Hoppa till innehållet
    Antivaxxare.se

    Mässling i Sverige – dödlighet, fall och programhistoria

    Modul – källbunden kärna

    Dödligheten i mässling föll kraftigt långt före vaccinets införande 1971 – och antalet rapporterade fall kollapsade efter tvådosprogrammet 1982. Båda observationerna är belagda och båda visas här, i separata paneler. Ingen av kurvorna kan ersätta den andra: mortalitet är inte incidens.

    Datasetversion sjukdomsborda-atlas-1.0.0 · Senast genomgången 2026-09-01 (vår egen redaktionella genomgång, inte extern granskning)

    Senast uppdaterad:

    Innan du läser kurvorna

    Vad serierna visar

    • Dödligheten i mässling föll kraftigt från 1880-talet och var låg redan före vaccinets införande 1971.
    • Antalet rapporterade fall kollapsade efter tvådosprogrammet 1982: från 3 540 fall 1981 till som mest 51 fall per år under 2000–2025.
    • Bördan före vaccination bar formen: nästan alla barn (86–92 %) fick mässling, cirka 1,6 % av insjuknade sjukhusvårdades i Stockholm 1955–1964, 8,1 per 10 000 fick CNS-komplikation.
    • Dödsfallen bland vårdade vid Epidemisjukhuset föll från 82 (1925–39) till 2 (1955–64) – decennier före vaccinet – medan sjukdomen fortsatte att drabba nästan alla.

    Vad de inte ensamma kan bevisa

    • Den fallande dödligheten före 1971 visar inte att sjukdomsbördan var borta: incidensen förblev nästan allmän tills vaccinationen infördes.
    • Fallkollapsen efter 1982 kan i kurvan inte skiljas från samtidiga förändringar i rapportering och diagnostik – brottet i serien är utskrivet just därför.
    • Stockholmsmaterialets letalitet (0,0035 %) gäller en storstadsregion med dåtidens sjukvård och kan inte överföras rakt till andra länder eller tider.
    • Noll dödsfall bland barn under fem år 1997–2016 är uppmätt under hög täckning och är ingen ovaccinerad basrisk.

    Förändrades samtidigt

    • Vårdens utveckling: antibiotika mot bakteriella följdinfektioner och bättre intensivvård sänkte dödligheten oberoende av smittspridningen.
    • Nutrition och trångboddhet förändrades kraftigt under samma period.
    • Rapporteringsregimer: frivillig rapportering, anmälningsplikt 1996 och laboratorieverifiering ger olika mörkertal.
    • Importdominans i dag gör moderna fallserier epidemiologiskt annorlunda än den endemiska eran.

    Dödlighet 1880–2020 (adapterad legacy-serie)

    Mortalitet: Döda per befolkningsenhet och tidsenhet, t.ex. per 100 000 invånare och år. Mäter befolkningens dödsbörda – INTE hur många som insjuknar.

    Axeln visar: Döda per 100 000 invånare och år. Detta är INTE antal sjukdomsfall.

    05101518801900192019401960198020002020döda per 100 000 invånare och årH1H2H3H4
    Dödlighet 1880–2020 (adapterad legacy-serie). Döda per 100 000 invånare och år. Detta är INTE antal sjukdomsfall.
    • Dödlighet i mässling, Sverige 1880–2020Adapterad äldre uppgift[7]

    H1 (1971): Infört i programmet – Allmän mässlingsvaccination införs [Belagd i källa]

    H2 (1982): Produkt-/strategibyte – Tvådosprogram med MPR införs [Belagd i källa]

    H3 (1996): Ändrad övervakning/definition – Mässling anmälningspliktig enligt smittskyddslagen [Belagd i källa]

    H4 (2007): Schemaändring – Andra MPR-dosen flyttas till årskurs 1–2 [Belagd i källa]

    Att en händelse föregår en förändring i kurvan är tidsmässig kontext – inte i sig ett orsaksbevis.

