MPR kombinerar mässling, påssjuka och röda hund i en injektion. Men nyttan, sjukdomsbördan och evidensunderlaget ser olika ut för de tre komponenterna: mässlingsdelen har den tyngsta sjukdomsrisken, påssjukedelen det svagaste och mest avtagande skyddet, och rubelladelens huvudsakliga folkhälsovinst för en 18-månaders pojke är indirekt – minskad cirkulation och skydd av framtida graviditeter. Röda hund är oftast lindrig hos barnet självt, men kan i sällsynta fall ge komplikationer. Den här sidan visar paketet komponent för komponent, i stället för att låtsas att en enda procentsiffra beskriver allt.
Mässlingens fullständiga sjukdomsrisk, historik och riskkalkyl ligger kvar på den egna mässlingssidan. Här ges bara det som behövs för att förstå kombinationen.
Personlig sammanställning, inte medicinsk rådgivning.
Senast uppdaterad:
På 10 sekunder
Kort svar
Frågan sidan besvarar: Vad ger MPR-vaccinet för skydd, vilka risker är etablerade, och vad går inte att veta – när tre olika sjukdomar ges i samma spruta?
MPR skyddar mot tre sjukdomar med olika sjukdomsbörda, olika starkt skydd och olika starkt underlag. Mässlingsdelen bär den tyngsta sjukdomsrisken, påssjukedelen har det svagaste och avtagande skyddet, och rubelladelens främsta vinst för ett litet barn är indirekt: mindre cirkulation och skydd av framtida graviditeter.
Detta gäller: Svaret gäller de två MPR-produkter som används i Sverige och de utfall som faktiskt mätts i de studier vi refererar. Det är inte en bedömning av hela vaccinationsprogrammet och inte medicinsk rådgivning.
Viktigaste förbehållet: En enda procentsiffra för ”MPR” döljer att komponenterna skiljer sig åt. Feberkramp och trombocytopeni är etablerade orsakssamband, inte teoretiska risker – och de redovisas som intervall eftersom källorna skiljer sig åt.
Feber en till två veckor efter första dosen är väntad, och i sällsynta fall utlöser febern en feberkramp. Sambandet är etablerat, och källorna anger olika storleksordningar, därför redovisas ett intervall i stället för en exakt siffra.
Vad talet inte visar: Intervallet är inte ett svenskt registertal och visar inte risken för senare epilepsi – det finns inte stöd för att dessa kramper leder dit.
Den MPR-specifika autismfrågan är väl undersökt i stora register, och materialet talar konsekvent emot en ökad risk inom just den frågan.
Autismfrågan: Ingen association i MPR-specifika data
Vad talet inte visar: Studierna gäller MPR och autism. De är inte en säkerhetsutvärdering av hela vaccinationsschemat och de utesluter inte extremt sällsynta utfall.
Dagens produkter har godkänts genom jämförelse mot ett annat MPR-vaccin, inte mot ingen vaccination alls.
Godkännandegrund, Priorix i USA: Immunologisk non-inferiority
Vad talet inte visar: Att en modern jämförelse saknar ovaccinerad kontrollarm betyder inte att säkerhetsevidens saknas – det finns äldre kontrollerade prövningar och omfattande registerdata.
Sverige har haft mässlingsvaccination sedan 1971, rubellavaccination av tolvåriga flickor sedan 1974 och ett tvådosprogram med MPR för alla barn sedan 1982, med andra dosen i årskurs 1–2 sedan 2007. Separata vacciner mot bara en av de tre sjukdomarna finns inte att få här.
Den amerikanska godkännandegrunden för Priorix mätte immunsvar dag 42, alltså antikroppsnivåer – inte antalet sjukdomsfall. Skyddseffekten mot påssjuka kommer i stället från Cochranes sammanvägning av fältdata.
Kontrollgruppen i den moderna godkännandegrunden fick ett annat MPR-vaccin. Jämförelsen svarar därför på frågan ”är det nya vaccinet likvärdigt med det gamla?”, inte på frågan ”hur går det för den som inte vaccineras?”.
Priorix: Prövningsvaccinet i sex randomiserade studier (fem fas 3, en fas 2) (n = 6)
M-M-R II: Aktiv komparator i samtliga sex studier – ett sedan tidigare licensierat MPR-vaccin (n = 6)
Uppföljning och riskfönster
Säkerhetsuppföljningen i godkännandeunderlaget sträcker sig till omkring dag 180 för centrala utfall. Feberkramp och feber ligger i ett tidsfönster på cirka en till två veckor efter dos 1; trombocytopeni brukar uppträda inom sex veckor.
Sjukdomsbördan i Sverige är i dag låg: 17 rapporterade påssjukefall och fyra rubellafall utan CRS under 2025. Den låga nivån är delvis en följd av hög täckning och kan därför inte användas som mått på hur stor risken vore utan vaccination.
Påssjukekomponenten är den svagaste av de tre: cirka 72 procent efter en dos och 86 procent efter två i Cochranes sammanvägning.
Skyddet mot påssjuka avtar. Lewnard och Grad skattar en genomsnittlig skyddstid på cirka 27 år (95 % KI 16–51), och fann inte stöd för att genotypbyte var huvudförklaringen till försämrad effektivitet.
Feberkramp och ITP är accepterade orsakssamband. Storleksordningarna skiljer sig mellan källor, och vi redovisar dem som intervall.
MPR-specifik autismforskning är omfattande och konsekvent negativ: 657 461 danska barn (HR 0,93, KI 0,85–1,02), 95 727 amerikanska barn med äldre syskon, och en metaanalys om över 1,2 miljoner barn.
Okänt
Hur stor den absoluta nyttan av dos 2 är för ett enskilt svenskt barn i dagens epidemiologiska läge – den beror på cirkulationen, som i sin tur beror på täckningen.
Hur påssjukeskyddet står sig över hela vuxenlivet i en svensk population, och om ett tvådosprogram räcker när skyddet i genomsnitt skattas hålla i cirka 27 år.
Vad den samlade risk- och nyttoprofilen för dagens MPR-produkter är jämfört med ingen vaccination alls, eftersom moderna godkännanden vilar på aktiv komparator.
Metodbegränsning
Moderna godkännanden vilar på aktiv komparator och antikroppsnivåer. Det gör att den samlade risk- och nyttoprofilen mot ingen vaccination alls inte kan avläsas direkt ur dagens produktstudier. Avsaknaden av en sådan arm är inte samma sak som avsaknad av säkerhetsevidens: äldre kontrollerade prövningar och stora registerstudier finns.
Djupet
Hela expertgenomgången ligger kvar nedanför – kapitel för kapitel, med studier, kontrollgrupper, beräkningar och fullständig källförteckning.
Granskningsläge: Redaktionellt sammanställd – ingen registrerad människogranskning. Sammanfattningen är redaktionellt sammanställd ur sidans egna källbundna fakta- och kunskapsregister. Ingen människogranskning av kortlagret är registrerad.
Kvarvarande proveniensluckor
Exakt fyndplats (sida/tabell) i Cochrane-översikten och i CDC Pink Book anges inte här; endast källan som helhet är bunden.
Feberkrampens absoluta risk redovisas som intervall mellan källor eftersom ett svenskt registertal med känd nämnare saknas.
Snabbfakta
Doser i svenska programmet
2 doser
Dos 1 vid 18 månaders ålder, dos 2 i årskurs 1–2 sedan 2007. Endast kombinationsvaccin finns i Sverige.
Två frågor hålls isär: vilken sjukdomsbörda som förebyggs och vad som är känt om biverkningarna. Ingen sammanvägning görs, och MPR redovisas komponentvis eftersom de tre sjukdomarna har olika nämnare.
Nödvändighet – vad förebyggs, för vem?
Raderna är komponentspecifika. Ett gemensamt effekttal för ”MPR” skulle förutsätta samma utfall och samma nämnare för tre olika sjukdomar.
Sjukdomsbörda
Bördan redovisas i två skilda sammanhang: före programmet respektive observerad under nuvarande täckning. Dessa är inte utbytbara.
Före programmet
Påssjuka – rapporterade fall före programmet
Över 20 000 rapporterade fall vissa år under 1970-talet
Utfall: Infektion · Population: Hela befolkningen, Sverige · Period: 1970-talet · Märkt som ovaccinerad baslinje
Rapporterade fall är inte samma sak som samtliga inträffade fall. Rapporteringsrutiner har ändrats över tid.
Direkt skydd för det vaccinerade barnet hålls isär från indirekt skydd för andra och från effekter på vårdbehov.
Effectiveness (verkliga förhållanden)
Skydd mot påssjuka
Sammanvägd skyddseffekt mot påssjuka: Omkring 72 % efter en dos och 86 % efter två doser
Cochrane redovisar relativ skyddseffekt. Motsvarande absolut nytta i Sverige i dag kan inte räknas fram ur detta utan en aktuell svensk bakgrundsrisk, som vi inte har.
Population: Barn, sammanvägning av observationsstudier · Period: Cochranes översikt · Nyttan tillfaller: Det vaccinerade barnet
Estimaten kommer från observationsstudier med olika utbrottssammanhang, inte från en placebokontrollerad prövning.
Vi har ingen publicerad svensk absolut risk per ovaccinerat barn för respektive komponent i dagens epidemiologiska läge, och konstruerar ingen.
Population: Svenska barn · Period: Nuvarande läge · Nyttan tillfaller: Det vaccinerade barnet
Indirekt skydd
Rubellakomponentens centrala syfte är att förhindra rubellainfektion under graviditet och därmed CRS hos fostret, alltså en nytta som i första hand tillfaller någon annan än det vaccinerade barnet.
Population: Gravida och foster · Nyttan tillfaller: Nära kontakter, Gravida, Befolkningen
Storleken på det indirekta skyddet i dagens Sverige kvantifieras inte här.
Ingen svensk absolut risk per ovaccinerat barn per komponent i dagens läge.
Ingen svensk studie som mäter effectiveness mot mässling separat från övriga komponenter.
