsprofil hör till produkten och inte till sjukdomslistan. Den faktiska produkten står på barnets vaccinationskort och i journalen.
Vi redovisar produkterna var för sig i produktregistret, och besöken i Vaccinationslinjen.
Källor
- 1. HSLF-FS 2016:51 – Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn — Föreskriften anger vilka sjukdomar det allmänna programmet omfattar och vid vilka åldrar doserna ges.Evidenskedja: /barnvaccinationsprogrammet
Prövningar
Hur vaccinen har testats: mot vad, hur länge och med vilket utfallsmått.
Ibland, men inte som regel. I vårt register över programvaccin har 0 av 19 produkter en dokumenterad inert kontrollgrupp i den pivotala studien. Övriga jämfördes mot ett annat vaccin, en tidigare formulering eller mot bärarlösningen.
Det gör inte studierna värdelösa, men det avgör vilken fråga de kan besvara: en jämförelse mot aktiv kontroll svarar på hur produkten står sig mot jämförelsen, inte på hur den står sig mot ingenting.
Status per produkt, med länk till prövningen, finns i Placebostatus.
Källor
- 1. Antivaxxare.se – placebostatus per programvaccin — Registret anger vad kontrollgruppen faktiskt fick i varje pivotal studie, produkt för produkt, med länk till prövningen.Evidenskedja: /placebo-status
Läs hela: Placebostatus per produktLäs hela: Vad är en inert placebo?
Aktiv kontroll betyder att jämförelsegruppen fick något verksamt: ett annat vaccin, en tidigare version av samma vaccin eller adjuvanslösningen utan antigen.
Konsekvensen är att biverkningar som är gemensamma för båda armarna blir svårare att upptäcka, eftersom de förekommer i båda grupperna. Skillnadsmåttet mäter skillnaden mot jämförelsen, inte den totala förekomsten.
Vad varje kontrollarm faktiskt bestod av redovisas per prövning i prövningsdatabasen.
Källor
- 1. Antivaxxare.se – prövningsdatabasen med uppföljningsfönster — Per prövning redovisas jämförelsearm, primärt utfallsmått och hur länge deltagarna följdes för säkerhet.Evidenskedja: /vaccinprovningar
Det varierar kraftigt och redovisas per prövning. Lokala och allmänna reaktioner följs ofta i dagar till veckor, medan allvarliga händelser följs längre. Uppföljningstiden avgör vilka utfall som över huvud taget kunde upptäckas.
Ett utfall som uppträder efter uppföljningsfönstret kan inte fångas av studien. Det betyder inte att utfallet finns – bara att prövningen inte kunde svara på frågan.
Fönstren jämförs sida vid sida i uppföljningsfönster.
Källor
- 1. Antivaxxare.se – prövningsdatabasen med uppföljningsfönster — Per prövning redovisas jämförelsearm, primärt utfallsmått och hur länge deltagarna följdes för säkerhet.Evidenskedja: /vaccinprovningar
Läs hela: Uppföljningsfönster per studieLäs hela: Prövningsdatabasen
Immunogenicitet är ett mått på immunsvar, oftast antikroppsnivåer, inte på antalet undvikna sjukdomsfall. Det är ett surrogatmått: det används som ställföreträdare för skydd när sjukdomsfall är för få för att mätas direkt.
Non-inferiority betyder att en ny produkt inte är sämre än jämförelsen med mer än en förutbestämd marginal. Det är inte samma sak som att den är bättre, och inte samma sak som att den är bra mot ingenting.
Termerna, och den vanligaste feltolkningen av var och en, står i ordlistan.
Källor
- 1. Antivaxxare.se – prövningsdatabasen med uppföljningsfönster — Per prövning redovisas jämförelsearm, primärt utfallsmått och hur länge deltagarna följdes för säkerhet.Evidenskedja: /vaccinprovningar
Säkerhet
Skillnaden mellan rapport, signal och fastställd biverkning – och vad ett rapportsystem kan visa.
Rapport: någon har anmält en händelse efter vaccination. Rapporten säger att händelsen inträffade i tiden efter, inte att vaccinet orsakade den.
Signal: rapporterna eller data visar ett mönster som motiverar utredning. En signal är en fråga, inte ett svar, och kan lika gärna avfärdas som bekräftas.
Fastställd biverkning: utredningen har gett tillräckligt stöd för att orsakssamband bedöms föreligga, och effekten står i produktresumén.
Vi håller de tre isär överallt på sajten. Signalerna med sin status finns i signalregistret.
Källor
- 1. Antivaxxare.se – vad en biverkningsrapport kan och inte kan visa — Genomgång av rapportsystemens konstruktion: spontanrapportering saknar nämnare och kan inte ensam fastställa orsakssamband.Evidenskedja: /vaers-och-biverkningsrapporter
- 2. Antivaxxare.se – registret över säkerhetssignaler — Varje post redovisar signalens status separat från fastställd biverkning, med den uppföljande evidensen.Evidenskedja: /granskning/sakerhetssignaler
Feberkramp är en etablerad biverkning, inte en obekräftad signal. Den inträffar typiskt en till två veckor efter dosen, i samband med febertoppen, och den absoluta risknivån är låg.
Risken skiljer sig mellan produkterna. CDC anger cirka 8,5 feberkramper per 10 000 vaccinerade barn 12–23 månader efter en första dos av kombinationsvaccinet MMRV, jämfört med cirka 4,2 per 10 000 när MPR och vattkoppsvaccin ges separat.
Talen, åldersberoendet och vad de inte visar redovisas i MPR-genomgången.
Källor
- 1. CDC – MMRV vaccine safety, febrile seizures — Cirka 8,5 feberkramper per 10 000 vaccinerade barn 12–23 månader efter en första dos MMRV, jämfört med cirka 4,2 per 10 000 efter MPR och separat vattkoppsvaccin.Evidenskedja: /barnvacciner/mpr
Läs hela: MPR – feberkramp, ålder och MMRVLäs hela: Kända biverkningar
Noll observerade händelser är inte noll risk. Det betyder att studien var för liten, eller följde deltagarna för kort tid, för att en tillräckligt sällsynt händelse skulle hinna synas.
Med tumregeln om tre kan man räkna ut vad studien faktiskt kan utesluta: en studie med noll händelser bland 3 000 deltagare är förenlig med en risk upp till ungefär 1 per 1 000.
Räkna själv med ditt eget deltagarantal i verktyget för sällsynta händelser.
Källor
- 1. Antivaxxare.se – verktyg för sällsynta händelser — Räknar ut vilken risknivå en studie faktiskt kan utesluta när noll händelser observerats, utifrån antalet deltagare.Evidenskedja: /verktyg/sallsynta-handelser
Läs hela: Verktyg: sällsynta händelserLäs hela: Så läser vi studier
Kan visa: att en händelse anmälts efter vaccination, hur anmälningarna fördelar sig över tid och produkt, och när ett mönster avviker tillräckligt för att utredas.
Kan inte visa: hur ofta något inträffar i befolkningen, eller att vaccinet orsakade händelsen. Systemen saknar nämnare, är frivilliga och underrapporterar samtidigt som enskilda rapporter kan vara felaktiga.
