Så prövar vi påståenden

Vi sätter ingen samlad riktighetsstämpel på påståenden. En enda skala skulle blanda ihop åtta olika saker: vad påståendet är, vad evidensen visar, hur stark den är, vad som är sagt om orsak och verkan, vilket säkerhetsläge som gäller, vad som går att veta, vad som är osäkert och vilket publiceringsomdöme satsen får. Dimensionerna redovisas var för sig.

Vi sätter ingen samlad sanningspoäng och ingen numerisk säkerhetsgrad. Åtta dimensioner redovisas var för sig eftersom de svarar på olika frågor: vad påståendet är, hur starkt underlaget är, vad som är sagt om orsak och verkan, vilket säkerhetsläge som gäller, vad som går att veta, vad som är osäkert, vad som är vår tolkning och vilket publiceringsomdöme satsen får.

Beslut 2026-08-31: den gemensamma verdikt-skalan (CR-03-001) är avgjord. De äldre orden får användas som förklarande vokabulär där de är semantiskt korrekta, men aldrig som en enda status. Dessa åtta hålls isär i data, i gränssnitt och i det publika läskontraktet:

• ClaimType
• EvidenceStrength
• CausalStatus
• SafetyStatus
• EpistemicConclusion
• Uncertainty
• EditorialInterpretation
• ClaimCheckerVerdict

Omdömet gäller exakt den normaliserade satsen inom angiven omfattning. Det är inte ett betyg på ett vaccin, en sjukdom, en myndighet eller en person, och det är inte samma sak som evidensstyrka, kausalitet, säkerhetsläge eller osäkerhet.

STÖDS

Satsen får stöd i vårt underlag, inom den angivna omfattningen.

STÖDS DELVIS

En del av satsen får stöd, en annan del gör det inte.

MISSVISANDE

Uppgifterna i satsen kan vara riktiga var för sig, men slutsatsen följer inte av dem.

OTILLRÄCKLIGT UNDERLAG

Vi kan inte ta ställning. Detta är inte samma sak som att satsen är fel.

MOTSÄGS

Underlaget pekar åt motsatt håll mot satsen, inom den angivna omfattningen.

EJ BEDÖMT

Inget publiceringsomdöme är satt. Antingen är satsen inte prövbar, eller så saknas underlag.

Styrkan gäller en enskild fråga i satsen, inte hela ämnet. Evidensstyrka är inte kausalitet och inte studiekvalitet.

MYCKET STARK

Flera oberoende underlag av hög kvalitet pekar åt samma håll för exakt den prövade frågan.

STARK

Stort och samstämmigt underlag för den prövade frågan, med kända men avgränsade begränsningar.

MÅTTLIG

Underlaget räcker för frågan men har metodbegränsningar eller begränsad överförbarhet.

BEGRÄNSAD

Få poster, indirekta mått eller material som inte är byggt för frågan.

MYCKET BEGRÄNSAD

Enstaka poster, svaga designer eller uppgifter som bara indirekt berör satsen.

OTILLRÄCKLIG

Underlaget räcker inte för att säga något om satsen. Det är inte samma sak som att satsen är fel.

EJ BEDÖMD

Ingen evidensbedömning har gjorts för frågan. Att en källa finns är inte en evidensbedömning.

En säkerhetssignal är ett säkerhetsläge. Den är varken ett kausalitetsläge, en känd biverkning eller en fastställd skada, och den redovisas därför i en egen dimension.

Säkerhetsläge ej tillämpligt

Satsen handlar inte om säkerhet, utan om metod, definition eller historik.

Säkerhetsläge ej bedömt

Ingen säkerhetsbedömning finns i vårt underlag för just denna sats.

Ingen signal i vårt underlag

Vi har ingen signalpost för det utfall satsen gäller. Frånvaro av signal är inte bevis för frånvaro av risk.

Rapporterad händelse

En händelse har rapporterats efter vaccination. En rapport är varken verifierad skada eller biverkning.

Säkerhetssignal

En observation som motiverar utredning. En signal är varken bekräftad biverkning eller orsakssamband.

Under utredning hos namngiven bedömare

En namngiven bedömare har öppnat eller redovisat en pågående utredning.

Känd biverkning i produktdokumentation

Reaktionen är upptagen i produktdokumentation med frekvenskategori. Frekvenskategori är ett intervall, inte ett mätt tal.

Den vanliga meningen skrivs av exakt som den brukar formuleras. Sedan preciseras den: vilken population, vilken exponering, vilken jämförelse, vilket utfall, vilken tidsperiod. Är det inte möjligt att precisera satsen får den ingen bedömning – den redovisas som ”behöver brytas ned” med de fält som saknas.

Vi bygger aldrig en halmgubbe. Om den vanliga formuleringen är svag prövar vi den svaga formuleringen, inte en hårdare version som är lättare att avfärda.