    Dödlighet i mässling, Sverige 1880–2020: Avrundade periodgenomsnitt ur äldre svensk dödsorsaksstatistik. Äldre diagnoser är ställda kliniskt utan laboratorieverifiering; nivåerna är osäkra men trendriktningen bedöms robust. Värdena läses som storleksordningar, inte exakta årsvärden. Serien mäter dödlighet i befolkningen – inte antal sjukdomsfall. Nästan alla barn fick mässling under hela perioden före 1971, oavsett hur dödligheten utvecklades. System: Äldre svensk dödsorsaks- och epidemirapportering (Tabellverket, Medicinalstyrelsen, SCB, Socialstyrelsen). Nämnare: per 100 000 invånare.

    Avrundade periodgenomsnitt ur äldre dödsorsaksstatistik. Dödligheten var låg redan 1971 – det säger inget om hur många som insjuknade: mässling var en nästintill allmän barnsjukdom fram till vaccinationen.

    Visa som tabell
    Dödlighet i mässling, Sverige 1880–2020 (döda per 100 000 invånare och år)Källa: [7]
    År/periodVärdeNot
    1880-talet18–
    189013–
    19008–
    19106–
    19204–
    19302–
    19400,8–
    19500,2–
    19600,1–
    1971 (vaccin införs)0,03–
    1982 (MPR)0,02–
    19900,01–
    20000,01–
    20100,01–
    20200,01–

    Rapporterade fall, 1981 och 2000–2025

    Rapporterade fall: Antal anmälda/rapporterade fall. Styrs av provtagning, anmälningsplikt och falldefinition – inte samma sak som alla infektioner.

    Axeln visar: Anmälda fall per år i absoluta tal, utan befolkningsnämnare.

    01 0002 0003 000198519901995200020052010201520202025anmälda fall per årH1H2H3B1
    Rapporterade fall, 1981 och 2000–2025. Anmälda fall per år i absoluta tal, utan befolkningsnämnare.
    • Rapporterade fall av mässling, 1981 och 2000–2025Källbunden uppgift[1][5]

    B1 (1981): Ändrad rapporteringsplikt – Åren 1982–1999 är inte extraherade och mässling blev anmälningspliktig 1996. Talen före och efter brottet kommer ur olika rapporteringsregimer och får inte förbindas med en linje. Värden på ömse sidor är inte direkt jämförbara.

    H1 (1982): Produkt-/strategibyte – Tvådosprogram med MPR införs [Belagd i källa]

    H2 (1996): Ändrad övervakning/definition – Mässling anmälningspliktig enligt smittskyddslagen [Belagd i källa]

    H3 (2007): Schemaändring – Andra MPR-dosen flyttas till årskurs 1–2 [Belagd i källa]

    Att en händelse föregår en förändring i kurvan är tidsmässig kontext – inte i sig ett orsaksbevis.

    Rapporterade fall av mässling, 1981 och 2000–2025: Anmälda fall styrs av provtagning, diagnostik och rapporteringsregim. Serien är INTE semantiskt kontinuerlig: åren 1982–1999 är inte extraherade och anmälningsplikten infördes 1996. System: 1981: dåtida myndighetsredovisning. 2000–2025: anmälningspliktig sjukdom, Folkhälsomyndighetens sjukdomsstatistik (avrundade nivåer).. Absoluta fall per år utan befolkningsnämnare. 1981 års tal bygger på dåtida frivillig rapportering; talen 2000–2025 på anmälningsplikt sedan 1996.

    Serien bryts avsiktligt mellan 1981 och 2000: åren däremellan är inte extraherade och anmälningsplikten infördes 1996. Sedan tvådosprogrammet fått genomslag förekommer i huvudsak importfall och begränsade kluster.

