Vad sidan inte visar
- Sidan gör inte anspråk på att redovisa läget i ett pågående utbrott i realtid – det ligger på /massling.
- Sidan värderar inte om vaccination bör ske; den redovisar källbundna fakta om sjukdom och vaccinbegrepp separat.
- Sjukdom, vaccinbegrepp, handelsprodukt och programrekommendation är fyra olika saker och hålls isär genomgående.
Vad är mässling
Mässling orsakas av morbillivirus och räknas som en av de mest smittsamma kända infektionssjukdomarna hos människa. Sjukdomen kännetecknas av hög feber, torrhosta, snuva, röda och ljuskänsliga ögon samt Kopliks fläckar i munslemhinnan, följt av ett storfläckigt utslag som sprider sig från ansiktet nedåt.
Smittsamhetsfönstret sträcker sig från omkring fyra dagar före utslagen bryter ut till fyra dagar efter, vilket gör att smittspridning ofta sker innan sjukdomen ens är diagnostiserad.
Källor: Folkhälsomyndigheten – mässling
Smittvägar
Viruset sprids som luftburen droppsmitta och kan finnas kvar i luften i ett utrymme en tid efter att en smittad person lämnat platsen, vilket bidrar till den mycket höga smittsamheten.
Inkubationstiden är i regel 10–14 dagar och kan i enstaka fall vara upp till 21 dagar innan symtom uppträder.
Källor: Folkhälsomyndigheten – mässling
Sjukdomsförlopp
Förloppet inleds med en förkylningsliknande fas med hög feber, hosta, snuva och ljuskänsliga ögon, innan utslaget bryter ut på dag 14 och sedan kulminerar och successivt bleknar under de följande dagarna.
De flesta som insjuknar återhämtar sig helt, men immunförsvaret är tillfälligt försvagat en tid efter infektionen. Naturlig mässlingsinfektion har visats följas av en betydande förlust av tidigare uppbyggd antikroppsrepertoar mot andra patogener, så kallad immunamnesi – ett fynd som gäller vild infektion och som inte sågs efter MPR-vaccination i samma material.
Källor: Folkhälsomyndigheten – mässling, Mina et al., Science 2019
Mässling i Sverige
Före allmän vaccination 1971 var mässling en näst intill allmän barnsjukdom. Under 1981, innan tvådosprogrammet fått fullt genomslag, rapporterades 3 540 fall i Sverige, varav över 350 sjukhusvårdades och 15 utvecklade encefalit. Talen bygger på myndighetens dåtida redovisning och är inte direkt jämförbara med dagens rapportering och diagnostik.
Efter införandet av tvådosprogrammet med MPR 1982 upphörde sjukdomen att cirkulera endemiskt i Sverige. Sedan dess förekommer i huvudsak enstaka importfall och begränsade kluster kring dem. Löpande fall per år 2000–2025 samt ett aktuellt utbrottsläge redovisas separat på /massling och uppdateras inte i denna profil.
Källor: Folkhälsomyndigheten – mässling
Mått, enheter och nämnare
Dödlighet, incidens och letalitet är olika mått och får inte jämföras rakt av. Varje rad redovisar enhet, period och nämnare.
| Mått | Typ | Värde | Enhet | Period | Nämnare |
|---|---|---|---|---|---|
| Rapporterade fall i Sverige 1981Insamlat före tvådosprogrammets fulla genomslag, med dåtidens rapporterings- och diagnostikrutiner. Inte direkt jämförbart med dagens siffror. | antal | 3 540 | fall | 1981 | anmälda fall det året |
| Sjukhusvårdade av 1981 års fall | komplikationsandel | över 350 | personer | 1981 | av 3 540 rapporterade fall samma år |
| Encefalit bland 1981 års fall | komplikationsandel | 15 | fall av encefalit | 1981 | av 3 540 rapporterade fall samma år |
| Öroninflammation | komplikationsandel | storleksordningen 5–10 % | procent | höginkomstländer, sammanställning | per insjuknad i mässling, barn |
| Lunginflammation | komplikationsandel | storleksordningen 1–6 % | procent | höginkomstländer, sammanställning | per insjuknad i mässling, barn; vanligaste orsaken till sjukhusvård |
| Akut encefalit | komplikationsandel | ca 1 per 1 000 | fall per 1 000 insjuknade | höginkomstländer, sammanställning | per insjuknad i mässling, alla åldrar |
| SSPE (senkomplikation) | komplikationsandel | storleksordningen 1–10 per 100 000 | fall per 100 000 insjuknade | höginkomstländer, sammanställning | per insjuknad i mässling; högst risk vid infektion första levnadsåret, debut flera år senare |
| Letalitet | letalitet | ca 1 per 1 000–5 000 | dödsfall per insjuknade | höginkomstland med modern sjukvård | per insjuknad i mässling; väsentligt högre vid undernäring |
| Dödsfall i mässling bland barn under fem årGäller specifikt åldersgruppen under fem år under den angivna perioden och kan inte generaliseras till alla åldrar eller senare år. | dodlighet | 0 | registrerade dödsfall | 1997–2016 | barn under fem år, Socialstyrelsens dödsorsaksregister, under ett etablerat tvådosprogram |
Komplikationer
Öroninflammation
Vanlig komplikation till mässling hos barn.