Att räkna rapporter som om de vore fall är därför fel i båda riktningarna. Hur systemen är byggda och vad de duger till står i rapportgenomgången.
Källor
- 1. Antivaxxare.se – vad en biverkningsrapport kan och inte kan visa — Genomgång av rapportsystemens konstruktion: spontanrapportering saknar nämnare och kan inte ensam fastställa orsakssamband.Evidenskedja: /vaers-och-biverkningsrapporter
Läs hela: VAERS och biverkningsrapporterLäs hela: Svenska biverkningsrapporter
Omdiskuterade påståenden
Kortsvar med länk till den fullständiga påståendegranskningen.
Frågan är en av de mest undersökta i modern vaccinforskning. Stora registerkohorter och sammanställningar har inte funnit någon ökad autismrisk hos vaccinerade jämfört med ovaccinerade barn, och det ursprungliga arbetet från 1998 är återkallat.
Att inget samband hittats är inte samma sak som att varje delfråga är stängd. Vilka delfr ågor som faktiskt är besvarade, och med vilken studietyp, redovisas i frågekartan i stället för i ett enda ja eller nej.
Hela genomgången: påståendegranskningen och autismfrågekartan.
Källor
- 1. Antivaxxare.se – påståendegranskningen och dess metod — Samma beviskrav tillämpas på myndighet, tillverkare, kritiker och på Antivaxxare.se själv.Evidenskedja: /granskning/metod
Aluminiumsalter används som adjuvans för att förstärka immunsvaret i flera icke-levande vaccin. Den lokala reaktogeniciteten är väl beskriven: ömhet, rodnad och i sällsynta fall kvarstående knutor.
De omdiskuterade frågorna gäller långtidsutfall och kumulativ exponering. Där finns registerstudier, metodkritik mot flera av dem och kvarstående osäkerhet – och vi redovisar båda sidor med samma beviskrav.
Underlaget, inklusive vad som inte är avgjort, finns i genomgången av aluminiumadjuvans.
Källor
- 1. Antivaxxare.se – påståendegranskningen och dess metod — Samma beviskrav tillämpas på myndighet, tillverkare, kritiker och på Antivaxxare.se själv.Evidenskedja: /granskning/metod
Det finns registerstudier och kohortjämförelser för enskilda vaccin och enskilda utfall. Det som saknas är en studie av hela schemat mot en verifierad nolldosgrupp med tillräcklig storlek och uppföljning.
Att den studien saknas innebär inte att säkerhetsevidens saknas. Säkerhet bedöms också genom produktstudier, registerkohorter, specifika utfall, dos- och timinganalyser, postmarketingövervakning och replikation. Det innebär heller inte att frågan är besvarad.
Materialet, dess svagheter och vilka poster som inte kan åberopas som aktuellt stöd finns i Vaccinerade och ovaccinerade.
Källor
- 1. Antivaxxare.se – påståendegranskningen och dess metod — Samma beviskrav tillämpas på myndighet, tillverkare, kritiker och på Antivaxxare.se själv.Evidenskedja: /granskning/metod
Läs hela: Vaccinerade och ovaccineradeLäs hela: Så läser vi studier
Sjukdom och nytta
Hur vanlig och allvarlig sjukdomen är i dag, och vad ett effektmått betyder.
Det skiljer sig kraftigt mellan sjukdomarna i programmet, och därför finns inget gemensamt svar. Vi redovisar anmälda fall, sjukhusvård och dödsfall per sjukdom med dataversion och nämnare i stället för ett samlat påstående.
Två fällor är vanliga: dödlighet är inte samma sak som insjuknande, och anmälda fall är inte samma sak som antalet sjuka, eftersom alla sjukdomar inte är anmälningspliktiga och alla fall inte söker vård.
Aktuell nivå per sjukdom: sjukdomsbörda.
Källor
- 1. Antivaxxare.se – sjukdomsbörda per sjukdom — Anmälda fall, sjukhusvård och dödsfall redovisas med dataversion, nämnare och kända begränsningar.Evidenskedja: /data/sjukdomsborda
Nej. Dagens nivå mäts i en befolkning där de flesta är vaccinerade. Den beskriver smittläget just nu, inte den risk ett ovaccinerat barn skulle möta om vaccinationen upphörde eller vid ett utbrott.
Omvänt är historiska tal från tiden före vaccinet inte heller dagens risk: vård, näringsläge och trängsel har förändrats sedan dess. Båda talen behövs, och ingetdera ensamt räcker.
Hur vi arbetar med nämnare och kontrafaktiska jämförelser: Riskjämförelse och Dödlighet före vaccin.
Källor
- 1. Antivaxxare.se – sjukdomsbörda per sjukdom — Anmälda fall, sjukhusvård och dödsfall redovisas med dataversion, nämnare och kända begränsningar.Evidenskedja: /data/sjukdomsborda
Vaccine efficacy är den relativa riskminskningen mätt i en kontrollerad prövning. Vaccine effectiveness är samma mått uppmätt i vanlig användning, där följsamhet, förvaring och befolkning skiljer sig från prövningen.
Måttet är relativt. Nittio procents skydd betyder nittio procents minskning av risken i den studerade gruppen, och hur många barn det motsvarar beror helt på hur vanlig sjukdomen är.
Därför redovisar vi relativa mått tillsammans med absolut sammanhang där underlaget tillåter det: Riskjämförelse och ordlistan.
Källor
- 1. Antivaxxare.se – sjukdomsbörda per sjukdom — Anmälda fall, sjukhusvård och dödsfall redovisas med dataversion, nämnare och kända begränsningar.Evidenskedja: /data/sjukdomsborda
Källor och förtroende
Vem som skriver, vad som är granskat, hur fel rättas och hur du hittar originalet.
Sajten drivs av föräldrar utan uppdrag från myndighet, tillverkare eller organisation, och utan reklam- eller sponsorintäkter. Utgångspunkten var privat, men metoden är avsedd att kunna granskas oberoende av vem som skrivit.
Det är också skälet till att varje sakpåstående är källsatt och att samma beviskrav tillämpas på myndighet, tillverkare, kritiker och på oss själva.
Bakgrund och finansiering: Om oss och Finansiering.
Källor
- 1. Antivaxxare.se – påståendegranskningen och dess metod — Samma beviskrav tillämpas på myndighet, tillverkare, kritiker och på Antivaxxare.se själv.Evidenskedja: /granskning/metod
Nej. Ingen mänsklig medicinsk specialistgranskning är registrerad för innehållet. Vi anger det uttryckligen i stället för att låta källsatt text framstå som granskad.
Källhämtning, dataavstämning och gröna tester är egna dimensioner och blir aldrig medicinsk granskning. En granskning kräver en namngiven människa och gäller en exakt innehållsversion.
Vilka sidor som kräver granskning, och vad som är utfört, visas i granskningsbehoven. Materialet är inte medicinsk rådgivning.
Källor
- 1. Antivaxxare.se – granskningsbehov och registrerade granskningar — Registret visar vilka sidor som kräver mänsklig specialistgranskning och vilka granskningar som faktiskt är utförda.Evidenskedja: /granskning/granskningsbehov
Materiella fel rättas i texten och dokumenteras i korrigeringsregistret med tidigare lydelse, ny lydelse, datum och berörd sida. Vi tar inte bort en felaktig formulering utan spår.