    Visa som tabell
    Rapporterade fall av mässling, 1981 och 2000–2025 (anmälda fall per år)Källa: [1][5]
    År/periodVärdeNot
    19813 540Före tvådosprogrammets fulla genomslag; dåtida rapportering.
    20005–
    20016–
    20025–
    20034–
    20045–
    20058–
    200641–
    200713–
    200826–
    200914–
    20106–
    201126–
    201244–
    201351–
    201426–
    201519–
    20163–
    201741–
    201843–
    201926–
    20206–
    20210–
    20220–
    20233–
    202426–
    20259–

    Vårdade fall per period, Epidemisjukhuset 1925–1964

    Sjukhusvård: Antal eller andel som vårdats inneliggande på sjukhus för sjukdomen.

    Axeln visar: Vårdade fall per period vid ett enda sjukhus i Stockholm.

    01 0002 0003 00019251930193519401945195019551960vårdade fall per period
    Vårdade fall per period, Epidemisjukhuset 1925–1964. Vårdade fall per period vid ett enda sjukhus i Stockholm.
    • Vårdade mässlingsfall per period, Epidemisjukhuset i StockholmKällbunden uppgift[4]

    Vårdade mässlingsfall per period, Epidemisjukhuset i Stockholm: Ett sjukhusmaterial från Stockholm, inte nationell statistik. Intagningspraxis förändrades mellan perioderna, vilket påverkar jämförbarheten. Falldefinition: Mässlingsfall vårdade inneliggande vid Epidemisjukhuset. System: Sjukhusmaterial, Holmgren et al. 1967. Absoluta antal vid ett enda sjukhus – ingen befolkningsnämnare och inget nationellt tal.

    Sjukhusmaterial ur Holmgren et al. 1967 (tabell I). Visas synkroniserat med dödsfallspanelen bredvid – på separata axlar, eftersom måtten inte är utbytbara.

    Visa som tabell
    Vårdade mässlingsfall per period, Epidemisjukhuset i Stockholm (vårdade fall per period)Källa: [4]
    År/periodVärdeNot
    1925–19392 273–
    1940–19543 380–
    1955–19641 392–

    Dödsfall bland vårdade per period, Epidemisjukhuset 1925–1964

    Dödsfall: Antal döda i absolut tal. Inte en risk – saknar nämnare.

    Axeln visar: Dödsfall bland de vårdade, absoluta tal per period.

    02040608019251930193519401945195019551960dödsfall per period
    Dödsfall bland vårdade per period, Epidemisjukhuset 1925–1964. Dödsfall bland de vårdade, absoluta tal per period.
    • Dödsfall bland vårdade mässlingsfall per period, EpidemisjukhusetKällbunden uppgift[4]

    Dödsfall bland vårdade mässlingsfall per period, Epidemisjukhuset: Dödsfallen föll från 82 till 2 mellan perioderna medan antalet vårdade fall inte föll i samma takt – vårdens utveckling, inte bara sjukdomens spridning, syns i talen. Falldefinition: Dödsfall bland inneliggande vårdade mässlingsfall. System: Sjukhusmaterial, Holmgren et al. 1967. Absoluta dödsfall bland de vårdade vid ett sjukhus. Redovisas i separat panel – aldrig på samma axel som fallen.

    Samma material som panelen bredvid. Dödsfallen föll från 82 till 2 över perioderna – decennier före vaccinet – medan sjukdomen fortsatte att drabba nästan alla barn. Vårdens utveckling syns här, inte smittspridningens.

    Visa som tabell
    Dödsfall bland vårdade mässlingsfall per period, Epidemisjukhuset (dödsfall per period)Källa: [4]
    År/periodVärdeNot
    1925–193982–
    1940–195412–
    1955–19642–

    Bördestege – från infektion till död

    Nivåerna nedan är olika mått med olika nämnare. De får inte multipliceras ihop till en riskkedja, och en nivå som saknas är en dokumenterad lucka – inte noll.