Frekvens: storleksordningen 5–10 % per insjuknad
Lunginflammation
Vanligaste orsaken till sjukhusvård vid mässling hos barn i höginkomstländer.
Frekvens: storleksordningen 1–6 % per insjuknad
Akut encefalit
Allvarlig men ovanlig komplikation som kan drabba alla åldrar.
Frekvens: ca 1 per 1 000 insjuknade
SSPE
Mycket sällsynt, dödlig senkomplikation i centrala nervsystemet som kan debutera flera år efter genomgången mässling, med högst risk vid infektion under första levnadsåret.
Frekvens: storleksordningen 1–10 per 100 000 insjuknade
Immunamnesi
Förlust av tidigare uppbyggd antikroppsrepertoar mot andra patogener efter naturlig infektion, vilket kan öka mottagligheten för andra infektioner en tid efteråt.
Frekvens: OKÄNT Andel insjuknade som drabbas av kliniskt märkbar immunamnesi, med nämnare
Sjukhusvård
Andel rapporterade fall som vårdas på sjukhus i höginkomstländer.
Frekvens: storleksordningen 10–20 % per rapporterat fall
Vaccinationens roll – tre mått som inte är samma sak
Immunsvar dag 42 mot en aktiv komparator, observationell effectiveness i befolkning och ett historiskt efficacy-tal mot ovaccinerade är tre skilda mått som inte får slås ihop till en enda 'skyddseffekt'.
- Efficacy (studieförhållanden)
- EJ EXTRAHERAD Ett RCT-baserat efficacy-tal för mässlingskomponenten mot ovaccinerad kontrollgrupp i en modern kombinationsprodukt (Priorix/M-M-RVAXPRO)
- Effectiveness (verklig användning)
- Mässlingskomponentens effektestimat ligger högst av MPR:s tre komponenter i publicerade sammanställningar, men bygger huvudsakligen på observationsstudier och utbrottsundersökningar snarare än moderna randomiserade prövningar mot ovaccinerade.
- Immunogenicitet (surrogatmått)
- Priorix visade i sex randomiserade amerikanska studier immunologisk non-inferiority i serorespons och geometriska antikroppsmedelvärden dag 42 jämfört med det redan licensierade M-M-R II. Detta är ett surrogatmått, uppmätt mot ett annat vaccin, inte mot en ovaccinerad grupp.
Programtidpunkt
Mässlingskomponenten ges i Sverige uteslutande som del av kombinationsvaccinet MPR, med dos 1 vid 18 månaders ålder och dos 2 i årskurs 1–2. Monovalent mässlingsvaccin finns inte tillgängligt i Sverige.
Studier från Vaccine Safety Datalink har visat att risken för kramp och feber i tidsfönstret 7–10 dagar efter en första dos mässlingsinnehållande vaccin var högre när dosen gavs vid 16–23 månader än vid 12–15 månader, vilket talar emot att skjuta upp första dosen som ett sätt att minska kramprisken.
Källor: Folkhälsomyndigheten – rekommendationer om vaccination mot MPR, Rowhani-Rahbar et al. – tidpunkt för första MMR och kramprisk
Säkerhet, vaccinkomponent
Feber uppträder mycket ofta 5–12 dagar efter dos 1, när det försvagade viruset replikerar, liksom ett övergående, icke smittsamt vaccinutslag. Feberkramp i samma tidsfönster är ett accepterat orsakssamband i systematiska säkerhetsgenomgångar, tidsmässigt koncentrerat och inte kopplat till senare epilepsi i uppföljande studier.
Dessa reaktioner avser vaccineffekter av mässlingskomponenten specifikt eller av MPR som helhet, och ska hållas isär från sjukdomens egna komplikationer ovan. Se /biverkningar för det fullständiga källbundna säkerhetsregistret för MPR.
Källor: M-M-RVAXPRO – EPAR och produktresumé, Cochrane – vacciner mot mässling, påssjuka, röda hund och vattkoppor
Programhistorik
Allmän mässlingsvaccination med en dos infördes i det svenska programmet 1971. Kombinationsvaccinet MPR med två doser till alla barn infördes 1982, och sedan 2007 ges den andra dosen i årskurs 1–2 i stället för vid tolv års ålder.