Ingen svensk uppföljning av skyddsduration per komponent.
Säkerhet – vad är etablerat och vad är öppet?
Posterna kommer ur säkerhetsdossiern och hålls isär i etablerad biverkning, signal, epidemiologisk studie och öppet forskningsspår. Autism ligger under epidemiologiska studier som prövad hypotes, aldrig som biverkning.
MPR och MMRV – säkerhetsdossier
Samlar det vi faktiskt har källbundet om MPR: listade biverkningar, signaler kring kombinationsvaccinet MMRV och den historiska Urabe-stammen, samt de epidemiologiska studierna om autism. Ingen samlad säkerhetsdom sätts.
Etablerad/känd biverkning
Reaktionen är listad i produktdokument eller myndighetskälla. Frekvenskategorin är ett intervall, inte ett mätt punktestimat.
Feberkramp efter mässlingsinnehållande vaccin
Gäller: MPR (begrepp) · Framför allt efter första dosen · Småbarn
Feberkramp efter mässlingsinnehållande vaccin
Riskökning
1 fall av feberkramp per 3 500 doser
Riskfönster: Cirka 7–10 dagar efter dos
Källan anger storleksordningen ett fall per 3 000 –4 000 doser. 3 500 är intervallets mitt och ska läsas som storleksordning, inte som punktestimat.
Hos barn 12–23 månader observerades ungefär dubbelt så många feberkramper efter första dosen MMRV som efter MMR och varicellavaccin givna som separata sprutor vid samma besök.
Regulatorisk åtgärd: CDC/ACIP, 2009. Rekommendationen för dos 1 hos barn 12–47 månader ändrades så att separata sprutor är förstahandsval. Ett beslut är en åtgärd, inte ett vetenskapligt resultat.
Kausalt läge: Accepterad som biverkning i produktdokument (CDC)
Jämförelsen gäller två vaccinationsstrategier mot varandra, inte vaccinerade mot ovaccinerade.
Fyndet gäller kombinationsprodukten MMRV. Det svenska programmet använder MPR utan varicellakomponent.
Aseptisk meningit efter påssjukestammen Urabe Am9
Gäller: MPR-produkter med Urabe Am9 · 1980- och 1990-talet
Aseptisk meningit rapporterades i högre frekvens efter Urabe-baserade påssjukevacciner än efter Jeryl Lynn-baserade.
Regulatorisk åtgärd: Nationella myndigheter i flera länder, 1990-talet. Flera länder bytte påssjukestam bort från Urabe Am9. Ett beslut är en åtgärd, inte ett vetenskapligt resultat.
Kausalt läge: Accepterad som biverkning i produktdokument (WHO)
Fyndet gäller en stam som inte används i de MPR-produkter som ges i Sverige.
Vi har inget källbundet frekvensmått för Urabe inläst.
Epidemiologiska studier
Kanoniska studieposter som besvarar en avgränsad fråga. Studien svarar på sin egen frågeställning, inte på ”är vaccinet säkert”.
MPR och autism – epidemiologiskt underlag
Gäller: MPR (begrepp) · Danmark, USA, internationella metaanalyser
Kausalt läge: Ingen kausalbedömning registrerad hos oss
Studien jämför två vaccinationsstrategier. Den svarar inte på frågan om absolut kramprisk hos ovaccinerade.
Tillbakadragen eller korrigerad publikation
Publikationen är tillbakadragen eller korrigerad av tidskriften. Tillbakadragandet är ett beslut om publikationen, inte i sig ett kausalt resultat. Posten behålls synlig i stället för att tas bort.
Wakefield 1998 – tillbakadragen fallserie
Gäller: MPR (begrepp) · Storbritannien · 1998, tillbakadragen 2010
Kausalt läge: Ingen kausalbedömning registrerad hos oss
Fallserie med tolv barn utan kontrollgrupp och utan befolkningsnämnare. Den kan inte skilja tidsmässig närhet från orsakssamband.
Publikationen är tillbakadragen i sin helhet av The Lancet den 2 februari 2010.
Tillbakadragandet är ett beslut om publikationen. Det är inte i sig ett vetenskapligt resultat, och det är inte skälet till att senare registerstudier inte finner något samband.
Posten behålls synlig eftersom artikeln fortfarande citeras. Den får inte användas som stöd för ett faktapåstående.
Öppen forskning / källåterställning
Forskningsspår där originalkällan ännu inte är hämtad och läst. Inga uppgifter ur spåren publiceras som fakta.
Öppna forskningsspår kring MPR och autism
Gäller: MPR (begrepp)
DeStefano m.fl. 2004, Age at first MMR vaccination in children with autism and school-matched control subjects (Delvis hämtad)
Vestergaard m.fl., JAMA 2004, MPR och feberkramper (Delvis hämtad)
Hooker, omanalys av MPR/autism-litteraturens tidpunktsfråga (Källa ej hämtad)
Kausalt läge: Ingen kausalbedömning registrerad hos oss
Originalkällorna är inte hämtade och lästa. Inga uppgifter ur spåren får återges som fakta.
Registreringsstudierna kan inte upptäcka mycket sällsynta händelser. De randomiserade studierna bakom MPR-produkterna omfattar tusentals barn och följs i månader, med immunologiskt primärmått. En händelse som inträffar i storleksordningen ett fall per hundratusen doser kan inte upptäckas i material av den storleken. Noll observerade fall är inte noll risk. CDC Pink Book – mässling, påssjuka, röda hund
Observationsstudierna är byggda för förspecificerade utfall. Registerstudierna om autism omfattar hundratusentals till miljontals barn men undersöker de utfall som analysen förspecificerat. Utfall som inte ingick i analysplanen besvaras inte av materialet, och ett smalt konfidensintervall för ett utfall säger ingenting om ett annat. CDC – MMRV och feberkramp
Vad vårt underlag inte täcker
Vi har ingen svensk registerstudie av feberkramp efter MPR inläst som kanonisk studiepost.
Långtidsuppföljning bortom de utfall studierna själva förspecificerade saknas i vårt underlag.
Ingen samlad säkerhetspoäng sätts. Rapport är inte incidens, signal är inte fastställd biverkning och noll observerade händelser är inte noll risk.
Figurer med tabellunderlag
Varje figur har en textsammanfattning och samma data i tabellform. Osäkerhet markeras i text, inte med varningsfärg.
Riskfönster för feberkramp efter dos 1
Feberkramp efter MPR infaller i samma tidsfönster som febern, alltså ungefär en till två veckor efter den första dosen. Tidslinjen visar när fönstret börjar och slutar, inte hur stor risken är.
Feberkramp efter MPR, dos 1
7–14 dagar efter dos · Barn som får sin första mässlingsinnehållande dos
0 dagar7 dagar14 dagar21 dagar28 dagar
Riskfönster för feberkramp efter dos 1 – tidsfönster i dagar efter dos, med omfång och källa
Bandens längd visar tidsfönstret, inte riskens storlek. MMRV är en annan produkt än det svenska MPR-schemat och redovisas separat i säkerhetsdossiern.
Vägen för hypotesen om MPR och autism
Stegen beskriver vad som faktiskt har hänt i just detta fall. En signal går inte automatiskt vidare till kausalt samband, och att ett steg saknas är ett resultat i sig.
1
Rapporterad händelse · Dokumenterat steg
Föräldrarapporterade fall och en publicerad fallserie
Enskilda rapporter saknar nämnare och kan inte mäta risk.
2
Säkerhetssignal · Dokumenterat steg
Hypotesen togs upp som en fråga att utreda
En signal är en anledning att undersöka, inte ett fynd.
3
Epidemiologisk studie · Dokumenterat steg
Stora registerstudier med kontrollgrupper
Studierna besvarar sin egen avgränsade frågeställning om MPR och autismdiagnos.
Ingen samlad poäng, mätare eller rangordning sätts. Nödvändighet och säkerhet besvaras var för sig, och de två sidorna vägs inte samman åt läsaren.
Tre sjukdomar – tre nämnare
Den viktigaste metodpoängen på den här sidan är enkel: MPR är inte en sjukdom och inte ett effektmått. Varje komponent har sin egen sjukdomsbörda, sitt eget effektestimat, sin egen central nytta och sin egen osäkerhet. Tabellen nedan är därför byggd rad för rad, inte som ett samlat betyg.
Mässling
Observation
Stam i M-M-RVAXPRO / Priorix
Enders' Edmonston / Schwarz
Sjukdomsbörda före programmet
Nära allmän barnsjukdom före 1971. Under 1981, innan tvådosprogrammet fått fullt genomslag, rapporterades 3 540 fall, varav över 350 sjukhusvårdades och 15 fick encefalit.
Sjukdomsbörda i dag
Enstaka fall och importrelaterade kluster. Fullständig svensk bild, inklusive läget 2026, finns på sidan om mässling.
Central nytta
Förhindra en infektion med reell risk för pneumoni, otit och encefalit, samt den mycket sällsynta senkomplikationen SSPE.
Effektestimat
Högst av de tre komponenterna i publicerade effektestimat. Effektestimaten kommer huvudsakligen från observationsstudier och utbrottsundersökningar, inte från moderna randomiserade prövningar mot ovaccinerade.
Största osäkerheten
Hur stor den absoluta nyttan är för ett enskilt svenskt barn i dag beror på cirkulationen, som i sin tur beror på täckningen. Det är en cirkularitet som ingen enskild siffra löser.
Jeryl Lynn (nivå B) / RIT 4385, härledd från Jeryl Lynn
Sjukdomsbörda före programmet
Vissa år under 1970-talet rapporterades över 20 000 fall i Sverige, och påssjuka var en vanlig orsak till virusmeningit.
Sjukdomsbörda i dag
I regel enstaka till ett par tiotal fall per år. 2025: 17 fall, inga stora inhemska utbrott.
Central nytta
Förhindra parotit med tillhörande komplikationer, framför allt virusmeningit och – hos personer efter puberteten – orkit.