    1. Infektioner/fall

      Belagd

      91,6 % (födda 1939) respektive 86,3 % (födda 1949) hade haft klinisk mässling vid 25 års ålder[4]

      Period: före vaccination. Nämnare: barn födda i Stockholm 1939 respektive 1949. [Källbunden uppgift]

      Kumulativ sjuklighet – nästan alla fick sjukdomen förr eller senare.

    2. Läkarbesök/öppenvård

      Saknas

      Svenska öppenvårdstal för mässling med definierad nämnare är inte extraherade i vårt material.

    3. Sjukhusvård

      Belagd

      cirka 1,6 % av de insjuknade sjukhusvårdades (Stockholm 1955–1964)[4]

      Period: 1955–1964. Nämnare: cirka 86 300 uppskattade fall i Stockholm. [Källbunden uppgift]

      Härlett ur artikelns tal – se beräkningen i modulen.

    4. Svår komplikation

      Belagd

      8,1 per 10 000 insjuknade fick CNS-komplikation som krävde sjukhusvård[4]

      Period: 1955–1964. Nämnare: uppskattade mässlingsfall i Stockholm. [Källbunden uppgift]

      Artikelns egen beräkning; encefalit dominerade.

    5. Död

      Belagd

      total letalitet 0,0035 % (3 dödsfall bland ~86 300 insjuknade)[4]

      Period: 1955–1964. Nämnare: uppskattade mässlingsfall i Stockholm, dåtidens sjukvård. [Källbunden uppgift]

      Letalitet bland insjuknade – inte befolkningsmortalitet. England 1963 hade enligt samma artikel ~6 gånger högre dödsrisk.

    Rapporterade fall 1981 mot 2025 – och varför vi inte räknar ut en procent

    Mått: Rapporterade fall. Två perioder med olika övervakning ställs bredvid varandra – skillnaden är en beskrivning, inte i sig ett orsaksbevis.

    Före: 1981

    3 540 anmälda fall[1]

    fall per år

    Nämnare: anmälda fall, dåtida rapporteringsrutin

    Före anmälningsplikten 1996; dåtida diagnostik och rapportering.

    Täckning: Före tvådosprogrammets fulla genomslag.

    Efter: 2025

    cirka 9 anmälda fall[5]

    fall per år

    Nämnare: anmälda fall, anmälningspliktig sjukdom

    Anmälningsplikt sedan 1996; laboratorieverifierad diagnostik; avrundad nivå.

    Täckning: Under cirka 93 procents tvådostäckning.

    Jämförbarhet

    • Talen kommer ur olika rapporteringsregimer (frivillig rapportering mot anmälningsplikt) och olika diagnostik.
    • Vi beräknar därför ingen procentuell nedgång mellan åren – en sådan siffra skulle se exakt ut men vila på ojämförbara system.
    • Riktningen är ändå entydig: från tusentals inhemska fall till enstaka, i huvudsak importrelaterade fall.

    Vad mer som förändrades under samma tid

    • Rapporterings- och diagnostikförändringar mellan regimerna.
    • Vaccinationstäckningens uppbyggnad över tid.
    • Import- och reserelaterade fall dominerar i dag – en annan epidemiologi än endemisk spridning.

    Enskilda uppgifter

    Varje uppgift redovisas med mått, nämnare, period och källa. Uppgifter med olika nämnare är inte utbytbara.

    • Sjukhusvård

      Källbunden uppgift

      Sjukhusvårdade av 1981 års rapporterade fall

      över 350 personer[1]

      personer

      Nämnare:
      av 3 540 rapporterade fall 1981
      Period:
      1981. Sverige, alla åldrar.

      Insamlat före tvådosprogrammets fulla genomslag, med dåtidens rutiner.

    • Komplikationer

      Källbunden uppgift

      Encefalit bland 1981 års rapporterade fall

      15 fall[1]

      fall av encefalit

      Nämnare:
      av 3 540 rapporterade fall 1981
      Period:
      1981. Sverige, alla åldrar.