Skyddseffekt i prövning

Frågan gäller om vaccinerade insjuknar mer sällan än jämförelsegruppen under prövningens förhållanden.

Effekt i befolkning

Frågan gäller utfallet i verkliga befolkningar, inte i prövningsmiljö.

Immunogenicitet

Frågan gäller antikroppssvar. Det är ett surrogatmått och visar inte i sig att sjukdom förhindras.

Säkerhet och biverkningar

Frågan gäller händelser efter vaccination. Rapporterad händelse är inte bevisad biverkning.

Sjukdomsbörda och historik

Frågan gäller hur vanlig och hur allvarlig sjukdomen är, inte vaccinets effekt.

Studiemetod och kontrollgrupp

Frågan gäller hur studierna är byggda – särskilt vad kontrollgruppen faktiskt fick.

Rapportsystem och nämnare

Frågan gäller vad ett rapportsystem kan och inte kan mäta. Rapportantal är inte incidens.

Stödjande, motsägande och kontextualiserande poster redovisas var för sig. Vi lägger aldrig in en motpol enbart för att kolumnerna ska se balanserade ut. Saknas stödjande evidens står det att den saknas.

• Randomiserad prövning och observationsstudie är inte samma bevisgrund.
• Immunogenicitet är ett surrogatmått och inte visad klinisk skyddseffekt.
• Aktiv komparator är inte inert placebo – och avsaknad av inert kontroll gör inte en studie värdelös.
• Relativa och absoluta effektmått blandas aldrig i samma mening.
• Finansiering och intressekonflikt är metadata och en biasfaktor. Det diskvalificerar inte automatiskt ett resultat, och det bevisar inte heller att resultatet är fel.
• Saknas ett fält står ”ej dokumenterat i vårt underlag”. Vi gissar inte.

Kausalitet är inte tillämplig

Påståendet handlar inte om orsak och verkan, utan om hur en studie, en databas eller ett begrepp är beskaffat.

Kausalitet är inte bedömd

Ingen bedömare i vårt underlag har uttalat sig om orsakssamband för just denna sats.

Ingen association observerad i underlaget

Underlaget visar inte någon skillnad mellan grupperna. Det är inte samma sak som bevisad frånvaro av risk i alla situationer.

Tidsmässig association

Något inträffade efter något annat. Ordningsföljd är inte orsak.

Statistisk association

Ett samband syns i data. Störfaktorer, urval och mätfel kan förklara det utan orsakssamband.

Möjligt orsakssamband

En bedömare anger att orsakssamband inte kan uteslutas.

Sannolikt orsakssamband

En bedömare anger att orsakssamband är mer sannolikt än inte.

Etablerat orsakssamband hos namngiven bedömare

En namngiven bedömare anger att orsakssamband är accepterat. Bedömningen gäller exakt den händelse som bedömdes.

Rapporterad händelse är inte bevisad biverkning. En signal är inte ett fastställt orsakssamband. Antalet rapporter är inte en incidens. Det saknas en stabil nämnare, rapportbenägenheten varierar över tid och mellan diagnoser, och en rapport är en registrerad misstanke – inte ett fastställt orsakssamband.

Varje genomgång redovisar begränsningarna i underlaget och minst ett konkret, prövbart fynd som skulle stärka respektive försvaga satsen. En bedömning som inte går att rubba av något tänkbart fynd är inte en bedömning – den är en ståndpunkt.

Publicerad genomgång

Satsen är preciserad och varje redovisad uppgift går att kontrollera i angiven studie eller källa.

Behöver brytas ned

Påståendet är för vagt för att prövas. Det måste delas upp i preciserade satser innan något kan sägas.

Källåterställning krävs

Vi har ännu inte hämtat in primärkällorna. Vi refererar därför ingenting ur minnet.

Under arbete

Strukturen finns, underlaget är inte färdigt.

Maskinell validering, källverifiering och mänsklig medicinsk granskning är tre olika saker. Ingen post i registret är medicinskt granskad av en läkare, och vi påstår aldrig motsatsen. Granskaridentitet och interna anteckningar publiceras inte.

• Vaccinbegrepp ≠ handelsprodukt.
• Godkänd indikation ≠ svensk programrekommendation.
• Programbeslut ≠ upphandling ≠ tillgänglig produkt.
• Produktspecifik evidens ≠ evidens för hela klassen.
• Dödlighet ≠ insjuknande.
• Rapportantal ≠ incidens.
• Tidsmässigt samband ≠ orsak.
• Noll observerade händelser ≠ noll risk.

Fel rättas och skrivs ut i korrigeringsregistret, där saklig korrigering hålls isär från språklig rättelse. Se även så granskar vi källor och så läser vi studier.