Mindre redaktionella ändringar loggas i ändringsloggen. Fel kan anmälas via kontaktvägen på Om oss.
Registren: Korrigeringar och Ändringar.
Källor
- 1. Antivaxxare.se – korrigeringsregistret — Varje materiell rättelse redovisas med tidigare lydelse, ny lydelse och datum.Evidenskedja: /korrigeringar
Varje källsatt påstående har en markör som leder till källposten med titel, utgivare och, när det finns, exakt fyndplats i form av lagrum, sida, tabell eller avsnitt.
Källposterna anger också hämtningsläge. Att en källa är hämtad betyder att vi har läst den där den ligger – inte att uppgiften är medicinskt granskad. Där originalet inte är läst står det utskrivet.
Ingången till hela materialet: Källor och Så granskar vi källor.
Källor
- 1. Antivaxxare.se – källregister och hämtningsstatus — Källor redovisas med hämtningsläge. Hämtad källa är inte detsamma som medicinskt granskad uppgift.Evidenskedja: /kallor
Fördjupade frågor om regelverk, prövningar och rapportering
Kort svar: Det varierar mellan produkt och prövning, och frågan går inte att besvara med ett enda ja eller nej. Vilken kontrollarm som användes är en uppgift per prövning, och den uppgiften redovisar vi prövning för prövning i Studieutforskaren och på sidan Inert placebo i vaccinprövningar.
Att tala om ”placebo” utan att ange vilken sorts kontroll som avses döljer skillnader som är avgörande för vad prövningen kan visa. Vi håller därför sex kategorier isär:
- Inert kontroll – saltlösning eller motsvarande utan aktiv beståndsdel.
- Adjuvanshaltig kontroll – kontrollen innehåller adjuvans, till exempel en aluminiumsalthaltig lösning.
- Bärarlösning utan antigen – vaccinets formulering utan viruset eller antigenet, ibland med spår av samma tillsatser. Weibel 1984 är ett exempel.
- Annat vaccin som kontroll – kontrollgruppen får en annan produkt.
- Annan formulering av samma vaccin – till exempel en tidigare version.
- Ingen kontrollarm – immunogenicitets- eller säkerhetsstudier utan jämförelsegrupp.
Vad detta betyder metodologiskt: en icke-inert kontroll kan fortfarande mäta skillnaden mellan två exponeringar och kan fånga händelser som är specifika för antigenet. Det den inte kan isolera är den absoluta frekvensen av reaktioner som orsakas av komponenter som finns i båda armarna. Det är en begränsning i tolkningen, inte ett bevis för att en produkt är osäker.
Vi gör inget generellt påstående om att inget injicerat vaccin i programmet någonsin prövats mot inert kontroll. Ett sådant påstående kräver att varje pivotal prövning för varje produkt är kontrollerad mot registrerat prövningsprotokoll, och den genomgången är inte klar hos oss. Öppna luckor redovisas i Studieutforskaren.
Källor
- 1. Weibel et al., N Engl J Med 1984;310(22):1409–1415 — Dubbelblind randomiserad prövning med 914 mottagliga barn i analysen. Placebot var den lyofiliserade stabilisatorn med ungefär samma spårkoncentration av neomycin som vaccinet – inte steril saltlösning (se NEJM:s korrigering 2025/2026).
- 2. NEJM – Correction till Weibel et al. 1984 — Publicerad online 19 december 2025. Preciserar att placebot bestod av lyofiliserad stabilisator med spårkoncentration neomycin.
Kort svar: Lagen inrättade ett federalt ersättningssystem i USA (VICP) och begränsade – men avskaffade inte – tillverkares skadeståndsansvar. Beskrivningar av ”fullständig juridisk immunitet” stämmer inte med lagtexten.
- Ersättningssystem först. Den som anser sig skadad av ett vaccin som omfattas av programmet ska först ansöka om ersättning inom VICP. Först därefter, och under angivna förutsättningar, kan en civil talan väckas.
- Villkorad ansvarsfrihet. Enligt §300aa-22(b)(1) är en tillverkare inte ansvarig i civil talan för skada eller död till följd av biverkningar som var oundvikliga trots att vaccinet var korrekt framställt och åtföljdes av korrekta anvisningar och varningar. Villkoren är en del av regeln.
- Undantag finns. Lagen behåller ansvar i situationer som rör bland annat bristande omsorg samt bedrägeri eller undanhållande av information i förhållande till myndighet, enligt de förutsättningar som anges i lagtexten.
- Domstolens avgränsning. Bruesewitz v. Wyeth (2011) gällde anspråkskategorin designfel och slog fast att sådana anspråk är uteslutna. Domen uttalar sig inte om vaccinsäkerhet och inte om alla former av talan.
- Ersättning är inte orsaksbevis. Programmet betalar även efter förlikning och efter tabellskada utan att ett medicinskt orsakssamband har fastställts i det enskilda fallet.
Hela processkartan, med lagrum, ordagranna citat och vad varje steg inte betyder, finns på USA:s Vaccine Act och VICP. Motsvarande svenska ordning bygger på patientförsäkring och produktansvar och är en annan konstruktion.
Vi har tidigare beskrivit lagen som fullständig immunitet. Den formuleringen är rättad och ändringen är dokumenterad i korrigeringsregistret.
Källor
- 1. 42 U.S.C. §300aa-11 – Petitions for compensation (United States Code, 2023 edition, officiell PDF) — §300aa-11(a)(2)(A), tryckt s. 1443 — Reglerar att en ansökan till programmet ska lämnas in innan en civil talan över 1 000 dollar, eller på ospecificerat belopp, får väckas.Evidenskedja: /granskning/usa-vaccine-act
- 2. 42 U.S.C. §300aa-21 – Authority to bring actions (United States Code, 2023 edition, officiell PDF) — §300aa-21(a), tryckt s. 1459–1460 — Anger under vilka förutsättningar en sökande kan avstå från programmets utfall och i stället föra civil talan. Valet ska göras senast 90 dagar efter domen.Evidenskedja: /granskning/usa-vaccine-act
- 3. 42 U.S.C. §300aa-22 – Standards of responsibility (United States Code, 2023 edition, officiell PDF) — §300aa-22(a) och (b)(1), tryckt s. 1461 — Ansvarsfriheten är villkorad: den gäller biverkningar som var oundvikliga trots att vaccinet var korrekt framställt och åtföljdes av korrekta anvisningar och varningar.Evidenskedja: /granskning/usa-vaccine-act
- 4. Bruesewitz v. Wyeth LLC, 562 U.S. 223 (2011) — 562 U.S. 223, syllabus, s. 223 — Domslutet gäller anspråkskategorin designfel (design-defect claims). Domen uttalar sig inte om vaccinets säkerhet och inte om alla former av talan mot tillverkare.Evidenskedja: /granskning/usa-vaccine-act
- 5. HRSA – VICP Frequently Asked Questions — FAQ, avsnitten om förlikningar och om ansvarsskydd — Programmets egen beskrivning, bland annat att en förlikning inte innebär att myndigheten eller domstolen fastslagit att vaccinet orsakade skadan, och att ansvarsskydden inte är absoluta.Hämtningsläge: Utgivarens egen sida svarar HTTP 403 i vår hämtningsmiljö. Den lästa versionen är en arkiverad ögonblicksbild från 2026-08-08 (HRSA:s egen stämpel: Date Last Reviewed July 2026).Evidenskedja: /granskning/usa-vaccine-act
- 6. Patientskadelag (1996:799) — Reglerar patientförsäkringen i svensk vård.