    • Komplikationer

      Källbunden uppgift

      CNS-komplikation som krävde sjukhusvård, Stockholm 1955–1964

      8,1 per 10 000 insjuknade[4]

      fall per 10 000 insjuknade

      Nämnare:
      cirka 86 300 uppskattade mässlingsfall i Stockholm 1955–1964
      Period:
      1955–1964. Stockholm, alla åldrar.
      Definition:
      CNS-komplikation av sådan svårighetsgrad att sjukhusvård krävdes

      Talet är artikelns egen beräkning (70 fall i staden mot uppskattat antal insjuknade).

    • Letalitet

      Källbunden uppgift

      Total letalitet, Stockholm 1955–1964

      0,0035 procent (3 dödsfall)[4]

      andel döda bland insjuknade

      Nämnare:
      cirka 86 300 uppskattade mässlingsfall i Stockholm 1955–1964
      Period:
      1955–1964. Stockholm, alla åldrar.

      Letalitet i en storstadsregion med dåtidens sjukvård. England 1963 hade enligt artikeln ungefär sex gånger högre dödsrisk – letalitet är kontextberoende.

    • Sjukhusvård

      Källbunden uppgift

      Andel av uppskattade fall som sjukhusvårdades, Stockholm 1955–1964

      cirka 1,6 procent[4]

      andel av insjuknade

      Nämnare:
      cirka 86 300 uppskattade mässlingsfall i Stockholm 1955–1964
      Period:
      1955–1964. Stockholm, alla åldrar.
      Definition:
      Vårdade vid Epidemisjukhuset

      Vårt härledda tal ur artikelns rapporterade värden – se beräkningen. Vård vid andra sjukhus ingår inte i täljaren.

      Så är talet beräknat

      Formel: 1 392 vårdade fall ÷ 86 300 uppskattade fall × 100 ≈ 1,6 %

      • Vårdade mässlingsfall vid Epidemisjukhuset 1955–1964: 1 392 fall[4]
      • Uppskattat antal mässlingsfall i Stockholm 1955–1964: 86 300 fall[4]

      Enhet: procent av insjuknade. Nämnare: uppskattade mässlingsfall i Stockholm 1955–1964. Period: 1955–1964. Område: Stockholm. Avrundning: Avrundat till en decimal..

      Osäkerhet: Nämnaren är artikelns egen skattning (10 000 födda × 10 år × 86,3 % morbiditet); vård vid andra sjukhus ingår inte i täljaren.

    • Dödsfall

      Källbunden uppgift

      Registrerade dödsfall i mässling, barn under fem år

      0[2]

      registrerade dödsfall

      Nämnare:
      barn under fem år, dödsorsaksregistret 1997–2016, under etablerat tvådosprogram
      Period:
      1997–2016. Sverige, under 5 år.
      Definition:
      Underliggande dödsorsak i Socialstyrelsens dödsorsaksregister

      Uppmätt under mycket hög vaccinationstäckning. Talet gäller endast åldersgruppen och perioden – det är ingen ovaccinerad basrisk och kan inte generaliseras.

    • Vaccinationstäckning

      Källbunden uppgift

      Vaccinationstäckning MPR dos 1 vid 2 år respektive dos 2 vid 9 år

      93,4 respektive 92,4 procent[6]

      procent

      Nämnare:
      barn följda i barnhälsovård respektive elevhälsa, statistikår 2023
      Period:
      2023. Sverige, 2 år respektive 9 år.

      Täckning är ett programmått och redovisas skilt från sjukdomsmåtten.

    Programhändelser

    Tidsmässig kontext till serierna ovan. Att en händelse föregår en trend är inte i sig ett orsaksbevis.