Effektestimat
Cirka 72 procent efter en dos och cirka 86 procent efter två doser i Cochranes sammanvägning. Estimaten bygger på observationsstudier med olika utbrottskontexter och falldefinitioner. De ska inte adderas till eller blandas ihop med waning-skattningen.
Största osäkerheten
Skyddet avtar. Lewnard och Grad skattar en genomsnittlig skyddstid på cirka 27 år (95 % KI 16–51), vilket gör tvådosprogrammets långsiktiga effekt hos vuxna osäker.
I genomsnitt cirka 14 barn per år föddes med kongenitalt rubellasyndrom före 1974, utöver aborter efter säkerställd infektion under graviditet.
Sjukdomsbörda i dag
Inhemsk cirkulation upphörde i praktiken under 1990-talet. Senaste inhemska CRS-fallet anges till 1985; svenska fall 2011 och 2014 gällde mödrar smittade utomlands. 2025: fyra fall i ett kluster, inget CRS.
Central nytta
Att förhindra rubellainfektion under graviditet och därmed CRS. Nyttan realiseras till stor del genom att cirkulationen bryts, inte genom att det enskilda barnet skyddas mot en svår sjukdom.
Effektestimat
Hög serokonversion efter en dos i produktunderlaget; programeffekten syns som utebliven cirkulation och uteblivna CRS-fall. Att inhemsk cirkulation upphörde är en observation under hög täckning, inte en randomiserad effektmätning.
Största osäkerheten
Hur snabbt cirkulationen skulle återetableras vid sjunkande täckning, och hur mycket av dagens skydd som beror på immunitet hos vuxna kvinnor snarare än hos småbarn.
Begreppet är inte knutet till någon handelsprodukt i vårt register. Vilket preparat som används i programmet avgörs av upphandling och redovisas bara med separat källa.
Officiella programfakta – hämtade ur den rättsliga källan, inte redaktionell text
Raderna hämtas ur samma publicerade programversion som resten av webbplatsen använder, filtrerade till MPR-begreppet. Ingen uppgift är omskriven här.
Vaccinationsschema enligt gällande föreskrift
Vaccin
Dos
Ålder
Skyddar mot
Villkor i föreskriften
Källläge
MPR-vaccin (mässling, påssjuka, röda hund)
Dos 1
18 mån
Mässling, Påssjuka, Röda hund
Första dosen mot mässling, påssjuka och röda hund får enligt 7 § ges från 12 månaders ålder.
5 §
MPR-vaccin (mässling, påssjuka, röda hund)
Dos 2
Ej angivet i månader
Mässling, Påssjuka, Röda hund
Elevhälsa: årskurs 1-2. Föreskriften anger årskurs, inte ålder i månader.
5 §
Lokal källa saknas (LOCATOR_RECOVERY_REQUIRED): Tabellen är inte bunden till en exakt källversion och fyndplats på den här platsen. Talen ska läsas som ofullständigt belagda tills bindningen är återställd ur originalkällan. Ingen sidhänvisning fylls i på gissning.
Doser som ges via elevhälsan anges i föreskriften i årskurs, inte i ålder. De raderna saknar därför åldersvärde – det är en egenskap hos källan, inte en lucka hos oss.
Källversionen är hämtad maskinellt och hashad, men ännu inte människogranskad i vårt granskningsflöde. Uppgifterna kan därför läsas som citat ur föreskriften, inte som en verifierad slutsats från oss.
Att uppgiften är maskinellt hämtad och hashad betyder inte att den är människogranskad. Granskningsstatus visas separat ovan.
Studier bakom MPR – sorterade per fråga
Skyddseffekt, effekt i befolkning, immunogenicitet och säkerhet är olika frågor med olika underlag. De är inte utbytbara evidenshinkar, och vi väger inte ihop dem till ett betyg.
Effekt i befolkning (effectiveness)
Mäter hur det går i verkliga befolkningar, där följsamhet, ålder, tid sedan dos och smittryck varierar.
Programmet anger vaccinbegrepp, inte varumärken. Vilket preparat som ges avgörs av upphandling och kräver en egen källa som vi inte har registrerad.
Produkterna i Sverige
Två produkter används: M-M-RVAXPRO och Priorix. Båda är levande försvagade kombinationsvacciner och inget av dem innehåller aluminiumadjuvans – ett adjuvans behövs normalt inte när viruset självt replikerar.
Jämförelse av stammar och cellsubstrat i M-M-RVAXPRO och Priorix enligt produktresuméerna.
Komponent
M-M-RVAXPRO
Priorix
Mässling
Enders' Edmonston, odlad i kycklingembryoceller
Schwarz, odlad i kycklingembryofibroblaster
Påssjuka
Jeryl Lynn (nivå B), odlad i kycklingembryoceller
RIT 4385, härledd från Jeryl Lynn, odlad i kycklingembryofibroblaster
Röda hund
Wistar RA 27/3, odlad i den humana diploida cellinjen WI-38
Wistar RA 27/3, odlad i den humana diploida cellinjen MRC-5
Aluminiumadjuvans
Nej
Nej
Lokal källa saknas (LOCATOR_RECOVERY_REQUIRED): Tabellen är inte bunden till en exakt källversion och fyndplats på den här platsen. Talen ska läsas som ofullständigt belagda tills bindningen är återställd ur originalkällan. Ingen sidhänvisning fylls i på gissning.
Rubellavaccination erbjöds tolvåriga flickor. Strategin var uttalat inriktad på att skydda framtida graviditeter, inte på att skydda barnet mot en svår barnsjukdom.
Kombinationsvaccinet MPR infördes med två doser till alla barn, oavsett kön. Därmed blev även pojkar en del av rubellastrategin, genom att cirkulationen bröts.
Folkhälsomyndigheten anger att den inhemska cirkulationen av röda hund i praktiken upphörde under 1990-talet. Senare svenska CRS-fall har gällt mödrar smittade utomlands.
Det amerikanska godkännandet av Priorix (STN 125748) byggde på sex randomiserade kliniska studier: fem fas 3 och en fas 2. I samtliga sex var M-M-R II aktiv komparator. Det centrala effektmåttet var immunologisk non-inferiority, med serorespons och geometriska antikroppsmedelvärden dag 42. FDA – Priorix, clinical review (STN 125748)
Vad fick jämförelsegruppen?
Hur såg kontrollarkitekturen ut i de sex studier som låg till grund för Priorix amerikanska godkännande?
Priorix – Prövningsvaccinet i sex randomiserade studier (fem fas 3, en fas 2) (Prövningsvaccinet) · n ≈ 6 · 50,0 %
M-M-R II – Aktiv komparator i samtliga sex studier – ett sedan tidigare licensierat MPR-vaccin (Aktiv kontroll (annat vaccin)) · n ≈ 6 · 50,0 %
Staplarna visar antalet studier, inte antalet deltagare. Poängen är arkitekturen: i varje enskild studie fick jämförelsegruppen ett annat MPR-vaccin, inte saltlösning.
Visa underliggande data som tabell
Totalt 12 deltagare.
Vad fick jämförelsegruppen?
Grupp
Fick
Typ av kontroll
Antal
Andel
Priorix
Prövningsvaccinet i sex randomiserade studier (fem fas 3, en fas 2)
Prövningsvaccinet
6
50,0 %
M-M-R II
Aktiv komparator i samtliga sex studier – ett sedan tidigare licensierat MPR-vaccin
Aktiv kontroll (annat vaccin)
6
50,0 %
Lokal källa saknas (LOCATOR_RECOVERY_REQUIRED): Figuren är inte bunden till en exakt källversion och fyndplats på den här platsen. Talen ska läsas som ofullständigt belagda tills bindningen är återställd ur originalkällan. Ingen sidhänvisning fylls i på gissning.
Så länge följdes deltagarna: Immunologiskt utfall dag 42, säkerhetsuppföljning ut till omkring dag 180
DosVaccination i båda armarna
Dag 42Primärt immunologiskt utfall avläses
Ca dag 180Sista säkerhetsuppföljningen i studierna
Efter sista mätpunkten: omätt. Axeln slutar där uppföljningen slutar. Den säger ingenting om vad som händer efter dag 180 – den frågan är inte ställd i dessa prövningar.
Källa: Priorix, amerikanskt fas 3-program – Designavsnitt och kontrollarm
Uppföljningens mätpunkter i dagar från dos
Mätpunkt
Dagar från dos
Innebörd
Dos
0
Vaccination i båda armarna
Dag 42
42
Primärt immunologiskt utfall avläses
Ca dag 180
180
Sista säkerhetsuppföljningen i studierna
Vad den aktiva kontrollen kan och inte kan visa
När ett etablerat vaccin redan finns är det både regulatoriskt och etiskt svårt att randomisera barn till ingen vaccination i en effektstudie: deltagarna skulle lämnas oskyddade mot sjukdomar man vet kan förhindras. Aktiv komparator är därför ett rimligt val. Men rimligt är inte samma sak som informationsneutralt.
Är Priorix immunologiskt jämförbart med M-M-R II?
Ja, det var frågan studierna byggdes för att besvara. Non-inferiority i serorespons och geometriska antikroppsmedelvärden dag 42.
Designen kan besvara detta
Skiljer sig biverkningsprofilen mellan Priorix och M-M-R II?
Delvis. Reaktogenicitet och allvarliga händelser jämfördes mellan armarna, med uppföljning av bland annat nydebuterad kronisk sjukdom och särskilt bevakade händelser ut till omkring dag 180.
Designen kan besvara detta
Förhindrar Priorix mässling, påssjuka eller röda hund i klinisk mening?
Nej, inte direkt. Ingen av de sex studierna hade klinisk sjukdom som primärt effektmått. Slutsatsen om skydd bygger på antikroppsnivåer som brygga till äldre produkters effektdata.
Designen kan inte isolera detta
Vad är risken jämfört med att inte vaccinera alls?
Kan inte isoleras. När båda armarna får ett MPR-vaccin försvinner allt som är gemensamt för produkterna ur jämförelsen – det gäller både nytta och biverkningar.
