Granskning
Granskning betyder här en sak: att uppgiften ska gå att följa tillbaka till sin källa, och att slutsatsen aldrig får vara starkare än underlaget. Samma krav gäller Folkhälsomyndigheten, läkemedelsföretagen, vaccinkritiker, vaccinförespråkare – och den här sajten.
Det innebär att vi ofta landar i ”det vet vi inte”. Ett rapporterat fall är inte en bevisad biverkning. En signal är inte ett fastställt orsakssamband. Ett samband är inte orsak. Dödlighet är inte insjuknande. De skillnaderna är hela poängen.
Områden
Påståenden
Vanliga meningar om vaccin görs om till preciserade satser som faktiskt går att pröva: vilken population, vilken jämförelse, vilket utfall. Sedan evidensen – stödjande, motsägande och kontextualiserande var för sig. Ingen sanningspoäng.
7 publicerade genomgångar av 9 poster
Beslut, pengar & makt
Vem beslutade vad, när, på vilket underlag – och vad myndigheten själv angav som skäl. Härifrån går vägar vidare till ekonomi, aktörer och dokumenterade relationer, men bara där de är belagda.
Programhistorien
Varje förändring i barnvaccinationsprogrammet sedan 1979, händelse för händelse: vad som ändrades, vem som hade beslutskompetens, vilket underlag som dokumenterades – och var arkivluckorna finns.
Följ pengarna
Anslag, regionfinansiering, upphandling, forskningsanslag och modellkostnader redovisade var för sig. Okända belopp förblir okända, och ett avtal är inte en faktura.
Vaccinerade mot ovaccinerade
Henry Ford-manuskriptet, Mawson, Hooker och Miller, Ulster County-brevet och de danska registerstudierna – lästa i originalet, med design, publikationsled och invändningar redovisade var för sig.
Källåterställning
Öppen lista över material vi vet saknas: äldre beslutsunderlag, expertgruppers förteckningar och historiska upphandlingspriser.
Så granskar vi källor
Hämtad, hashad, källverifierad och medicinskt granskad är fyra olika saker. Att en robot lyckades läsa ett dokument betyder inte att en människa har kontrollerat det.
Så prövar vi påståenden
Metoden bakom granskningen: hur en vanlig mening blir en prövbar sats, vilka frågetyper som finns, varför kausalitet är en egen dimension och vad ”okänt” betyder.
Täckning per programområde
En ärlig karta över vår egen dokumentation: var vi har källbelagda poster och var luckorna finns. Ett redaktionellt mognadsmått – aldrig ett medicinskt betyg.
Korrigeringar
När vi har haft fel skrivs det ut, med datum och skäl. En sida utan korrigeringar är inte ett kvalitetsbevis – den kan lika gärna vara ogranskad.
Källor och studier
Studieregistret med design, population, jämförelse och utfall separerade, så att en immunogenicitetsstudie inte läses som ett effektbevis.
Kontrollgrupper och placebo
Vad som faktiskt användes som kontroll i prövningarna. Aktiv jämförelse är inte inert placebo – och avsaknad av inert kontroll gör inte en studie värdelös.
Vad vi inte gör
- Ingen samlad sanningsstämpel, inga betyg i stjärnor, ingen poäng för eller emot. Fyra dimensioner – formulering, evidens, evidensstyrka och kausalitet – redovisas separat.
- Ingen slutsats refereras ur minnet. Saknas dokumentet står det att det saknas.
- Ingen misstankepoäng på personer eller organisationer. Relationer visas; skuld räknas inte fram.
- Ingen förutbestämd medicinsk slutsats. Underlaget får peka åt det håll det pekar.
Under uppbyggnad
- Maktkartan – neutral grund för personer, organisationer och typade relationer. Metoden är publicerad, registret är ännu tomt.
- Svenska svängdörrar – vy över Maktkartan med härledningsstege och publiceringskriterier.
- Undersökningar – egna genomgångar av registerdata och beslutsdokument.