Så arbetar vi – metod, källor och granskning

Hur väljs källor?

Vi utgår från originalkällan när den går att nå: författning, myndighetsbeslut, produktresumé, registerdata eller publicerad studie. Sekundärmaterial får leda oss till en uppgift men blir aldrig självt beviset för den. Varje källa i registret har utgivare, dokumenttyp, roll och – när den finns – en direktlänk eller identifierare.

Det betyder inte: Att en utgivare är en myndighet gör inte uppgiften sann, och att en källa är kritisk gör den inte heller det. Samma krav gäller alla avsändare.

• Så granskar vi källor
• Källregistret

Vad är skillnaden mellan källa och evidens?

En källa är ett dokument. Evidens är vad dokumentet faktiskt kan bära för en bestämd fråga. Att vi kan öppna ett original säger ingenting om vad det visar. Bedömningen av vad ett dokument stödjer görs i studie- och påståenderegistret, sats för sats.

Det betyder inte: En lång källförteckning är inte ett mått på hur välbelagd en slutsats är.

• Källregistret
• Påståenderegistret

Vad är maskinellt validerat och vad är människogranskat?

Hämtning, parsning och rimlighetskontroll är automatiska steg. De kan bara visa att en fil kunde läsas och att värdena inte är uppenbart trasiga. Människogranskning är ett separat steg där en redaktör jämför den publicerade uppgiften mot originalet. De två redovisas alltid som olika dimensioner, aldrig som en gemensam flagga.

Det betyder inte: Att en automatisk körning gick igenom betyder inte att uppgiften är verifierad mot källan.

• Källhälsa och driftstatus
• Datahubben

Hur bedöms ett påstående?

Ett påstående normaliseras först till en prövbar sats och sorteras efter vilken sorts fråga det är. Därefter hålls fyra saker isär: hur väl formuleringen stämmer med underlaget, hur säkert kunskapsläget är, hur starkt underlaget är, och vilken orsakstolkning som är befogad. Vi publicerar också vad som skulle ändra bedömningen.

Det betyder inte: Vi slår inte ihop de fyra dimensionerna till ett sanningsbetyg, en procentsats eller en färgskala.

• Så prövar vi påståenden
• Alla påståenden

Hur hanteras intressekonflikter och kopplingar?

Relationer mellan personer, organisationer och beslut redovisas som typade, källbundna kanter och placeras på en sjustegs kopplingsstege: från belagd ekonomisk relation eller anställning upp till dom som vunnit laga kraft. Varje steg måste beläggas för sig. Steg som inte är belagda skrivs ut som ”inte fastställt” eller ”inte undersökt”.

Det betyder inte: Vi räknar inte fram något jävspoäng, misstankemått eller moraliskt omdöme. En relation som visas är en relation, inte en anklagelse.

• Maktkartan
• Svenska svängdörrar

Hur fungerar korrigeringar och versioner?

Saklig korrigering, källbyte, borttagen övertolkning och språklig rättelse är fyra olika saker och redovisas var för sig. En korrigering raderar inte historiken: vad som stod, vad som står nu och varför det ändrades ligger kvar i registret. Materiella ändringar samlas dessutom i ett löpande ändringsflöde.

Det betyder inte: En tom korrigeringslista betyder inte att inget är fel – bara att inget fel ännu är fastställt och åtgärdat.

• Korrigeringsregistret
• Ändringsflödet

Vad betyder okänt?

Vi fyller aldrig ett hål med en uppskattning. I stället skrivs det ut vilken sorts hål det är, eftersom de betyder olika saker.

Publiceringslägen per sida

Publiceringsläget säger hur färdig en yta är i vårt arbete – inte hur säker en medicinsk fråga är. En sida kan vara helt genomgången och ändå handla om något som forskningen inte har avgjort.

Vem granskar?

Redaktionen är anonym. Vi publicerar därför inga granskarnamn, titlar eller meriter – varken riktiga eller påhittade. Det du kan kontrollera oss mot är originalkällorna, korrigeringsregistret och ändringsflödet, inte en signatur.

Det betyder att du inte ska ta något här på auktoritet. Varje sakuppgift ska gå att följa till ett dokument du kan öppna själv. Hittar du en uppgift utan sådan väg är det ett fel vi vill ha rapporterat.

Krävs specialistgranskning för publicering?

Material publiceras när det klarar projektets krav på källa, proveniens, data och evidensspråk. Vi väntar inte på att en läkare, forskare eller statistiker ska hinna läsa igenom det, eftersom en sådan granskningsresurs inte finns i projektet. Det innebär att nästan allt här är publicerat utan extern specialistgranskning.

Konsekvensen är att du inte ska läsa något här som ett expertutlåtande. Du ska kunna följa varje uppgift till ett dokument du kan öppna själv, och det är den kontrollvägen som ersätter en signatur.

Vi kallar aldrig något människogranskat, medicinskt granskat, statistiskt granskat eller oberoende granskat om en sådan granskning inte faktiskt har genomförts och registrerats.

• AI och arbetsmetod
• Vidareläsning

Beslut som styr metoden just nu

Regeländringar införs inte tyst. Varje beslut nedan redovisar vad som gäller nu, vilken regel som gällde tidigare och vilket tillstånd som är ersatt. Det tidigare tillståndet står kvar i sina ursprungsdokument.

Vad som läses direkt ur källregistret

Vi flyttar avsnitt för avsnitt från vårt inlästa underlag till ett källregister där varje uppgift är kopplad till en hämtad version av källdokumentet, med hämtningsdatum, innehållshash och explicit angiven grad av källbindning. Att ett avsnitt läses ur källregistret betyder att det går att spåra till ett dokument – inte att en människa har granskat innehållet medicinskt. Där en källa inte går att hämta reproducerbart redovisar vi luckan i stället för att fylla den.

Hämtar migreringsstatus …

Rapportera ett fel

Skicka rättelser till barnvaccin@protonmail.com.

Det här behöver vi

• Sidans adress och det stycke eller den siffra det gäller.
• Vad du menar är fel, och vad du menar är riktigt.
• En källa vi kan öppna – gärna originalet, inte en sammanfattning.

Så hanteras rapporten

1. Vi kontrollerar uppgiften mot originalet.
2. Håller invändningen ändras texten och ändringen förs in i korrigeringsregistret med datum och skäl.
3. Håller den inte, eller räcker underlaget inte, skriver vi ut osäkerheten i stället för att låta påståendet stå kvar oemotsagt.