Designen kan inte isolera detta
Finns långtidsdata om kronisk sjukdom över år eller decennier?
Inte från dessa prövningar. Uppföljningen mäts i månader, inte år. Den frågan får i stället besvaras av registerstudier med sina egna begränsningar.
Designen kan inte isolera detta
Fyra lager av MPR-evidens
Vad kan varje generation av underlag faktiskt visa – och vad ligger utanför dess räckvidd?
1960–70-talUrsprungsprövningarna av de enskilda komponenternaEvidensstyrka 2 av 3
Design: Fältprövningar av monovalenta mässlings-, påssjuke- och rubellavacciner, delvis med ovaccinerade eller senarelagt vaccinerade jämförelsegrupper.
Visar: Att komponenterna kunde förhindra klinisk sjukdom i en tid då sjukdomarna var vanliga.
Visar inte: Något om dagens kombinationsprodukter, dagens stammar eller dagens tillverkning. Kontrollgruppernas utformning varierar och måste granskas prövning för prövning.
1971–1982Svenskt programinförandeEvidensstyrka 2 av 3
Design: Observerad nationell incidens före och efter införandet av mässlingsvaccin 1971, flickvaccination 1974 och MPR 1982.
Visar: Snabba och stora fall i rapporterade fall av alla tre sjukdomarna, tidsmässigt kopplade till programstegen.
Visar inte: En kontrafaktisk kurva. Rapporteringsrutiner, diagnostik och levnadsvillkor förändrades samtidigt, och ingen jämförbar ovaccinerad svensk kohort finns.
2000-talRegisterstudier om autism och andra utfallEvidensstyrka 3 av 3
Design: Nationella kohorter och syskonkohorter, bland annat 657 461 danska barn och 95 727 amerikanska barn.
Visar: Att MPR-vaccination inte är associerad med autism, med snäva konfidensintervall.
Visar inte: Utfall för hela vaccinationsschemat jämfört med barn utan någon vaccination. Exponeringen är MPR, inte programmet.
2022Priorix i USA – sex randomiserade studierEvidensstyrka 2 av 3
Design: Randomiserade prövningar med M-M-R II som aktiv komparator; primärt mått immunologisk non-inferiority dag 42.
Visar: Att Priorix ger jämförbara antikroppssvar med en etablerad produkt, och jämförbar reaktogenicitet i uppföljningen.
Visar inte: Klinisk skyddseffekt mot sjukdom, och allt som är gemensamt för de två MPR-produkterna – varken nytta eller risk.
Lokal källa saknas (LOCATOR_RECOVERY_REQUIRED): Figuren är inte bunden till en exakt källversion och fyndplats på den här platsen. Talen ska läsas som ofullständigt belagda tills bindningen är återställd ur originalkällan. Ingen sidhänvisning fylls i på gissning.
Skyddseffekt mot påssjuka efter en respektive två doser
Hur stort är skyddet mot påssjuka enligt Cochranes sammanvägning?
Nämnare: Sammanvägda estimat från observationsstudier i Cochranes översikt över MPR- och MMRV-vacciner hos barn.
En dos – skydd mot påssjuka72
Cochranes sammanvägda estimat. Observationsstudier med varierande falldefinitioner.
Två doser – skydd mot påssjuka86
Cochranes sammanvägda estimat. Inte samma sak som livslångt skydd.
Enhet: procent skyddseffekt
Visa underliggande data som tabell
Alla värden anges i procent skyddseffekt. Nämnare: Sammanvägda estimat från observationsstudier i Cochranes översikt över MPR- och MMRV-vacciner hos barn..
Skyddseffekt mot påssjuka efter en respektive två doser
Utfall
procent skyddseffekt
Kommentar
En dos – skydd mot påssjuka
72
Cochranes sammanvägda estimat. Observationsstudier med varierande falldefinitioner.
Två doser – skydd mot påssjuka
86
Cochranes sammanvägda estimat. Inte samma sak som livslångt skydd.
Lokal källa saknas (LOCATOR_RECOVERY_REQUIRED): Figuren är inte bunden till en exakt källversion och fyndplats på den här platsen. Talen ska läsas som ofullständigt belagda tills bindningen är återställd ur originalkällan. Ingen sidhänvisning fylls i på gissning.
Detta visar grafen
Att två doser ger ett tydligt bättre skydd mot påssjuka än en dos, och att nivån även efter två doser ligger märkbart under vad som brukar anges för mässlingskomponenten.
Detta visar den inte
Hur länge skyddet håller. Dessa estimat och waning-skattningen på cirka 27 år kommer från olika analyser med olika design och får inte multipliceras eller slås ihop till en samlad siffra.
Vad hände när ett barn fick påssjuka under den tid då sjukdomen var vanlig i Sverige?
Påssjuka sprids via droppsmitta. En del infekterade får lindriga eller inga symtom, vilket gör att rapporterade fall underskattar antalet infektioner – både före och efter vaccinationseran.
Lokal källa saknas (LOCATOR_RECOVERY_REQUIRED): Figuren är inte bunden till en exakt källversion och fyndplats på den här platsen. Talen ska läsas som ofullständigt belagda tills bindningen är återställd ur originalkällan. Ingen sidhänvisning fylls i på gissning.
Två olika mått, inte en myndighet som säger emot en forskningsöversikt.
Avtagande skydd och utbrott
Lewnard och Grad publicerade 2018 en meta-analys och modellering av sex kohorter i Science Translational Medicine. Deras skattning: skyddet mot påssjuka går i genomsnitt förlorat efter cirka 27 år, med konfidensintervall 16 till 51 år. Efter att hänsyn tagits till avtagande skydd fann författarna inte stöd för att heterologa virusgenotyper var huvudförklaringen till försämrad vaccineffektivitet, och mönstret av återutbrott bland unga vuxna från 2006 och framåt passade modellens waning-mönster. Lewnard & Grad, Science Translational Medicine 2018
Det svenska läget skiljer sig från det amerikanska: Folkhälsomyndigheten beskriver enstaka till ett par tiotal fall per år och inga stora inhemska utbrott, med 17 fall 2025. Skyddet kan ändå avta, och vaccinerade kan insjukna i miljöer med nära kontakt.
Röda hund – barnets sjukdom, fostrets risk
Röda hund är oftast en lindrig sjukdom hos barnet: lätt feber, utslag och svullna lymfkörtlar. Den centrala risken gäller i stället infektion under graviditet, där viruset kan ge kongenitalt rubellasyndrom med hörselnedsättning, ögonskador, hjärtfel och utvecklingspåverkan hos barnet.
Kongenitalt rubellasyndrom i Sverige
Hur många barn föddes med CRS före respektive efter programmets utbyggnad?
Nämnare: Samtliga födda i Sverige under respektive period, enligt Folkhälsomyndighetens redovisning.
Före 1974 – genomsnitt per år14
Cirka 14 barn per år föddes med CRS, utöver aborter efter säkerställd infektion under graviditet.
Senaste inhemska CRS-fallet1
Anges till 1985. Svenska fall 2011 och 2014 gällde mödrar som smittats utomlands.
CRS-fall 20250
Fyra rubellafall rapporterades i ett kluster, men inget CRS.
Enhet: antal barn
Visa underliggande data som tabell
Alla värden anges i antal barn. Nämnare: Samtliga födda i Sverige under respektive period, enligt Folkhälsomyndighetens redovisning..
Kongenitalt rubellasyndrom i Sverige
Utfall
antal barn
Kommentar
Före 1974 – genomsnitt per år
14
Cirka 14 barn per år föddes med CRS, utöver aborter efter säkerställd infektion under graviditet.
Senaste inhemska CRS-fallet
1
Anges till 1985. Svenska fall 2011 och 2014 gällde mödrar som smittats utomlands.
CRS-fall 2025
0
Fyra rubellafall rapporterades i ett kluster, men inget CRS.
Lokal källa saknas (LOCATOR_RECOVERY_REQUIRED): Figuren är inte bunden till en exakt källversion och fyndplats på den här platsen. Talen ska läsas som ofullständigt belagda tills bindningen är återställd ur originalkällan. Ingen sidhänvisning fylls i på gissning.
Detta visar grafen
En mycket kraftig minskning av CRS efter att rubellavaccination infördes 1974 för flickor och 1982 för alla barn, och att inhemsk cirkulation i praktiken upphörde under 1990-talet.
Detta visar den inte
En kontrafaktisk kurva. Detta är observerade tal under stigande täckning, inte en randomiserad jämförelse. De tre staplarna avser dessutom olika slags storheter – ett årsgenomsnitt, ett enskilt senaste fall och ett årsutfall – och ska läsas som tidsmarkörer, inte som en linjär serie.
Mässling har en egen djupsida på den här webbplatsen med fullständig genomgång av sjukdomsrisk, historisk dödlighet, läget 2026, riskkalkyl och evidensgranskning. Här ges bara det som behövs för att förstå MPR som paket.
Mina och medarbetare visade 2019 att vild mässling kan radera delar av tidigare antikroppsrepertoar.
Sjukdomstalen är väl dokumenterade i Folkhälsomyndighetens statistik: över 20 000 påssjukefall vissa år under 1970-talet mot 17 fall 2025, och i genomsnitt cirka 14 CRS-barn per år före 1974 mot fyra rubellafall utan CRS 2025.
Kända biverkningar
Nedan redovisas de kända biverkningarna med flera källestimat där de skiljer sig. Att visa spridningen mellan källor är mer redligt än att välja den siffra som passar en förutbestämd slutsats.
Feber
Etablerat faktum
Tidsfönster: Typiskt dag 5–12, i vissa källor angivet som dag 6–14 efter dos 1
Febern är en följd av att vaccinet är levande försvagat och att viruset replikerar. Den infaller därför inte samma dygn som injektionen, till skillnad från reaktioner efter avdödade vacciner.