    1. 1971

      Allmän mässlingsvaccination införs Infört i programmet

      Vaccin mot mässling erbjöds allmänt från 1971, som separat mässlingsvaccination före MPR-kombinationens införande.

      Årtal belagt · Belagd i källa

    2. 1982

      Tvådosprogram med MPR införs Produkt-/strategibyte

      Kombinationsvaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund infördes 1982 med två doser och ersatte tidigare separat mässlingsvaccination.

      Årtal belagt · Belagd i källa

    3. 1996

      Mässling anmälningspliktig enligt smittskyddslagen Ändrad övervakning/definition

      Mässling är anmälningspliktig sedan 1996. Fallserier före och efter denna punkt bygger på olika rapporteringsregimer och är inte direkt jämförbara.

      Årtal belagt · Belagd i källa

    4. 2007

      Andra MPR-dosen flyttas till årskurs 1–2 Schemaändring

      Sedan 2007 ges den andra MPR-dosen i årskurs 1–2 i stället för vid tolv års ålder.

      Årtal belagt · Belagd i källa

    Vad som saknas – öppet redovisat

    En lucka är inte noll. Varje rad anger vad som saknas, var uppgiften rimligen finns och vad den skulle låsa upp.

    • Fallserien 1982–1999

      Saknas:
      Årsvisa anmälda/rapporterade fall mellan tvådosprogrammets start och den moderna statistikens början.
      Var uppgiften rimligen finns:
      Folkhälsomyndighetens äldre årsrapporter och Smittskyddsinstitutets arkiv.
      Låser upp:
      Nedgången efter 1982 kan ritas som sammanhängande kurva med utskrivna brytpunkter i stället för att lämnas som hål.

      Posten följs i källåterställningsbackloggen

    • Nationella sjukhusvårdstal före vaccination

      Saknas:
      Nationell (inte bara Stockholm) sjukhusvårdsstatistik för mässling före 1971, med nämnare.
      Var uppgiften rimligen finns:
      Medicinalstyrelsens årsberättelser och patientstatistik via Riksarkivet.
      Låser upp:
      Stockholmsmaterialets 1,6 % kan prövas mot ett nationellt tal.

    • Exakta tabellverk bakom den historiska dödlighetsserien

      Saknas:
      Tabell- och volymhänvisningar för de avrundade periodgenomsnitten 1880–2020.
      Var uppgiften rimligen finns:
      SCB:s historiska dödsorsaksserier via Riksarkivet.
      Låser upp:
      Legacy-serien kan uppgraderas till kanonisk status.

    Läs vidare

    Sidans tillstånd

    Senast uppdaterad

    2026-09-01

    Publiceringsläge

    Sidan finns inte i publiceringsregistret.

    Granskning

    Ingen registrerad granskningspost finns för den här sidan. Vi skriver inte medicinskt granskad utan en registrerad granskning. Se granskningsstatus

    Korrigeringar

    Inga korrigeringar är registrerade för den här sidan. Det betyder att vi inte dokumenterat något fel här – inte att sidan är kontrollerad. Alla korrigeringar

    De fyra fälten mäter olika saker. Ett uppdateringsdatum är inte en granskning, och ett publiceringsläge säger inget om hur säker en medicinsk slutsats är.

    Faktakort att dela

    Korten är utdrag ur den här sidans kanoniska poster. De bär med sig avgränsning, nämnare och osäkerhet, och länken går alltid tillbaka hit.

    Observation

    Sjukhusvårdade av 1981 års rapporterade fall

    över 350 personer personer

    Mått
    Sjukhusvård
    Nämnare
    av 3 540 rapporterade fall 1981
    Period
    1981
    Befolkning
    alla åldrar, Sverige

    Osäkerhet

    • Insamlat före tvådosprogrammets fulla genomslag, med dåtidens rutiner.

    Antal eller andel som vårdats inneliggande på sjukhus för sjukdomen. Kortet är ett utdrag ur en kanonisk post på antivaxxare.se. Det är inte en sammanfattning av forskningsläget och inte ett omdöme.