- 7. Produktansvarslag (1992:18) — Reglerar skadeståndsansvar för säkerhetsbrister i produkter i Sverige.
Kort svar: Ja, men de skiljer sig kraftigt i design, kvalitet och frågeställning. Vårt aktuella register finns i Vaccinerade och ovaccinerade, där varje studie redovisas med design, population, utfallsmått och status – inklusive tillbakadragna och omtvistade arbeten.
Två frågor blandas ofta ihop och måste hållas isär:
- Produktspecifik fråga: ger ett visst vaccin en viss risk jämfört med att inte få just det vaccinet? Här finns stora registerbaserade och sjukvårdsdatabaserade material, bland annat från system som Vaccine Safety Datalink.
- Schemafråga: hur skiljer sig hälsoutfall mellan barn som följt hela programmet och barn som inte fått något vaccin alls? Den frågan är svårare, eftersom grupperna skiljer sig systematiskt i vårdsökande, diagnossättning, socioekonomi och livsstil.
Vi påstår inte att de småskaliga, enkätbaserade eller tillbakadragna studier som ofta cirkulerar utgör hela evidensläget, och inte heller att de tillsammans avgör frågan. De har begränsningar som gör att de inte kan bära starka slutsatser åt något håll. Omvänt gäller att avsaknad av en viss studiedesign inte i sig är evidens för skada.
Det allmänna programmet omfattar vaccination mot rotavirus, difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b, hepatit B, pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund och HPV. Vaccination mot vattkoppor införs från 2027.
Antalet ”vaccin” beror på om man räknar sjukdomar, doser eller injektionstillfällen. Skillnaden reder vi ut i Hur många vaccin får ett barn?. Produkt för produkt, med dos och källa, finns i Barnvacciner.
Källor
- 1. Folkhälsomyndigheten – det allmänna vaccinationsprogrammet för barn
- 2. Folkhälsomyndigheten – vaccination mot vattkoppor — Vattkoppsvaccination ingår i det allmänna programmet från 2027, med två doser och ikappvaccination för äldre barn utan immunitet.
Kort svar: Ja, men förutsättningarna skiljer sig mellan rättsordningar och mellan typer av anspråk.
- USA: civil talan om vaccinrelaterad skada förutsätter i regel att en ansökan först lämnats in inom VICP. Designfelsanspråk är uteslutna enligt Bruesewitz. Övriga grunder – bland annat tillverkningsfel och bristande varningar – prövas enligt de villkor lagtexten anger, och lagen anger uttryckligen att en civil talan som inte är utesluten prövas i tre steg.
- Sverige: en patient som skadas i vården kan söka ersättning enligt patientskadelagen, och skadeståndsansvar för säkerhetsbrister i en produkt regleras av produktansvarslagen. Det finns ingen svensk motsvarighet till VICP.
Vi drar inte slutsatsen att ansvarsreglerna i sig visar något om en produkts säkerhet. Det de påverkar är vem som bär risken och vilka data som kommer fram i en rättsprocess. Läs mer på USA:s Vaccine Act och VICP och Vem tillverkar vaccinen som används i Sverige?.
Källor
- 1. 42 U.S.C. §300aa-11 – Petitions for compensation (United States Code, 2023 edition, officiell PDF) — §300aa-11(a)(2)(A), tryckt s. 1443 — Reglerar att en ansökan till programmet ska lämnas in innan en civil talan över 1 000 dollar, eller på ospecificerat belopp, får väckas.Evidenskedja: /granskning/usa-vaccine-act
- 2. 42 U.S.C. §300aa-22 – Standards of responsibility (United States Code, 2023 edition, officiell PDF) — §300aa-22(a) och (b)(1), tryckt s. 1461 — Ansvarsfriheten är villkorad: den gäller biverkningar som var oundvikliga trots att vaccinet var korrekt framställt och åtföljdes av korrekta anvisningar och varningar.Evidenskedja: /granskning/usa-vaccine-act
- 3. 42 U.S.C. §300aa-23 – Trial (United States Code, 2023 edition, officiell PDF) — §300aa-23(a)–(b), tryckt s. 1462 — Lagtexten förutsätter uttryckligen att civila mål mot tillverkare kan prövas, och delar upp en sådan process i tre steg.Evidenskedja: /granskning/usa-vaccine-act
- 4. Bruesewitz v. Wyeth LLC, 562 U.S. 223 (2011) — 562 U.S. 223, syllabus, s. 223 — Domslutet gäller anspråkskategorin designfel (design-defect claims). Domen uttalar sig inte om vaccinets säkerhet och inte om alla former av talan mot tillverkare.Evidenskedja: /granskning/usa-vaccine-act
- 5. Patientskadelag (1996:799) — Reglerar patientförsäkringen i svensk vård.
- 6. Produktansvarslag (1992:18) — Reglerar skadeståndsansvar för säkerhetsbrister i produkter i Sverige.
En inert kontroll är en substans utan aktiv beståndsdel, till exempel steril saltlösning. En adjuvanshaltig kontroll innehåller adjuvansen men inte antigenet.
Konsekvensen är avgränsad: en adjuvanshaltig kontroll kan fortfarande fånga effekter som beror på antigenet, men reaktioner som orsakas av adjuvansen uppträder i båda armarna och syns därför inte i skillnaden mellan grupperna. Den redovisade skillnaden är då ett mått på antigenets bidrag, inte på produktens totala reaktionsfrekvens.
Vilken kontrollarm som faktiskt användes i en enskild prövning redovisar vi i Komparatoranatomi och i Studieutforskaren.
Kort svar: Ja, brister i hanteringen av jäv är dokumenterade. Det är en fråga om process och insyn, inte ett belägg för att en produkt är osäker.
HHS generalinspektörs granskning av CDC:s etikprogram (OEI-04-07-00260, granskningsår 2007) fann att en stor andel av de granskade jävsdeklarationerna var ofullständiga eller innehöll fel, vilket innebar att jäv inte kunde kontrolleras på det sätt regelverket krävde.
Rörlighet mellan myndighet och industri är ett återkommande mönster som vi kartlägger neutralt i Maktkartan och Svängdörrar. Där visas relationer med källa. Vi räknar inte fram något misstankemått, och en dokumenterad relation är inte i sig ett bevis för påverkan.
Källor
- 1. HHS Office of Inspector General, OEI-04-07-00260 (granskningsår 2007) — CDC's Ethics Program for Special Government Employees on Federal Advisory Committees. Granskningen gällde brister i hanteringen av jävsdeklarationer, inte att enskilda ledamöter hade faktiska bindningar.
Nej. Sajten är byggd för att pröva påståenden mot originalkällor – oavsett vem som framför dem. Samma krav ställs på myndigheter, tillverkare, vaccinkritiker, vaccinförespråkare och på oss själva.