Feberkramp
Etablerat faktum
Tidsfönster: Samma tidsfönster som febern, cirka en till två veckor efter dos 1
≈ 1 extra fall per 1 150–1 700 doser i vissa analyser
Skillnaden mellan estimaten beror på metod, population, åldersfördelning och om talet avser överrisk eller total förekomst. Vi anger därför ett intervall med källa i stället för en exakt siffra. Det finns inte evidens för att dessa vaccinassocierade feberkramper i sig leder till senare epilepsi.
Trombocytopeni (ITP)
Etablerat faktum
Tidsfönster: Vanligen inom sex veckor efter vaccination
Tillståndet är oftast övergående. Risken för trombocytopeni är högre efter genomgången naturlig mässling eller röda hund än efter vaccination – det är en relevant jämförelse, men inte ett skäl att förminska att sambandet med vaccinet är verkligt.
Anafylaxi
Etablerat faktum
Tidsfönster: Minuter till någon timme efter injektion
Publicerade frekvenser varierar från enstaka till låga tiotal per miljon doser beroende på datasystem, falldefinition och aktiv respektive passiv rapportering. Vi anger därför ingen enskild siffra som universell.
Ledbesvär och artralgi
Observation
Tidsfönster: Cirka 1–3 veckor efter vaccination
Främst rubellakomponenten; betydligt vanligare hos vuxna kvinnor än hos småbarn
Detta är ett tydligt exempel på att en biverkningsprofil är åldersberoende. Att överföra vuxenkvinnors artralgifrekvens till ett 18 månader gammalt barn är fel.
Säkerhetsprofil för MPR – fyra saker som hålls isär
Kända reaktioner, säkerhetssignaler, rapportsystem och kausalbedömningar redovisas var för sig. De är olika saker och får inte slås ihop till ett samlat säkerhetsbetyg. Se begreppskartan.
Kända biverkningar enligt källa
Feber efter dos 1
Gäller begreppet
Tidsfönster
Typiskt dag 5–12 efter dos 1; vissa källor anger dag 6–14.
Frekvenskategori
Vanlig (≥ 1 av 100 till < 1 av 10)
Frekvenskategorin är ett intervall ur produktdokumentationen. Den är inte ett mätt punktestimat och får inte skrivas om till en exakt siffra.
Febern följer av att vaccinet är levande försvagat och att viruset replikerar. Den infaller därför inte samma dygn som injektionen. Källorna anger kategori och tidsfönster, inte ett exakt punktestimat – vi lägger därför inte till någon siffra.
Samma tidsfönster som febern, cirka en till två veckor efter dos 1.
Frekvenskategori
Ej angiven som kategori i vårt underlag.
Feberkramp efter mässlingsinnehållande vaccin (CDC Pink Book)
28,6 fall av feberkramp per 100 000 per dos
Täljare
1 fall av feberkramp
Nämnare
3 500 per dos
Tidsfönster
cirka 7–14 dagar efter dos 1
Population
barn som får första dosen mässlingsinnehållande vaccin
Geografi
USA
Osäkerhet
Källan anger storleksordningen 1 per 3 000–4 000 doser. Mittvärdet 1 per 3 500 används endast för att visa räkningen och ska läsas som ett intervall.
Nämnaren är antalet givna doser. En person som fått två doser räknas två gånger. Talet svarar på hur ofta något inträffar per injektionstillfälle, inte hur stor risken är för en enskild individ över hela dosserien.
Talen ovan är per dos och kan inte utan vidare skrivas om till risk per person. Se nämnarlabbet.
Olika källor anger olika tal beroende på metod, åldersfördelning och om talet avser överrisk eller total förekomst. Vi redovisar därför intervall med källa i stället för en exakt siffra. Att en feberkramp inträffat betyder inte att barnet utvecklar epilepsi.
Källan anger storleksordningen 1 per 30 000–40 000 doser. Mittvärdet används enbart för att illustrera nämnarens betydelse.
Nämnaren är antalet givna doser. En person som fått två doser räknas två gånger. Talet svarar på hur ofta något inträffar per injektionstillfälle, inte hur stor risken är för en enskild individ över hela dosserien.
Talen ovan är per dos och kan inte utan vidare skrivas om till risk per person. Se nämnarlabbet.
Tillståndet är oftast övergående. Att risken är högre efter genomgången naturlig mässling eller röda hund är en relevant jämförelse, men ändrar inte att sambandet med vaccinet är accepterat.
Frekvenskategorin är ett intervall ur produktdokumentationen. Den är inte ett mätt punktestimat och får inte skrivas om till en exakt siffra.
Publicerade frekvenser varierar från enstaka till låga tiotal per miljon doser beroende på datasystem, falldefinition och om rapporteringen är aktiv eller passiv. Vi anger därför ingen enskild siffra som universell.
Produktspecifika uppgifter – gäller endast angiven produkt
En uppgift ur en produktresumé gäller den produkten. Den blir inte automatiskt ett påstående om alla vacciner med samma begrepp.
Trombocytopeni angiven som mycket sällsynt i Priorix produktresumé
Produktspecifik: Priorix
Tidsfönster
Ej dokumenterat i vårt underlag.
Frekvenskategori
Mycket sällsynt (< 1 av 10 000)
Frekvenskategorin är ett intervall ur produktdokumentationen. Den är inte ett mätt punktestimat och får inte skrivas om till en exakt siffra.
Detta är en PRODUKTuppgift ur Priorix produktresumé. Frekvenskategorin gäller Priorix och får inte överföras till M-M-RVAXPRO eller till MPR som begrepp – varje produkt har sin egen produktresumé.
Artralgi och artrit upptagna i M-M-RVAXPRO produktresumé
Produktspecifik: M-M-RVAXPRO
Tidsfönster
Cirka 1–3 veckor efter vaccination enligt CDC Pink Book.
Frekvenskategori
Ej angiven som kategori i vårt underlag.
Ledbesvär hänförs främst till rubellakomponenten och är betydligt vanligare hos vuxna kvinnor än hos småbarn. Att överföra vuxna kvinnors frekvens till ett 18 månader gammalt barn är ett åldersfel, inte en försiktighetsmarginal.
I Vaccine Safety Datalink var risken för feber och kramp 7–10 dagar efter första mässlingsinnehållande dos högre när dosen gavs vid 16–23 månader än vid 12–15 månader.
Vad utredningen ledde till: Fyndet talar emot att senarelagd första dos skulle minska kramprisken. Det är ett tidsfönster- och åldersfynd, inte ett belägg för att vaccinet orsakar epilepsi.
Tas med eftersom argumentet ”vänta med dosen för säkerhets skull” förekommer i båda lägren. Underlaget pekar åt andra hållet.
En signal är en anledning att titta närmare. Att en signal finns bevisar inte ett orsakssamband, och att en signal avskrivits bevisar inte att inget kan hända.
Kausalbedömningar – vem som bedömt vad
Bedömningarna nedan är bedömarens, inte vår. Vi återger vem som uttalat sig och exakt vilken fråga uttalandet besvarar.
Centers for Disease Control and Prevention
Bedömaren accepterar orsakssamband
Fråga som besvaras: Kan mässlingsinnehållande vaccin orsaka feberkramp i tidsfönstret efter dos 1?
Ingen av posterna ovan är medicinskt granskad av oss. Att en uppgift har en spårbar källa är en annan sak än att en läkare har bedömt den. Så granskar vi källor
Feberkramp, ålder och MMRV
Feberkramp efter MPR dos 1 – Cochranes storleksordning
≈ 1 extra fall per 1 150–1 700 doser i vissa analyser
Population:
Givna doser MPR
Område:
Internationellt underlag, inte en svensk mätning
Period:
Cochrane-översiktens ingående studier
Enhet:
fall per given dos
Osäkerhet:
Källan anger ett spann, inte ett punktvärde. Estimatet varierar med metod, ålder och om talet avser överrisk eller total förekomst.
Hur många barn får en feberkramp som beror på MPR-dos 1?
Varje ikon: Ett barn utan sådan händelse i samma tidsfönster. Rutnätet visar 10 000 doser.
Markerade ikoner: 6–9 st (heldragna = spannets nedre kant, streckade = övre kant) – ett barn med feberkramp i tidsfönstret efter dos 1 som tillskrivs vaccinet.
Talet är hämtat ur mprAdverseEstimates (händelse: Feberkramp, källa: Cochrane) och återges utan omräkning.
·Källan anger ett spann (≈ 1 extra fall per 1 150–1 700 doser i vissa analyser). Matrisen visar 6–9 markerade av 10 000, inte ett punktvärde.
·Talet gäller riskfönstret cirka en till två veckor efter dos 1. Utanför fönstret är det inte mätt.
·Talet är ett sammanvägt band över produkter eller studier, inte en risk för en namngiven produkt.
Mått:
Överrisk för feberkramp i tidsfönstret efter dos 1
Täljare:
Feberkramper som tillskrivs vaccinet, utöver bakgrundsförekomsten
Population:
Barn som får sin första MPR-dos
Jämförelse:
Bakgrundsförekomst av feberkramp utan vaccination
Datastatus:
Kanonisk, källbunden och versionshanterad uppgift
Cochrane anger ungefär ett extra fall av feberkramp per 1 150 till 1 700 givna doser MPR, i tidsfönstret ungefär en till två veckor efter dos 1.
Visa figuren som tabell
Feberkramp efter MPR dos 1 – Cochranes storleksordning – tabellalternativ
Uppgift
Värde
Ordagrant i källan
≈ 1 extra fall per 1 150–1 700 doser i vissa analyser
Rutnätets storlek
10 000 ikoner
Markerade ikoner
6–9 (spannets båda kanter)
Vad en markerad ikon är
Ett barn med feberkramp i tidsfönstret efter dos 1 som tillskrivs vaccinet
Riskfönster
cirka en till två veckor efter dos 1
Var talet står
Talet är hämtat ur mprAdverseEstimates (händelse: Feberkramp, källa: Cochrane) och återges utan omräkning.