Följ vidare
Kända luckor i vårt underlag
- EJ EXTRAHERAD
RCT-baserad efficacy för mässlingskomponenten i dagens produkter
Ett modernt randomiserat efficacy-tal mot ovaccinerad kontrollgrupp för Priorix eller M-M-RVAXPRO:s mässlingskomponent.
Uppgiften bedöms finnas i angiven källa men är ännu inte utläst och kontrollerad av oss.
- KRÄVER KÄLLÅTERSTÄLLNING
Dödsfall i mässling i Sverige 1981
SCB:s dödsorsaksdatabas redovisar för perioden endast en aggregerad infektionssjukdomskategori; uppgiften finns sannolikt i den ej digitaliserade tryckta SOS-volymen Dödsorsaker 1981.
Uppgiften saknar spårbar originalkälla i vårt register och publiceras inte förrän källan är återställd.
- OKÄNT
Uppföljning av 1981 års 15 encefalitfall
Publicerad svensk uppföljning av utfall (bestående men, epilepsi, hörselnedsättning, död) för dessa specifika fall.
Ingen källa vi har anger uppgiften. Okänt är inte detsamma som noll.
Vår täckning för Mässling
Ett arbetsmått över vår egen dokumentation – aldrig ett medicinskt betyg.
- Sjukdomsbeskrivning69 ord, 1 källhänvisning(ar).Källbelagd
- Smittväg och förlopp2 stycken om smittväg, 2 om förlopp.Källbelagd
- Svensk epidemiologi och historik1 svensk(a) källhänvisning(ar).Källbelagd
- Mått med nämnare9 av 9 mått är kompletta med nämnare.Källbelagd
- Komplikationer5 av 6 med angiven frekvens.Källbelagd
- Vaccinets roll (tre mått isär)2 av 3 dimensioner har källbelagt värde. Övriga står som okända, inte som noll.Källbelagd
- Program och timing1 vaccinbegrepp, 2 handelsprodukt(er) kopplade.Källbelagd
- Säkerhet2 stycken, 2 källhänvisning(ar).Källbelagd
- Policyhistorik1 stycken policyhistorik.Delvis
- Studier6 studiepost(er).Källbelagd
- Granskade påståenden3 påstående(n).Källbelagd
- Källor och proveniens9 källpost(er) i profilen.Källbelagd
Källor
- Cochrane – vacciner mot mässling, påssjuka, röda hund och vattkoppor – Di Pietrantonj C, Rivetti A, Marchione P, Debalini MG, Demicheli V. Vaccines for measles, mumps, rubella, and varicella in children. Cochrane Database of Systematic Reviews. Mässlingskomponentens effektestimat ligger högre än påssjukekomponentens (omkring 72 procent efter en dos och 86 procent efter två). Översikten bedömer feberkramp som ett accepterat orsakssamband i ett tidsfönster efter vaccination, samt ITP som ett accepterat men mycket sällsynt samband. Länk
- Folkhälsomyndigheten – mässling – Folkhälsomyndigheten. Mässling – sjukdomsinformation och statistik. År 1981 rapporterades 3 540 fall, varav över 350 sjukhusvårdades och 15 utvecklade encefalit. Länk
- Perry & Halsey, J Infect Dis 2004 – Perry RT, Halsey NA. The clinical significance of measles: a review. J Infect Dis 2004;189(Suppl 1):S4–16. Komplikationsfrekvenser per insjuknad i höginkomstländer. Länk
- Mina et al., Science 2019 – Mina MJ et al. Measles virus infection diminishes preexisting antibodies. Science 2019;366(6465):599–606. Länk
- Folkhälsomyndigheten – rekommendationer om vaccination mot MPR – Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer om vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR), uppdaterad 2026. Dos 1 vid 18 månader, dos 2 i årskurs 1–2. Länk
- Rowhani-Rahbar et al. – tidpunkt för första MMR och kramprisk – Rowhani-Rahbar A et al. Effect of age on the risk of fever and seizures following immunization with measles-containing vaccines. JAMA Pediatrics 2013;167(12):1111–1117. Länk
- M-M-RVAXPRO – EPAR och produktresumé – EMA. M-M-RVAXPRO, EPAR. Godkännandeunderlag, biverkningsfrekvenser. Länk
- Folkhälsomyndigheten – tidigare vaccinationsprogram – Folkhälsomyndigheten. Tidigare vaccinationsprogram. Mässlingsvaccination 1971, MPR-tvådosprogram 1982, andra dosen till årskurs 1–2 sedan 2007. Länk
- Folkhälsomyndigheten 2018 (artikelnummer 18013) – MPR-kunskapsunderlag – Folkhälsomyndigheten. Tidpunkt för första dosen vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Noll dödsfall i mässling, röda hund eller påssjuka registrerade bland barn under fem år 1997–2016. Länk