Konkret innebär det att träffsäkerhet, kunskapsläge, evidensstyrka och orsakstolkning redovisas var för sig i stället för som ett samlat betyg, och att fel vi gör hamnar i ett öppet register. Metoden beskrivs i Trust Center och Så bedömer vi påståenden.
Myndigheternas material beskriver vanliga och övergående reaktioner som feber, trötthet och lokala besvär, anger allvarliga biverkningar som sällsynta, och gör bedömningen att nyttan av programmet överväger riskerna på befolkningsnivå. Materialet hänvisar till att misstänkta biverkningar ska rapporteras till Läkemedelsverket.
Det vi undersöker separat är sådant som inte framgår av den sammanfattande informationen: vilken kontrollarm och vilken uppföljningstid en enskild produkts pivotala prövningar hade, hur den absoluta risken ser ut per barn snarare än som andel av de sjukhusvårdade, och hur nämnaren ser ut i den passiva rapporteringen.
Att vi ställer andra frågor betyder inte att myndighetsmaterialet är felaktigt. Där vi menar att en formulering är starkare än underlaget skriver vi ut exakt vilken formulering och vilket underlag som avses.
Källor
- 1. Folkhälsomyndigheten – det allmänna vaccinationsprogrammet för barn
- 2. 1177 Vårdguiden – vattkoppor — Beskriver typiskt förlopp och att sjukdomen vanligen läker ut på ungefär en vecka hos friska barn.
- 3. Läkemedelsverket – rapportera misstänkt biverkning — Spontanrapportering saknar nämnare och kontrollgrupp. En rapport är en misstanke, inte ett fastställt orsakssamband.
Kort svar: För MPR och autism är underlaget omfattande och pekar konsekvent åt samma håll: stora befolkningsbaserade studier har inte funnit någon ökad risk. Vi påstår inte att MPR orsakar autism.
Vi bedömer påståendet i fyra separata dimensioner – träffsäkerhet, kunskapsläge, evidensstyrka och orsakstolkning – i stället för ett samlat betyg. Bedömningen finns i Påståenderegistret.
Vad underlaget täcker och inte täcker redovisar vi i Autism – frågekarta. Kort: studierna gäller specifika exponeringar, framför allt MPR och tiomersalinnehållande produkter. Slutsatser om en enskild exponering kan inte utan vidare generaliseras till hela det samlade schemat, som är en annan frågeställning med andra metodkrav.
Vi använder inte ”officiell ståndpunkt” som evidens. Det som avgör är studiedesign, population, utfallsmått och redovisade data.
Källor
- 1. Hviid m.fl., Ann Intern Med 2019;170(8):513–520 (PMID 30831578) — Resultat, justerad hazardkvot för autism — Dansk registerkohort. Justerad hazardkvot för autism efter MPR 0,93 (95 % KI 0,85–1,02). Intervallet omfattar 1: ingen påvisad skillnad, vilket inte är detsamma som bevisad frånvaro av risk i varje enskilt fall.Evidenskedja: /studier/hviid-2019-mpr-autism
- 2. Madsen m.fl., N Engl J Med 2002;347(19):1477–1482 (PMID 12421889) — Dansk registerkohort av barn födda 1991–1998. Observationell design; kvarstående störfaktorer kan inte uteslutas.Evidenskedja: /studier/madsen-2002-mpr-autism
SIDS (plötslig spädbarnsdöd) är ett dödsfall hos ett spädbarn som förblir oförklarat efter utredning. Frågan om samband med vaccination kräver att fyra nivåer hålls isär:
- Rapporterad händelse: en anmälan till ett passivt system som VAERS eller Läkemedelsverket är en misstanke. Systemen saknar nämnare och kontrollgrupp.
- Incidens: hur ofta tillståndet inträffar i en definierad befolkning under en definierad tid.
- Association: en statistisk samvariation i en jämförande design.
- Orsakssamband: kräver att alternativa förklaringar kan uteslutas.
En central svårighet är att de första doserna ges i de månader då bakgrundsrisken för SIDS redan är som högst. Tidsmässig närhet är därför förväntad även utan orsakssamband. Vår genomgång av vad olika studiedesigner faktiskt kan avgöra finns i Plötslig spädbarnsdöd – evidenskarta.
Källor
- 1. Läkemedelsverket – rapportera misstänkt biverkning — Spontanrapportering saknar nämnare och kontrollgrupp. En rapport är en misstanke, inte ett fastställt orsakssamband.
Uppföljningstid är inte ett tal utan flera. Ett protokoll kan ha ett kort fönster för aktiv insamling av lokala och allmänna reaktioner, ett längre fönster för allvarliga händelser och en separat uppföljning av effekt.
Vi redovisar därför fönstren per prövning och per utfallstyp i Uppföljningsfönster, i stället för att ange ett enda antal dagar per vaccin. Efter prövningen övergår bevakningen till spontanrapportering och registerstudier, som har andra styrkor och andra svagheter.
Ett kort fönster gör inte en produkt farlig. Det avgränsar vilka utfall prövningen kunde upptäcka.
Källor
- 1. Läkemedelsverket – rapportera misstänkt biverkning — Spontanrapportering saknar nämnare och kontrollgrupp. En rapport är en misstanke, inte ett fastställt orsakssamband.
Patientlagen anger att patienten ska få information om bland annat metoder, förväntat förlopp, risker för komplikationer och biverkningar, och att vård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke. För barn ska barnets inställning klarläggas och tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad.
Vaccination i det allmänna programmet är frivillig. Frågor du kan ta med till vårdmötet finns i Frågor att ställa till vården.
Källor
- 1. Patientlag (2014:821), 3–4 kap. — Reglerar informationsplikt och att vård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke.
Ja, det finns dokumenterade uppgörelser. Ett ofta citerat exempel är Pfizers uppgörelse med amerikanska justitiedepartementet 2009 om 2,3 miljarder dollar, som gällde marknadsföring av bland annat smärtläkemedlet Bextra. Ärendet gällde inte vacciner.
Vi anger inte något aggregerat totalbelopp för branschen. Sådana summeringar bygger på olika urval, olika årtal och olika typer av ärenden, och vi kan inte reproducera dem från primärkällor.
Metodregeln är enkel: en uppgörelse om ett annat produktområde är inte evidens om en specifik vaccinprodukts säkerhet. Den är relevant för frågan om hur mycket obestyrkt förtroende som är rimligt när samma aktör också producerar underlaget – inte som substitut för data.
Källor
- 1. US Department of Justice, pressmeddelande 2 september 2009 — Uppgörelse om 2,3 miljarder dollar avseende marknadsföring av bland annat Bextra (valdecoxib). Ärendet gällde inte vacciner.
Vi ger ingen rekommendation om att vaccinera eller att avstå. Det vi kan erbjuda är underlaget och verktygen för att läsa det:
- Läs den officiella produktinformationen (produktresumé och bipacksedel i FASS) för varje aktuellt vaccin.
- Läs originalstudierna där det går. Vår ingång är Studieutforskaren och Källregistret.
- Använd Så läser vi studier för att bedöma kontrollarm, uppföljningstid, nämnare och utfallsmått.