    Läs hela genomgången: Mässling i Sverige – dödlighet, fall och programhistoria

    Källa: Folkhälsomyndigheten – mässling

    https://antivaxxare.se/data/sjukdomsborda/massling

    Dela

    Observation

    CNS-komplikation som krävde sjukhusvård, Stockholm 1955–1964

    8,1 per 10 000 insjuknade fall per 10 000 insjuknade

    Mått
    Komplikationer
    Nämnare
    cirka 86 300 uppskattade mässlingsfall i Stockholm 1955–1964
    Period
    1955–1964
    Befolkning
    alla åldrar, Stockholm

    Osäkerhet

    • Talet är artikelns egen beräkning (70 fall i staden mot uppskattat antal insjuknade).

    Antal eller andel med en definierad komplikation bland de sjuka. Kortet är ett utdrag ur en kanonisk post på antivaxxare.se. Det är inte en sammanfattning av forskningsläget och inte ett omdöme.

    Läs hela genomgången: Mässling i Sverige – dödlighet, fall och programhistoria

    Källa: Holmgren et al., Läkartidningen 1967

    https://antivaxxare.se/data/sjukdomsborda/massling

    Dela

    Observation

    Total letalitet, Stockholm 1955–1964

    0,0035 procent (3 dödsfall) andel döda bland insjuknade

    Mått
    Letalitet
    Nämnare
    cirka 86 300 uppskattade mässlingsfall i Stockholm 1955–1964
    Period
    1955–1964
    Befolkning
    alla åldrar, Stockholm

    Osäkerhet

    • Letalitet i en storstadsregion med dåtidens sjukvård. England 1963 hade enligt artikeln ungefär sex gånger högre dödsrisk – letalitet är kontextberoende.

    Andel döda bland de insjuknade (case fatality). Nämnaren är sjukdomsfall, inte befolkning. Kortet är ett utdrag ur en kanonisk post på antivaxxare.se. Det är inte en sammanfattning av forskningsläget och inte ett omdöme.

    Läs hela genomgången: Mässling i Sverige – dödlighet, fall och programhistoria

    Källa: Holmgren et al., Läkartidningen 1967

    https://antivaxxare.se/data/sjukdomsborda/massling

    Dela

    Observation

    Andel av uppskattade fall som sjukhusvårdades, Stockholm 1955–1964

    cirka 1,6 procent andel av insjuknade

    Mått
    Sjukhusvård
    Nämnare
    cirka 86 300 uppskattade mässlingsfall i Stockholm 1955–1964
    Period
    1955–1964
    Befolkning
    alla åldrar, Stockholm

    Osäkerhet

    • Vårt härledda tal ur artikelns rapporterade värden – se beräkningen. Vård vid andra sjukhus ingår inte i täljaren.

    Antal eller andel som vårdats inneliggande på sjukhus för sjukdomen. Kortet är ett utdrag ur en kanonisk post på antivaxxare.se. Det är inte en sammanfattning av forskningsläget och inte ett omdöme.

    Läs hela genomgången: Mässling i Sverige – dödlighet, fall och programhistoria

    Källa: Holmgren et al., Läkartidningen 1967

    https://antivaxxare.se/data/sjukdomsborda/massling

    Dela

    Observation

    Registrerade dödsfall i mässling, barn under fem år

    0 registrerade dödsfall

    Mått
    Dödsfall
    Nämnare
    barn under fem år, dödsorsaksregistret 1997–2016, under etablerat tvådosprogram
    Period
    1997–2016
    Befolkning
    under 5 år, Sverige

    Osäkerhet

    • Uppmätt under mycket hög vaccinationstäckning. Talet gäller endast åldersgruppen och perioden – det är ingen ovaccinerad basrisk och kan inte generaliseras.