Lokal källa saknas (LOCATOR_RECOVERY_REQUIRED): Tabellen är inte bunden till en exakt källversion och fyndplats på den här platsen. Talen ska läsas som ofullständigt belagda tills bindningen är återställd ur originalkällan. Ingen sidhänvisning fylls i på gissning.
Källa: Cochrane-översikt av MPR-vaccin – Säkerhetsavsnitt, feberkramp
Feberkramp efter MPR dos 1 – CDC:s storleksordning
≈ 1 fall per 3 000–4 000 doser
Population:
Givna doser MPR
Område:
USA
Period:
CDC Pink Book, aktuell utgåva i registret
Enhet:
fall per given dos
Osäkerhet:
Storleksordningen skiljer sig från Cochranes. Skillnaden beror på metod, population och om talet avser överrisk eller total förekomst. Vi väger inte samman talen.
Hur många barn får en feberkramp efter MPR-dos 1 enligt CDC?
Varje ikon: Ett barn utan sådan händelse i samma tidsfönster. Rutnätet visar 10 000 doser.
Markerade ikoner: 3 st – ett barn med feberkramp i tidsfönstret efter dos 1.
Talet är hämtat ur mprAdverseEstimates (händelse: Feberkramp, källa: CDC Pink Book) och återges utan omräkning.
·Källan anger ett spann (≈ 1 fall per 3 000–4 000 doser). Matrisen visar 3–3 markerade av 10 000, inte ett punktvärde.
·Talet gäller riskfönstret cirka en till två veckor efter dos 1. Utanför fönstret är det inte mätt.
·Talet är ett sammanvägt band över produkter eller studier, inte en risk för en namngiven produkt.
Mått:
Förekomst av feberkramp i tidsfönstret efter dos 1
Täljare:
Feberkramper i tidsfönstret efter dos 1
Population:
Barn som får sin första MPR-dos
Jämförelse:
Ingen jämförelse – talet står för sig självt
Datastatus:
Kanonisk, källbunden och versionshanterad uppgift
CDC anger ungefär ett fall av feberkramp per 3 000 till 4 000 givna doser MPR i tidsfönstret efter dos 1.
Visa figuren som tabell
Feberkramp efter MPR dos 1 – CDC:s storleksordning – tabellalternativ
Uppgift
Värde
Ordagrant i källan
≈ 1 fall per 3 000–4 000 doser
Rutnätets storlek
10 000 ikoner
Markerade ikoner
3
Vad en markerad ikon är
Ett barn med feberkramp i tidsfönstret efter dos 1
Riskfönster
cirka en till två veckor efter dos 1
Var talet står
Talet är hämtat ur mprAdverseEstimates (händelse: Feberkramp, källa: CDC Pink Book) och återges utan omräkning.
Lokal källa saknas (LOCATOR_RECOVERY_REQUIRED): Tabellen är inte bunden till en exakt källversion och fyndplats på den här platsen. Talen ska läsas som ofullständigt belagda tills bindningen är återställd ur originalkällan. Ingen sidhänvisning fylls i på gissning.
Källa: CDC Pink Book, kapitlet om mässling/MPR – Avsnittet om biverkningar
De två bilderna visar två källors storleksordningar för samma händelse. Vi väger inte samman dem till ett tal: skillnaden mellan dem är i sig en uppgift om hur säkert talet är.
Feberkramp efter MPR är ett accepterat orsakssamband och infaller i samma tidsfönster som febern, alltså ungefär en till två veckor efter dos 1. Två saker rättas ofta fel i debatten.
MMRV – annan produkt
MMRV är MPR med vattkoppskomponenten i samma spruta. Hos barn 12–23 månader var feberkrampsrisken efter den första MMRV-dosen ungefär dubbelt så hög som efter MMR och varicellavaccin givna separat, motsvarande omkring ett extra fall per 2 300–2 600 doser. Detta är inte det svenska MPR-schemat.
I Vaccine Safety Datalink var risken för kramp och feber efter första mässlingsinnehållande dos högre när dosen gavs vid 16–23 månader än vid 12–15 månader. Den vanliga rekommendationen att skjuta upp eller dela upp doserna för att minska kramprisken har alltså inte stöd i dessa data.
Urabe – relevant historia, fel produkt som riskargument
Påssjukevacciner baserade på Urabe-stammen förknippades med en förhöjd risk för aseptisk meningit, vilket ledde till att stammen drogs tillbaka eller ersattes i flera länder. WHO – GACVS om påssjukevacciner
Autism
Detta är den mest undersökta frågan i hela vaccinlitteraturen, och svaret för MPR specifikt är konsekvent. Wakefields artikel från 1998 är indragen och kan inte användas som evidens för ett samband; den hör historien till och behandlas inte som underlag här.
Hviid et al., Ann Intern Med 2019
657 461 danska barn födda 1999–2010. Justerad hazardkvot 0,93 (95 % KI 0,85–1,02). Ingen ökad risk i undergrupper med riskfaktorer för autism.
Hviid och medarbetare (2019) följde 657 461 danska barn och fann justerad hazardkvot 0,93 (95 % KI 0,85–1,02). Jain och medarbetare (2015) undersökte 95 727 amerikanska barn med äldre syskon, inklusive barn med syskon som har autism, och fann ingen riskökning med en eller två MPR-doser. Taylor och medarbetares metaanalys (2014) omfattar över 1,2 miljoner barn med samma resultat.
Fråga B
Skiljer sig långsiktiga neuroutvecklings- och kroniska hälsoutfall mellan barn som fått vaccinationsprogrammet och barn som inte fått några vaccin alls?
Otillräckligt undersökt – ingen robust studie besvarar den.
Detta är inte samma forskningsfråga. Exponeringen är hela schemat, inte ett preparat, och jämförelsegruppen är barn utan registrerade vaccinationer, inte barn som ännu inte fått MPR. De studier som faktiskt har en helt ovaccinerad grupp är små, självselekterade, retraherade eller opublicerade. De studier som är metodologiskt starka saknar i praktiken en ovaccinerad grupp att jämföra med, eftersom täckningsgraden i länder som Danmark är mycket hög.
En skillnad i frågeställning och bevisbörda, inte ett nytt fynd om MPR.
Levande vaccin, ingredienser och cellinjer
MPR är ett levande försvagat vaccin. Virusstammarna är odlade så att de förlorat förmågan att ge sjukdom men behållit förmågan att replikera i begränsad omfattning och utlösa ett immunsvar. Det förklarar två saker: att inget aluminiumadjuvans behövs, och att febern kommer efter fem till tolv dagar i stället för samma dygn som injektionen.
Eftersom vaccinet är levande gäller särskilda försiktighetsregler enligt produktresumén, bland annat vid uttalad immunbrist och under graviditet. Det är en reell och konkret skillnad mot avdödade vacciner.
Tredje MPR-dos vid påssjukeutbrott
CDC och ACIP rekommenderar en tredje dos MMR till personer som av folkhälsomyndighet bedöms tillhöra en grupp med ökad risk under ett pågående påssjukeutbrott. Observationsdata visar lägre attackfrekvens bland dem som fått dosen, med skattad inkrementell effekt omkring 61–88 procent under de närmaste tre till fyra veckorna. CDC/ACIP – tredje MMR-dos vid påssjukeutbrott
Detta visar grafen
Att en extra dos under ett pågående utbrott kortsiktigt kan minska risken att insjukna i den grupp som omfattas.
Detta visar den inte
Att standardprogrammet med två doser är otillräckligt, eller att en livslång tredje dos behövs. Underlaget är observationsstudier i utbrottssituationer, med kort uppföljning och risk för selektion av vilka som väljer att ta dosen.
Rekommendationen ingår inte i det svenska rutinprogrammet. Den är samtidigt intressant som ett indirekt erkännande från myndighetshåll att påssjukeskyddet efter två doser inte är fullständigt eller permanent – ett förhållande som annars sällan framgår när MPR beskrivs i sammanfattande termer.
Starkaste argumentet åt båda håll
Starkaste argumentet för
Tre infektioner har minskat kraftigt i Sverige efter programstegen 1971, 1974 och 1982.
Mässling kan ge pneumoni, otit och encefalit, och i sällsynta fall SSPE – och immunamnesi efter vild infektion är dokumenterad.
Påssjuka gav tiotusentals svenska fall vissa år under 1970-talet och var en vanlig orsak till virusmeningit.
Rubellaprogrammets centrala vinst är konkret och mätbar: från cirka 14 CRS-barn per år till att inhemsk cirkulation i praktiken upphörde.
De etablerade allvarliga vaccinriskerna – feberkramp, ITP och anafylaxi – är sällsynta och till övervägande del övergående.
Autismfrågan är för MPR specifikt undersökt i material om miljontals barn, med konsekvent negativt resultat.
Starkaste argumentet emot
Tre biologiskt olika skydd ges som ett paket, och separata monovalenta vacciner mot mässling, påssjuka och röda hund finns inte tillgängliga i Sverige – valfriheten är i praktiken begränsad.
Dagens Priorix-godkännande bygger på aktiv MPR-komparator och immunologisk non-inferiority, inte på klinisk sjukdom mot en ovaccinerad grupp.
Aktiv komparator kan per konstruktion inte isolera det som är gemensamt för båda produkterna – varken nytta eller risk.
Påssjukeskyddet är tydligt svagare och avtar: cirka 72 och 86 procent, med genomsnittlig skyddstid skattad till cirka 27 år.
Prövningarnas säkerhetsuppföljning fångar månader, inte decennier. Långtidsutfall besvaras av registerstudier med sina egna svagheter.
Nyttan av rubellakomponenten för det enskilda lilla barnet är till stor del indirekt, vilket sällan sägs rakt ut i kommunikationen.
Vad vet vi – och vad vet vi inte?
Vad vet vi?
Programhistoriken är entydig: mässlingsvaccination 1971, rubellavaccination av tolvåriga flickor 1974, tvådosprogram med MPR för alla barn 1982 och andra dosen i årskurs 1–2 sedan 2007.