- Ta med konkreta frågor till vårdmötet – förslag finns i Frågor att ställa till vården.
- Jämför vår framställning med korrigeringsregistret och metodsidan, så att du ser var vi haft fel och var vi är osäkra.
Debattböcker – i båda riktningarna – kan vara användbara för att hitta uppslag och referenser, men de är sekundärmaterial och används aldrig som belägg när en originalkälla finns. Sådant material listas separat i Vidareläsning.
Frågor om WHO, modellstudier och källhierarki
Två vanliga invändningar gäller den ofta citerade siffran om 154 miljoner räddade liv och varför vi inte använder WHO som primärkälla. En längre genomgång med svenska jämförelsetal finns i FAQ:n på mässlingssidan.
Den ofta citerade siffran är cirka 154 miljoner räddade liv under perioden 1974–2024. Men det är viktigt att förstå vad siffran faktiskt är. Den kommer från en modellstudie publicerad i The Lancet 2024 (Shattock med flera), inte från 154 miljoner observerade människor som man kunnat konstatera annars skulle ha dött. Forskarna jämför den historiska världen med vaccination med en kontrafaktisk modell av hur världen skulle ha utvecklats utan vaccination. I modellen står mässlingsvaccinet ensamt för cirka 93,7 miljoner av de uppskattade räddade liven, alltså 60,8 procent av totalen. För WHO:s Europaregion redovisar modellens regionala resultat cirka 6,56 miljoner förhindrade dödsfall, och för Region of the Americas cirka 14,9 miljoner. Det är mycket stora tal och därför värda att rimlighetskontrollera mot historiskt observerad mässlingsdödlighet. En förenklad rimlighetskontroll – inte modellens uttryckliga letalitet – ser ut så här: cirka 590 miljoner födda i Europa under perioden, varav 90 procent antas ha insjuknat i mässling utan vaccination, ger cirka 531 miljoner hypotetiska fall. 6,56 miljoner undvikna dödsfall delat med 531 miljoner hypotetiska fall motsvarar cirka 1,24 procent, det vill säga cirka 12,4 per 1 000 eller ungefär 1 av 81 insjuknade. Jämför detta med observerade svenska data: i Stockholm 1955–1964 registrerades cirka 86 300 mässlingsfall med 3 dödsfall, vilket ger 0,0035 procents letalitet, ungefär 1 av 29 000 insjuknade. Skillnaden mellan historiskt observerade svenska nivåer och storleksordningen i den förenklade Europa-kontrollen är så stor att modellens underliggande antaganden är relevanta att granska. Det betyder inte automatiskt att modellen är fel. Modellen är lands-, ålders- och tidsberoende och innehåller betydligt fler antaganden än en enkel division, och WHO-modellens regionala resultat motsvarar denna storleksordning endast i en förenklad kontroll med dessa antaganden. Men det betyder att siffran 154 miljoner inte bör återges som ett enkelt observerat faktum. Det mer korrekta är: en modellstudie uppskattar att vaccinationer förhindrade cirka 154 miljoner dödsfall globalt 1974–2024. Det är en viktig skillnad.
WHO kan vara en användbar sammanställare och vägvisare till forskning, men Antivaxxare.se föredrar originaldata när sådan finns. Om frågan gäller svensk mässlingsdödlighet använder vi hellre SCB, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndighetens rådata och historiska svenska originalstudier än en global modell. Om frågan gäller ett läkemedels innehåll eller biverkningar använder vi hellre produktresumén, EMA, Läkemedelsverket eller originalstudien. Skälet är enkelt: ju längre en uppgift befinner sig från originaldata, desto fler antaganden, modellval och sammanfattningar kan påverka resultatet. Den ofta citerade uppskattningen om cirka 154 miljoner räddade liv illustrerar detta. Det är resultatet av en kontrafaktisk modellstudie, inte en direkt observation. Vår källhierarki är: 1) nationella register och rådata, 2) historiska originalkällor, 3) primärstudier, 4) regulatoriska dokument, 5) systematiska analyser, 6) globala modeller och sammanställningar. Ju närmare originaldata, desto lättare är det för läsaren att själv kontrollera påståendet. Det betyder inte att WHO automatiskt har fel. Det betyder att vi vill kunna se vad siffran bygger på innan vi använder den som ett faktapåstående.
Frågor om vattkoppsvaccinet (införs 2027)
Vattkoppsvaccination planeras ingå i det allmänna barnvaccinationsprogrammet från 2027. Nedan går vi igenom underlaget punkt för punkt. En fördjupad genomgång finns på Vattkoppor och vattkoppsvaccinet.
Folkhälsomyndigheten bedömde i beslutsunderlaget 2024 att smittskyddslagens kriterier för ett nationellt program var uppfyllda och föreslog två doser, vid 18 månaders ålder och i årskurs 1–2.
Underlaget anger uppskattningsvis omkring 333 sjukhusvårdade personer per år i alla åldrar, varav omkring 239 barn under 15 år, samt ersättning för vård av sjukt barn vid omkring 35 procent av episoderna upp till 12 års ålder – i storleksordningen 140 000 arbetsdagar per år.
Den hälsoekonomiska utvärderingen redovisar en kostnad i storleksordningen drygt 200 000 kronor per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår ur hälso- och sjukvårdsperspektiv, och kostnadsbesparing ur samhällsperspektiv över lång tid. Resultaten anges vara känsliga för vaccinpris, diskonteringsränta, antagen täckning och antaganden om exogen boostring.
Begränsning: ett hälsoekonomiskt resultat och ett medicinskt nödvändighetsargument är olika saker. Vilken av dem som ligger till grund för rekommendationen framgår av underlaget, och det är den uppgiften en förälder bör kunna se.
Källor
- 1. Folkhälsomyndigheten – vaccination mot vattkoppor — Vattkoppsvaccination ingår i det allmänna programmet från 2027, med två doser och ikappvaccination för äldre barn utan immunitet.
- 2. Folkhälsomyndigheten – beslutsunderlag vattkoppor (2024, art.nr 24217) — Anger bland annat omkring 333 sjukhusvårdade personer per år i alla åldrar, varav omkring 239 barn under 15 år, och vattkoppor som underliggande dödsorsak i genomsnitt cirka ett dödsfall per år bland barn 0–14 år under 2003–2022.
- 3. Folkhälsomyndigheten – hälsoekonomisk utvärdering av vattkoppsvaccination — Modellanalys av ett tvådosprogram. Resultaten är känsliga för vaccinpris, diskonteringsränta, antagen täckning och antaganden om exogen boostring och bältros.
För immunfriska barn beskrivs förloppet som utslag i skov med klåda och ofta feber, som vanligen läker ut på ungefär en vecka.
Vad underlaget visar: i det svenska beslutsunderlaget angavs omkring 239 sjukhusvårdade barn under 15 år per år, och vattkoppor som underliggande dödsorsak i genomsnitt cirka ett dödsfall per år bland barn 0–14 år under perioden 2003–2022. Allvarliga komplikationer förekommer i högre grad hos immunnedsatta, nyfödda och vuxna.