    Antal döda i absolut tal. Inte en risk – saknar nämnare. Kortet är ett utdrag ur en kanonisk post på antivaxxare.se. Det är inte en sammanfattning av forskningsläget och inte ett omdöme.

    Läs hela genomgången: Mässling i Sverige – dödlighet, fall och programhistoria

    Källa: Folkhälsomyndigheten 2018 (artikelnummer 18013) – MPR-kunskapsunderlag

    https://antivaxxare.se/data/sjukdomsborda/massling

    Dela

    Observation

    Vaccinationstäckning MPR dos 1 vid 2 år respektive dos 2 vid 9 år

    93,4 respektive 92,4 procent procent

    Mått
    Vaccinationstäckning
    Nämnare
    barn följda i barnhälsovård respektive elevhälsa, statistikår 2023
    Period
    2023
    Befolkning
    2 år respektive 9 år, Sverige

    Osäkerhet

    • Täckning är ett programmått och redovisas skilt från sjukdomsmåtten.

    Andel vaccinerade i en definierad kohort. Ett programmått, inte ett sjukdomsmått. Kortet är ett utdrag ur en kanonisk post på antivaxxare.se. Det är inte en sammanfattning av forskningsläget och inte ett omdöme.

    Läs hela genomgången: Mässling i Sverige – dödlighet, fall och programhistoria

    Källa: FHM – Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2023, årsrapport

    https://antivaxxare.se/data/sjukdomsborda/massling

    Dela

    Källor

    ”Senast kontrollerad” avser vår redaktionella kontroll mot källan – inte medicinsk eller extern verifiering.

    1. 1

      Folkhälsomyndigheten – mässling Myndighetskälla

      Folkhälsomyndigheten. Mässling – sjukdomsinformation och statistik. År 1981 rapporterades 3 540 fall, varav över 350 sjukhusvårdades och 15 utvecklade encefalit.

      Öppna källan

    2. 2

      Folkhälsomyndigheten 2018 (artikelnummer 18013) – MPR-kunskapsunderlag Registerdata

      Folkhälsomyndigheten. Tidpunkt för första dosen vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Noll dödsfall i mässling, röda hund eller påssjuka registrerade bland barn under fem år 1997–2016.

      Öppna källan

    3. 3

      Folkhälsomyndigheten – tidigare vaccinationsprogram Myndighetskälla

      Folkhälsomyndigheten. Tidigare vaccinationsprogram. Mässlingsvaccination 1971, MPR-tvådosprogram 1982, andra dosen till årskurs 1–2 sedan 2007.

      Öppna källan

    4. 4

      Holmgren et al., Läkartidningen 1967 Studie

      Holmgren B, Kargsten SO, Lindahl J, Sterner G. Mässlingskomplikationer – Analys av ett sjukhusmaterial. Läkartidningen. 1967;64(11):1088–1095. Vårdade fall och dödsfall per period vid Epidemisjukhuset i Stockholm.

      Plats: Tabell I och V, s. 1090 och 1093

      Öppna källan

    5. 5

      FHM – sjukdomsstatistik för mässling Registerdata

      Folkhälsomyndigheten. Statistik om mässling (sjukdomsstatistik). Anmälda fall per år 2000–2025, avrundade nivåer; anmälningspliktig sedan 1996.

      Öppna källan

    6. 6

      FHM – Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2023, årsrapport Myndighetskälla

      Folkhälsomyndigheten. Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2023 – Årsrapport. Tabell 2–3, nationell vaccinationstäckning, statistikår 2023.

      Plats: Tabell 2–3

      Öppna källan

    7. 7

      Historisk dödsorsaksstatistik (adapterad legacy) Officiell statistik

      SCB, historisk dödsorsaksstatistik; Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Avrundade periodgenomsnitt; exakt tabell/volym är inte fastlagd – källåterställning pågår.

      Plats: Exakt tabell/volym ej fastlagd

    Dela sidan