Sjukdomsbördan har fallit kraftigt. Påssjuka gick från över 20 000 rapporterade fall vissa år under 1970-talet till 17 fall 2025, och röda hund från cirka 14 CRS-barn per år före 1974 till fyra rapporterade rubellafall utan CRS 2025.
Påssjukekomponenten är den svagaste av de tre: cirka 72 procent efter en dos och 86 procent efter två i Cochranes sammanvägning.
Skyddet mot påssjuka avtar. Lewnard och Grad skattar en genomsnittlig skyddstid på cirka 27 år (95 % KI 16–51), och fann inte stöd för att genotypbyte var huvudförklaringen till försämrad effektivitet.
Feberkramp och ITP är accepterade orsakssamband. Storleksordningarna skiljer sig mellan källor, och vi redovisar dem som intervall.
Varken Priorix eller M-M-RVAXPRO innehåller aluminiumadjuvans. Levande försvagade vacciner behöver inget.
Sverige har i dag två registrerade och likvärdiga MPR-vacciner, Priorix och M-M-RVAXPRO. Separata vacciner mot enbart mässling, påssjuka eller röda hund finns inte tillgängliga här – även efter konstaterad rubellaimmunitetsbrist efter graviditet ges MPR.
Placebohistoriken är blandad, inte tom: dagens Priorix licensierades i USA 2022 mot aktiv M-M-R II-kontroll, medan M-M-R II-etiketten hänvisar till dubbelblinda kontrollerade fältstudier av de enskilda komponentvaccinerna och det dessutom finns en dubbelblind placebokontrollerad trivalent prövning från 1975 (Lirutrin, 273 barn) – en annan produkt än dagens.
MPR-specifik autismforskning är omfattande och konsekvent negativ: 657 461 danska barn (HR 0,93, KI 0,85–1,02), 95 727 amerikanska barn med äldre syskon, och en metaanalys om över 1,2 miljoner barn.
Priorix godkändes i USA på immunologisk non-inferiority mot M-M-R II i sex randomiserade studier, med säkerhetsuppföljning av centrala utfall ut till omkring dag 180.
Vad vet vi inte?
Hur stor den absoluta nyttan av dos 2 är för ett enskilt svenskt barn i dagens epidemiologiska läge – den beror på cirkulationen, som i sin tur beror på täckningen.
Hur påssjukeskyddet står sig över hela vuxenlivet i en svensk population, och om ett tvådosprogram räcker när skyddet i genomsnitt skattas hålla i cirka 27 år.
Vad den samlade risk- och nyttoprofilen för dagens MPR-produkter är jämfört med ingen vaccination alls, eftersom moderna godkännanden vilar på aktiv komparator.
Långtidsutfall bortom några månader i randomiserad design. Prövningarnas säkerhetsuppföljning mäts i månader, inte i decennier.
Exakta svenska dödstal per diagnos för alla åldrar: vi har inte kunnat extrahera B05, B06, B26 eller P35.0 ur Socialstyrelsens statistikdatabas här och konstruerar därför inga tal. Det verifierade registerpåståendet vi kan använda gäller enbart barn under fem år 1997–2016, där noll dödsfall i mässling, röda hund eller påssjuka registrerades.
Hur stor andel av dagens svenska rubellaskydd som beror på immunitet hos vuxna kvinnor snarare än på barnvaccinationen i sig.
Tolv påståenden om MPR – vilka håller?
Etiketten är en redaktionell sammanfattning av genomgången nedan. Den är inte ett betyg, inte en sanningspoäng och ersätter inte evidensstyrka, kausalitetsläge, säkerhetsläge, omfattning eller granskningsläge – de redovisas var för sig i påståenderegistret.
Antivaxxare.se granskar myndigheter och produktunderlag – men också vaccinkritiska påståenden som inte håller. MPR är det område där de svagaste kritiska argumenten är mest spridda, och det är just de som gör att den giltiga kritiken mot underlaget avfärdas.
Vanliga frågor om MPR-vaccination
Fullständig källförteckning
1.Folkhälsomyndigheten. Tidigare vaccinationsprogram. Allmän vaccination mot mässling infördes 1971 med en dos. Vaccination mot röda hund erbjöds 12-åriga flickor från 1974. Ett tvådosprogram med kombinationsvaccinet MPR för alla barn infördes 1982. Sedan 2007 ges den andra dosen i årskurs 1–2 i stället för vid tolv års ålder. Öppna källan
2.Folkhälsomyndigheten. Påssjuka (parotit) – sjukdomsinformation och statistik. Under 1970-talet rapporterades vissa år över 20 000 fall av påssjuka i Sverige, och sjukdomen var en vanlig orsak till virusmeningit. Efter införandet av MPR ses i regel enstaka till ett par tiotal fall per år, utan stora inhemska utbrott. Skyddet kan avta med tiden, och även vaccinerade kan insjukna, särskilt i miljöer med nära kontakt. År 2025 rapporterades 17 fall i Sverige. Öppna källan
3.Folkhälsomyndigheten. Röda hund (rubella) – sjukdomsinformation och statistik. Före vaccinationsprogrammets start föddes i genomsnitt cirka 14 barn per år i Sverige med kongenitalt rubellasyndrom (CRS), och därtill förekom aborter efter säkerställd rubellainfektion under graviditet. Flickvaccination infördes 1974 och MPR till alla barn 1982. Inhemsk cirkulation upphörde i praktiken under 1990-talet. Det senaste inhemska CRS-fallet anges till 1985; senare svenska CRS-fall 2011 och 2014 gällde mödrar som smittats utomlands. År 2025 rapporterades fyra fall av röda hund i ett kluster, utan CRS. Öppna källan
4.Läkemedelsverket/FASS. M-M-RVAXPRO, produktresumé. Levande försvagat kombinationsvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund utan aluminiumadjuvans. Mässlingskomponenten är Enders' Edmonston-stam, påssjukekomponenten Jeryl Lynn (nivå B) och rubellakomponenten Wistar RA 27/3. Mässlings- och påssjukevirus odlas i kycklingembryoceller; rubellaviruset odlas i den humana diploida cellinjen WI-38. Produktresumén anger bland annat feber, utslag, trombocytopeni och ledbesvär i biverkningsavsnittet samt försiktighet vid uttalad immunbrist och under graviditet. Öppna källan
5.Läkemedelsverket/FASS. Priorix, produktresumé. Levande försvagat kombinationsvaccin utan aluminiumadjuvans. Mässlingskomponenten är Schwarz-stam, påssjukekomponenten RIT 4385 som är härledd från Jeryl Lynn, och rubellakomponenten Wistar RA 27/3. Rubellaviruset odlas i den humana diploida cellinjen MRC-5, medan mässlings- och påssjukevirus odlas i kycklingembryofibroblaster. Trombocytopeni anges som mycket sällsynt biverkning, och vaccinet är kontraindicerat vid uttalad immunbrist och under graviditet. Öppna källan
6.U.S. Food and Drug Administration. Clinical Review Memorandum, Priorix (Measles, Mumps and Rubella Vaccine, Live), STN 125748. Den amerikanska ansökan omfattade sex randomiserade kliniska studier: fem fas 3-studier och en fas 2-studie. M-M-R II användes som aktiv komparator i samtliga sex. Det centrala effektmåttet var immunologisk non-inferiority, med serorespons och geometriska antikroppsmedelvärden dag 42 efter vaccination – inte klinisk sjukdom mot en ovaccinerad grupp. Säkerhetsuppföljningen var inte begränsad till dag 42: centrala studier följde bland annat allvarliga händelser, nydebuterad kronisk sjukdom och särskilt bevakade händelser ut till omkring dag 180. Öppna källan
7.Di Pietrantonj C, Rivetti A, Marchione P, Debalini MG, Demicheli V. Vaccines for measles, mumps, rubella, and varicella in children. Cochrane Database of Systematic Reviews. Sammanvägd uppskattning av skyddseffekt mot påssjuka: omkring 72 procent efter en dos och omkring 86 procent efter två doser. Mässlingskomponentens effektestimat ligger högre. Översikten bedömer också feberkramp som ett accepterat orsakssamband i ett tidsfönster efter vaccination, med estimat i storleksordningen ett extra fall per 1 150–1 700 doser i vissa analyser, samt ITP som ett accepterat men mycket sällsynt samband. Öppna källan
8.Lewnard JA, Grad YH. Vaccine waning and mumps re-emergence in the United States. Science Translational Medicine 2018;10(433):eaao5945. Meta-analys och modellering av sex kohorter uppskattar att skyddet mot påssjuka efter vaccination i genomsnitt går förlorat efter cirka 27 år (95 % konfidensintervall 16–51 år). Efter att hänsyn tagits till avtagande skydd fann författarna inte stöd för att heterologa virusgenotyper var huvudförklaringen till försämrad vaccineffektivitet. Mönstret av återutbrott bland unga vuxna från 2006 och framåt var förenligt med modellens waning-mönster. Intressekonflikter: Lewnard angav anslag och konsultuppdrag från Pfizer som beskrevs som ej relaterade till arbetet; Grad angav konsultuppdrag för GSK som beskrevs som ej relaterat. Öppna källan
9.Marin M, Marlow M, Moore KL, Patel M. Recommendation of the Advisory Committee on Immunization Practices for Use of a Third Dose of Mumps Virus-Containing Vaccine in Persons at Increased Risk for Mumps During an Outbreak. MMWR Morb Mortal Wkly Rep 2018;67(1):33–38. En tredje dos rekommenderas till personer som av folkhälsomyndighet bedöms tillhöra en grupp med ökad risk under ett pågående utbrott. Underlaget är observationsdata från utbrott, där attackfrekvensen var lägre bland dem som fått en tredje dos; skattad inkrementell effekt låg omkring 61–88 procent under de närmaste veckorna (cirka 21–28 dagar) efter dosen. Öppna källan
10.World Health Organization, Global Advisory Committee on Vaccine Safety. Mumps vaccines. Påssjukevacciner baserade på Urabe-stammen förknippades med en förhöjd risk för aseptisk meningit, vilket ledde till att stammen drogs tillbaka eller ersattes i flera länder. Jeryl Lynn-baserade stammar har inte visat motsvarande riskökning i samma storleksordning. Öppna källan