Begränsning: underliggande och bidragande dödsorsak är olika registeruppgifter och summeras inte. Den absoluta risken per barn i Sverige beror på hur många som insjuknar, en uppgift som inte registreras nationellt eftersom vattkoppor inte är anmälningspliktig.
Källor
- 1. 1177 Vårdguiden – vattkoppor — Beskriver typiskt förlopp och att sjukdomen vanligen läker ut på ungefär en vecka hos friska barn.
- 2. Folkhälsomyndigheten – beslutsunderlag vattkoppor (2024, art.nr 24217) — Anger bland annat omkring 333 sjukhusvårdade personer per år i alla åldrar, varav omkring 239 barn under 15 år, och vattkoppor som underliggande dödsorsak i genomsnitt cirka ett dödsfall per år bland barn 0–14 år under 2003–2022.
- 3. CDC Pink Book – kapitlet om varicella — Fram till 2018 hade 13 dokumenterade fall av transmission av vaccinstam från 11 immunkompetenta vaccinerade personer rapporterats, i huvudsak vid utslag hos den vaccinerade.
Vad underlaget visar: genomgången infektion ger i regel ett långvarigt skydd mot förnyad vattkoppsinfektion, men viruset etablerar latens och kan senare reaktiveras som bältros. ”Livslång immunitet” är därför en förenkling.
För vaccinet anger sammanställningen av 25 års amerikansk erfarenhet omkring 82–85 procents skydd mot vattkoppor av alla svårighetsgrader efter en dos, högt skydd mot svår sjukdom, och att två doser förbättrar effektiviteten ytterligare. I det sammanställda materialet fann översikten inte evidens för avtagande skydd efter två doser.
Öppen fråga: vi har inte underlag för att påstå att vaccinsvaret generellt är ”smalare” eller att påfyllnadsdoser i vuxen ålder kommer att krävas. Skyddets varaktighet över decennier och behovet av eventuella ytterligare doser är inte avgjort i tillgängligt material.
Källor
- 1. CDC Pink Book – kapitlet om varicella — Fram till 2018 hade 13 dokumenterade fall av transmission av vaccinstam från 11 immunkompetenta vaccinerade personer rapporterats, i huvudsak vid utslag hos den vaccinerade.
- 2. Shapiro & Marin, J Infect Dis 2022;226(Suppl 4):S425–S430 (PMID 36265844) — En dos gav omkring 82–85 procent skydd mot vattkoppor av alla svårighetsgrader. Översikten fann i det sammanställda materialet inte evidens för avtagande skydd efter två doser.
Vad underlaget visar: Weibel et al. 1984 var en dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad prövning där 914 serologiskt mottagliga barn ingick i analysen. Under omkring nio månaders övervakning inträffade 39 kliniska fall, samtliga i placebogruppen.
Placebot var dock inte steril saltlösning. Enligt NEJM:s korrigering bestod den av den lyofiliserade stabilisatorn med ungefär samma spårkoncentration av neomycin som vaccinet. Prövningen hade alltså en genuin placeboarm, men kontrollen var vaccinets bärarformulering utan virus.
Begränsning: prövningen var dimensionerad för att mäta skydd mot sjukdom. Med knappt tusen deltagare och nio månaders uppföljning kunde den inte upptäcka sällsynta händelser. Vilka kontrollarmar senare registreringsstudier för Varivax och Varilrix använde redovisar vi prövning för prövning i Studieutforskaren; vi gör inget samlat påstående om alla dessa prövningar här.
Källor
- 1. Weibel et al., N Engl J Med 1984;310(22):1409–1415 — Dubbelblind randomiserad prövning med 914 mottagliga barn i analysen. Placebot var den lyofiliserade stabilisatorn med ungefär samma spårkoncentration av neomycin som vaccinet – inte steril saltlösning (se NEJM:s korrigering 2025/2026).
- 2. NEJM – Correction till Weibel et al. 1984 — Publicerad online 19 december 2025. Preciserar att placebot bestod av lyofiliserad stabilisator med spårkoncentration neomycin.
- 3. FASS – Varivax, produktresumé (SmPC)
- 4. FASS – Varilrix, produktresumé (SmPC)
Uppföljningstiden skiljer sig mellan prövningar och mellan utfallstyper: aktiv insamling av lokala och allmänna reaktioner sker under ett kort fönster efter dos, medan effekt och allvarliga händelser följs längre. De exakta fönstren per prövning redovisas i Uppföljningsfönster.
Efter prövningens slut övergår bevakningen till spontanrapportering och registerstudier. En genomgång av amerikanska VAERS-rapporter 2006–2020 fann inga nya oväntade disproportionalitetssignaler när vaccinet gavs enligt rekommendation.
Begränsning: frånvaro av rapporterade långtidseffekter är inte detsamma som frånvaro av långtidseffekter. Passiv rapportering saknar nämnare och kontrollgrupp.
Källor
- 1. VAERS-analys av varicellavaccin 2006–2020 (PMID 36265846) — Vaccinstamsvirus dokumenterades vid meningit, encefalit, herpes zoster och sex dödsfall – samtliga hos personer med nedsatt immunförsvar som hade kontraindikation. Passiv rapportering visar inte orsakssamband.
- 2. Läkemedelsverket – rapportera misstänkt biverkning — Spontanrapportering saknar nämnare och kontrollgrupp. En rapport är en misstanke, inte ett fastställt orsakssamband.
Produktresuméerna anger reaktioner vid injektionsstället, feber och vattkoppsliknande utslag som vanliga. Uttalad immunbrist och graviditet är kontraindikationer, eftersom vaccinet är levande försvagat.
Efter godkännandet har bland annat bältros orsakad av vaccinstammen rapporterats, med en frekvens som inte kan beräknas från tillgängliga data. Sådana poster kommer från spontanrapportering, inte från kontrollerade studier.
I den amerikanska VAERS-genomgången 2006–2020 dokumenterades vaccinstamsvirus vid meningit, encefalit, herpes zoster och sex dödsfall. Samtliga sex dödsfall inträffade hos personer med nedsatt immunförsvar som hade kontraindikation mot vaccinet.
Vad detta inte betyder: en rapport är en misstanke. Laboratorieverifierad vaccinstam är däremot starkare evidens för samband i det enskilda fallet än en rapport utan verifiering. De två slås aldrig ihop. En fullständig och aktuell lista finns alltid i produktresumén.
Källor
- 1. FASS – Varivax, produktresumé (SmPC)
- 2. FASS – Varilrix, produktresumé (SmPC)
- 3. VAERS-analys av varicellavaccin 2006–2020 (PMID 36265846) — Vaccinstamsvirus dokumenterades vid meningit, encefalit, herpes zoster och sex dödsfall – samtliga hos personer med nedsatt immunförsvar som hade kontraindikation. Passiv rapportering visar inte orsakssamband.
Ja. Genombrottsvattkoppor förekommer. En metaanalys anger sammanvägd incidens omkring 8,5 per 1 000 personår efter en dos och omkring 2,2 per 1 000 personår efter två doser, med betydande heterogenitet mellan studierna.