11.Hviid A, Hansen JV, Frisch M, Melbye M. Measles, Mumps, Rubella Vaccination and Autism: A Nationwide Cohort Study. Ann Intern Med 2019;170(8):513–520. Nationell dansk kohort med 657 461 barn födda 1999–2010. Justerad hazardkvot för autism efter MPR-vaccination 0,93 (95 % KI 0,85–1,02). Ingen ökad risk sågs heller i undergrupper med riskfaktorer för autism eller i definierade tidsfönster efter vaccination. Öppna källan
12.Jain A, Marshall J, Buikema A, Bancroft T, Kelly JP, Newschaffer CJ. Autism Occurrence by MMR Vaccine Status Among US Children With Older Siblings With and Without Autism. JAMA 2015;313(15):1534–1540. 95 727 barn med äldre syskon. Ingen ökad autismrisk efter en eller två MPR-doser, inte heller bland barn vars äldre syskon hade autism. Öppna källan
13.Taylor LE, Swerdfeger AL, Eslick GD. Vaccines are not associated with autism: an evidence-based meta-analysis of case-control and cohort studies. Vaccine 2014;32(29):3623–3629. Metaanalys som omfattar över 1,2 miljoner barn och som inte fann någon association mellan vaccination, inklusive MPR, och autism. Öppna källan
14.Centers for Disease Control and Prevention. MMR vaccine safety. CDC:s MMR-specifika säkerhetssida anger fortsatt att ett stort antal välgjorda studier inte visar något samband mellan MMR-vaccination och autism, och redovisar feber, utslag och feberkramp som kända reaktioner samt ITP och anafylaxi som sällsynta. Öppna källan
15.Centers for Disease Control and Prevention. Autism and vaccines. Efter en omarbetning 2025 argumenterar denna bredare sida för att påståendet att vacciner inte orsakar autism inte är evidensbaserat för hela spädbarnsschemat, eftersom samtliga vacciner i schemat inte har undersökts var för sig med autism som utfall. Sidan redovisar inte någon ny studie som visar att MPR orsakar autism, och CDC:s MMR-specifika säkerhetssida står kvar vid att MMR-studierna är negativa. Skillnaden gäller frågeställning och bevisbörda, inte ett nytt MMR-fynd. Öppna källan
16.Mina MJ, Kula T, Leng Y, et al. Measles virus infection diminishes preexisting antibodies that offer protection from other pathogens. Science 2019;366(6465):599–606. Naturlig mässlingsinfektion hos ovaccinerade barn följdes av en betydande förlust av tidigare antikroppsrepertoar mot andra patogener – så kallad immunamnesi. Fyndet gäller vild mässlingsinfektion; motsvarande effekt sågs inte efter MPR-vaccination i samma material. Öppna källan
17.Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker. Statistikdatabasen redovisar som standard underliggande dödsorsak bland personer som var folkbokförda i Sverige vid dödsfallet, årsvis från 1997. Senaste färdiga årsdata i dag är 2024; 2025 års dödsorsaksstatistik är planerad att publiceras den 8 september 2026. Relevanta ICD-10-SE-koder: B05 mässling, B06 röda hund, B26 påssjuka och P35.0 medfött rubellasyndrom. Öppna källan
18.Socialstyrelsen. Statistik för utvecklare. Öppna filer och API för bland annat dödsorsaksregistret, med årsvisa data 1997–2024. Öppna källan
19.Rowhani-Rahbar A, Fireman B, Lewis E, et al. Effect of age on the risk of fever and seizures following immunization with measles-containing vaccines in children. JAMA Pediatrics 2013;167(12):1111–1117. Vaccine Safety Datalink. Risken för kramp och feber i tidsfönstret 7–10 dagar efter första dosen av mässlingsinnehållande vaccin var högre när dosen gavs vid 16–23 månaders ålder än vid 12–15 månaders ålder. Att skjuta upp första dosen är alltså inte belagt som ett sätt att minska kramprisken. Öppna källan
20.Centers for Disease Control and Prevention. Measles, Mumps, Rubella, and Varicella (MMRV) vaccination – febrile seizure risk. Hos barn 12–23 månader var risken för feberkramp efter den första dosen av kombinationsvaccinet MMRV ungefär dubbelt så hög som efter MMR och varicellavaccin givna som separata sprutor vid samma besök, motsvarande omkring ett extra fall per 2 300–2 600 doser. MMRV är en annan produkt än det MPR som ges i det svenska programmet. Öppna källan
21.Centers for Disease Control and Prevention. Epidemiology and Prevention of Vaccine-Preventable Diseases (Pink Book), kapitlen om mässling, påssjuka och röda hund. Feber förekommer hos en betydande andel efter första dosen, typiskt 6–14 dagar efter vaccination. Feberkramp anges i storleksordningen omkring ett fall per 3 000–4 000 doser. Trombocytopeni (ITP) anges i storleksordningen omkring ett fall per 30 000–40 000 doser. Ledbesvär hänförs främst till rubellakomponenten och är betydligt vanligare hos vuxna kvinnor än hos småbarn. Öppna källan
22.Folkhälsomyndigheten. Mässling – sjukdomsinformation och statistik. År 1981, före tvådosprogrammets fulla genomslag, rapporterades 3 540 fall av mässling i Sverige, varav över 350 sjukhusvårdades och 15 utvecklade encefalit. Talen bygger på myndighetens redovisning och är inte direkt jämförbara med dagens rapportering och diagnostik. Öppna källan
23.Folkhälsomyndigheten. Frågor och svar om vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund. I Sverige finns i dag två registrerade och likvärdiga MPR-vacciner: Priorix och M-M-RVAXPRO. Separata vacciner mot enbart mässling, enbart påssjuka eller enbart röda hund finns inte tillgängliga i Sverige. Om bristande rubellaimmunitet konstateras efter en graviditet ges därför kombinationsvaccinet MPR, inte ett monovalent rubellavaccin. Öppna källan
24.U.S. Food and Drug Administration, via DailyMed. M-M-R II (Measles, Mumps, and Rubella Virus Vaccine Live), fullständig produktinformation. Etiketten anger att klinisk effekt för de enskilda mässlings-, påssjuke- och rubellavaccinerna etablerades i en serie dubbelblinda kontrollerade fältstudier. Det gäller de enskilda komponentvaccinerna i sin historiska form och kan inte överföras till dagens kombinationsprodukter som om det vore samma prövningsunderlag. Öppna källan
25.Walters MJ, et al. A double-blind, placebo-controlled trial of a combined measles, mumps and rubella vaccine (Lirutrin) in 273 children (1975). Historisk randomiserad dubbelblind prövning av ett trivalent MPR-vaccin mot placebo hos 273 barn. Produkten Lirutrin är inte densamma som dagens Priorix eller M-M-RVAXPRO, och studien får inte användas som om den utgjorde prövningsunderlag för de produkter som används i Sverige i dag. Öppna källan
26.Folkhälsomyndigheten. Tidpunkt för första dosen vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund – Kunskapsunderlag. Artikelnummer 18013 (2018). Rapporten redovisar ett uttag ur Socialstyrelsens dödsorsaksregister: bland barn under fem år registrerades noll dödsfall i mässling, röda hund eller påssjuka i Sverige under perioden 1997–2016. Uppgiften gäller just den åldersgruppen och just den perioden, mätt under ett etablerat tvådosprogram, och kan inte generaliseras till alla åldrar eller till senare år. Rapporten togs bort ur Folkhälsomyndighetens aktiva publikationsarkiv 2024; länken går till en fullständig arkivkopia av FHM-originalet hos Region Gävleborg. Originalets proveniens bekräftas av Folkhälsomyndighetens nuvarande sida över avslutade utredningar om nationella vaccinationsprogram (se separat källa). Öppna källan
27.Folkhälsomyndigheten. Avslutade utredningar om nationella vaccinationsprogram. Sidan förtecknar myndighetens avslutade utredningar och bekräftar proveniensen för kunskapsunderlaget om tidpunkt för första MPR-dosen (artikelnummer 18013, 2018), vars fulltext inte längre ligger i det aktiva publikationsarkivet. Öppna källan
28.Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer om vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR), uppdaterad 2026. Inom det allmänna barnvaccinationsprogrammet ges två doser MPR: den första vid 18 månaders ålder och den andra i årskurs 1–2. I Sverige finns endast kombinationsvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund; monovalenta vacciner mot de enskilda sjukdomarna är inte tillgängliga. Öppna källan
29.Folkhälsomyndigheten. Sjukdomsstatistik: påssjuka. Den officiella falldatabasen redovisar 17 anmälda fall av påssjuka i Sverige 2025. Öppna källan
30.Folkhälsomyndigheten. Sjukdomsstatistik: röda hund. Den officiella falldatabasen redovisar fyra anmälda fall av röda hund i Sverige 2025, samtliga i ett och samma kluster, utan något fall av kongenitalt rubellasyndrom. Öppna källan
Källhierarkin är densamma som på resten av webbplatsen: produktresumé före myndighetstext, myndighetstext före originalstudie, originalstudie före sammanfattning. Se Källor och studier, prövningsdatabasen och de enskilda posterna för Priorix, M-M-R II och M-M-RVAXPRO.
Påståenden som granskats här
Varje sida visar den exakta satsen som prövats, evidensen för och emot, och vad som skulle ändra slutsatsen.
Från programmets rekommendation till studier, säkerhetsposter, data, beslut och granskade påståenden. Varje steg leder till en yta där uppgiften går att kontrollera. Att ett steg saknas betyder att vi inte har hämtat in underlaget – inte att frågan är avgjord.
Vad detta visar: var uppgifterna om området finns hos oss. Vad det inte visar: hur bra eller dåligt vaccinet är. Programrekommendation, godkänd indikation och upphandlat preparat är tre olika saker. Se hela täckningsvyn.