Överföring av själva vaccinstammen är sällsynt: fram till 2018 hade 13 dokumenterade fall från 11 immunkompetenta vaccinerade personer rapporterats, i huvudsak i samband med att den vaccinerade utvecklat utslag. Det är också skälet till försiktighetsrekommendationen om nära kontakt med immunsupprimerade efter vaccination.
Begränsning: genombrottsfall är typiskt mildare, vilket kan göra dem svårare att känna igen kliniskt. Hur mycket det påverkar smittspridningen i praktiken framgår inte av det underlag vi redovisar här.
Källor
- 1. Metaanalys av genombrottsvattkoppor (PMID 28935482) — Sammanvägd incidens omkring 8,5 per 1 000 personår efter en dos och omkring 2,2 per 1 000 personår efter två doser, med betydande heterogenitet.
- 2. CDC Pink Book – kapitlet om varicella — Fram till 2018 hade 13 dokumenterade fall av transmission av vaccinstam från 11 immunkompetenta vaccinerade personer rapporterats, i huvudsak vid utslag hos den vaccinerade.
Öppen fråga. Två mekanismer diskuteras och drar åt olika håll.
- Exogen boostring: vuxna som exponeras för barn med vattkoppor kan få immunförsvaret uppdaterat. En brittisk self-controlled case series fann en incidenskvot på 0,67 (95 % KI 0,62–0,73) de första två åren efter hushållsexponering. Författarnas slutsats är ett modest men långvarigt skydd – inte den kompletta immunitet som vissa äldre kostnadseffektivitetsmodeller antagit.
- Vaccinstammen: även den försvagade Oka-stammen kan etablera latens och i sällsynta fall reaktiveras som bältros.
Den svenska hälsoekonomiska modellen anger uttryckligen att resultaten är känsliga för antaganden om exogen boostring och bältros. Vuxenvaccination mot bältros rekommenderas i Sverige från 65 års ålder och till vuxna med nedsatt immunförsvar.
Källor
- 1. Forbes et al., BMJ 2020;368:l6987 — Self-controlled case series. Incidenskvot 0,67 (95 % KI 0,62–0,73) de första två åren efter hushållsexponering. Författarnas slutsats är ett modest men långvarigt skydd, inte komplett immunitet.
- 2. CDC Pink Book – kapitlet om varicella — Fram till 2018 hade 13 dokumenterade fall av transmission av vaccinstam från 11 immunkompetenta vaccinerade personer rapporterats, i huvudsak vid utslag hos den vaccinerade.
- 3. Folkhälsomyndigheten – hälsoekonomisk utvärdering av vattkoppsvaccination — Modellanalys av ett tvådosprogram. Resultaten är känsliga för vaccinpris, diskonteringsränta, antagen täckning och antaganden om exogen boostring och bältros.
- 4. Folkhälsomyndigheten – vaccination mot bältros
Vad underlaget visar: det svenska beslutsunderlaget anger omkring 333 sjukhusvårdade personer per år i alla åldrar, varav omkring 239 barn under 15 år, och vattkoppor som underliggande dödsorsak i genomsnitt cirka ett dödsfall per år bland barn 0–14 år under 2003–2022.
Begränsning: detta är tal per år för hela befolkningen respektive för barn, inte risk per insjuknat barn. En risk per fall kräver en nämnare – hur många som faktiskt insjuknar – och vattkoppor är inte anmälningspliktig i Sverige, så den nämnaren skattas i modeller i stället för att mätas. Vi anger därför ingen procentsiffra per barn.
Hur vi arbetar med nämnare och absoluta tal beskrivs i Riskjämförelse.
Källor
- 1. Folkhälsomyndigheten – beslutsunderlag vattkoppor (2024, art.nr 24217) — Anger bland annat omkring 333 sjukhusvårdade personer per år i alla åldrar, varav omkring 239 barn under 15 år, och vattkoppor som underliggande dödsorsak i genomsnitt cirka ett dödsfall per år bland barn 0–14 år under 2003–2022.
Upphandlingen avser uttryckligen monovalent vaccin mot vattkoppor. Den publika upphandlingssidan namnger inte vinnande produkt eller leverantör, och vi namnger därför inget programvaccin.
Det har betydelse för säkerhetsfrågan: den ökade risken för feberkramper efter en första dos gäller kombinationsvaccinet MMRV, inte monovalent vattkoppsvaccin givet separat. CDC anger omkring 8,5 feberkramper per 10 000 vaccinerade barn 12–23 månader efter en första dos MMRV jämfört med omkring 4,2 per 10 000 efter MMR och separat varicellavaccin.
Leverantörs-, innehavar- och tillverkarroller för svenska programvaccin reder vi ut i Vem tillverkar vaccinen som används i Sverige?.
Källor
- 1. Adda Inköpscentral – upphandling av vattkoppsvaccin — Avser uttryckligen monovalent vaccin. Den publika sidan namnger inte vinnande produkt eller leverantör.
- 2. CDC – MMRV vaccine safety — Omkring 8,5 feberkramper per 10 000 vaccinerade barn 12–23 månader efter en första dos MMRV jämfört med omkring 4,2 per 10 000 efter MMR och separat varicellavaccin. Gäller inte det monovalenta vaccinet.
Läs mer – originalkällor
Gå till primärkällorna. Det avgörande står sällan i sammanfattningen, utan i metodavsnittet: vad kontrollgruppen fick, hur länge deltagarna följdes och vilket utfallsmått som mättes.
- Nationella vaccinationsprogrammet för barn
Folkhälsomyndigheten
Myndighetens egen beskrivning av programmets innehåll och beslutsordning. Läs den som utgångspunkt, inte som utvärdering – texten redovisar rekommendationer, inte det underlag rekommendationerna vilar på.
- FASS – produktresuméer och bipacksedlar
Läkemedelsindustriföreningen
Tillverkarnas egna dokument. Här står frekvensangivelserna för biverkningar och, i avsnitt 5.1, vad kontrollgruppen faktiskt fick. Det är ofta här skillnaden mellan inert placebo och aktiv jämförelse framgår.
- European public assessment reports (EPAR)
European Medicines Agency
EMA:s fullständiga bedömningsrapporter, inklusive studiedesign, uppföljningstid och kontrollsubstans. Betydligt mer informativa än sammanfattningarna som citeras i media.
- Weibel RE et al. – tidiga prövningar av levande varicellavaccin
The Lancet · 1984
Den ofta åberopade effektstudien för vattkoppsvaccinet. Notera studiens storlek och uppföljningstid i förhållande till de slutsatser som dras idag.
- Vaccines, Amen! (ISBN 979-8992423006)
Aaron Siri – kompletterande kritik, inte primärkälla
Genomgång av kontrollgrupperna i de prövningar som ligger till grund för godkännandena. Partisk i sitt anslag, men de refererade dokumenten går att kontrollera i original.
- Vax-Unvax: Let the Science Speak (ISBN 978-1510770263)
Robert F. Kennedy Jr & Brian Hooker – kompletterande kritik, inte primärkälla
Sammanställning av jämförande studier mellan vaccinerade och ovaccinerade. Studierna är av blandad kvalitet – läs sammanställningen som en ingång till originalen, inte som slutsats.
Länkarna leder till externa parter. Att en källa listas här innebär inte att vi delar dess slutsatser – den listas för att den går att kontrollera.