Hoppa till innehållet
    Antivaxxare.se

    Mässling

    Mässling är en mycket smittsam luftburen virussjukdom som i Sverige ingår i den mässlingskomponent av MPR-vaccinet som ges till alla barn i det allmänna programmet.

    ICD-10: B05

    Vaccinbegreppet →Programmet och doserna →Vår täckning →

    Vad sidan inte visar

    • Sidan gör inte anspråk på att redovisa läget i ett pågående utbrott i realtid – det ligger på /massling.
    • Sidan värderar inte om vaccination bör ske; den redovisar källbundna fakta om sjukdom och vaccinbegrepp separat.
    • Sjukdom, vaccinbegrepp, handelsprodukt och programrekommendation är fyra olika saker och hålls isär genomgående.

    Vad är mässling

    Mässling orsakas av morbillivirus och räknas som en av de mest smittsamma kända infektionssjukdomarna hos människa. Sjukdomen kännetecknas av hög feber, torrhosta, snuva, röda och ljuskänsliga ögon samt Kopliks fläckar i munslemhinnan, följt av ett storfläckigt utslag som sprider sig från ansiktet nedåt.

    Smittsamhetsfönstret sträcker sig från omkring fyra dagar före utslagen bryter ut till fyra dagar efter, vilket gör att smittspridning ofta sker innan sjukdomen ens är diagnostiserad.

    Källor: Folkhälsomyndigheten – mässlingExakt fyndplats saknas för 1 av 1 källor. Uppgiften är bunden till källan men inte till en angiven sida, tabell eller paragraf.

    Smittvägar

    Viruset sprids som luftburen droppsmitta och kan finnas kvar i luften i ett utrymme en tid efter att en smittad person lämnat platsen, vilket bidrar till den mycket höga smittsamheten.

    Inkubationstiden är i regel 10–14 dagar och kan i enstaka fall vara upp till 21 dagar innan symtom uppträder.

    Källor: Folkhälsomyndigheten – mässlingExakt fyndplats saknas för 1 av 1 källor. Uppgiften är bunden till källan men inte till en angiven sida, tabell eller paragraf.

    Sjukdomsförlopp

    Förloppet inleds med en förkylningsliknande fas med hög feber, hosta, snuva och ljuskänsliga ögon, innan utslaget bryter ut på dag 14 och sedan kulminerar och successivt bleknar under de följande dagarna.

    De flesta som insjuknar återhämtar sig helt, men immunförsvaret är tillfälligt försvagat en tid efter infektionen. Naturlig mässlingsinfektion har visats följas av en betydande förlust av tidigare uppbyggd antikroppsrepertoar mot andra patogener, så kallad immunamnesi – ett fynd som gäller vild infektion och som inte sågs efter MPR-vaccination i samma material.

    Källor: Folkhälsomyndigheten – mässling, Mina et al., Science 2019Exakt fyndplats saknas för 2 av 2 källor. Uppgiften är bunden till källan men inte till en angiven sida, tabell eller paragraf.

    Mässling i Sverige

    Före allmän vaccination 1971 var mässling en näst intill allmän barnsjukdom. Under 1981, innan tvådosprogrammet fått fullt genomslag, rapporterades 3 540 fall i Sverige, varav över 350 sjukhusvårdades och 15 utvecklade encefalit. Talen bygger på myndighetens dåtida redovisning och är inte direkt jämförbara med dagens rapportering och diagnostik.

    Efter införandet av tvådosprogrammet med MPR 1982 upphörde sjukdomen att cirkulera endemiskt i Sverige. Sedan dess förekommer i huvudsak enstaka importfall och begränsade kluster kring dem. Löpande fall per år 2000–2025 samt ett aktuellt utbrottsläge redovisas separat på /massling och uppdateras inte i denna profil.

    Källor: Folkhälsomyndigheten – mässlingExakt fyndplats saknas för 1 av 1 källor. Uppgiften är bunden till källan men inte till en angiven sida, tabell eller paragraf.

    Mått, enheter och nämnare

    Dödlighet, incidens och letalitet är olika mått och får inte jämföras rakt av. Varje rad redovisar enhet, period och nämnare.

    Mått för Mässling
    MåttTypVärdeEnhetPeriodNämnare
    Rapporterade fall i Sverige 1981Insamlat före tvådosprogrammets fulla genomslag, med dåtidens rapporterings- och diagnostikrutiner. Inte direkt jämförbart med dagens siffror.antal3 540fall1981anmälda fall det året
    Sjukhusvårdade av 1981 års fallkomplikationsandelöver 350personer1981av 3 540 rapporterade fall samma år
    Encefalit bland 1981 års fallkomplikationsandel15fall av encefalit1981av 3 540 rapporterade fall samma år
    Öroninflammationkomplikationsandelstorleksordningen 5–10 %procenthöginkomstländer, sammanställningper insjuknad i mässling, barn
    Lunginflammationkomplikationsandelstorleksordningen 1–6 %procenthöginkomstländer, sammanställningper insjuknad i mässling, barn; vanligaste orsaken till sjukhusvård
    Akut encefalitkomplikationsandelca 1 per 1 000fall per 1 000 insjuknadehöginkomstländer, sammanställningper insjuknad i mässling, alla åldrar
    SSPE (senkomplikation)komplikationsandelstorleksordningen 1–10 per 100 000fall per 100 000 insjuknadehöginkomstländer, sammanställningper insjuknad i mässling; högst risk vid infektion första levnadsåret, debut flera år senare
    Letalitetletalitetca 1 per 1 000–5 000dödsfall per insjuknadehöginkomstland med modern sjukvårdper insjuknad i mässling; väsentligt högre vid undernäring
    Dödsfall i mässling bland barn under fem årGäller specifikt åldersgruppen under fem år under den angivna perioden och kan inte generaliseras till alla åldrar eller senare år.dodlighet0registrerade dödsfall1997–2016barn under fem år, Socialstyrelsens dödsorsaksregister, under ett etablerat tvådosprogram

    Lokal källa saknas (LOCATOR_RECOVERY_REQUIRED): Tabellen är inte bunden till en exakt källversion och fyndplats på den här platsen. Talen ska läsas som ofullständigt belagda tills bindningen är återställd ur originalkällan. Ingen sidhänvisning fylls i på gissning.

    Komplikationer

    • Öroninflammation

      Vanlig komplikation till mässling hos barn.

      Frekvens: storleksordningen 5–10 % per insjuknad

    • Lunginflammation

      Vanligaste orsaken till sjukhusvård vid mässling hos barn i höginkomstländer.

      Frekvens: storleksordningen 1–6 % per insjuknad

    • Akut encefalit

      Allvarlig men ovanlig komplikation som kan drabba alla åldrar.

      Frekvens: ca 1 per 1 000 insjuknade

    • SSPE

      Mycket sällsynt, dödlig senkomplikation i centrala nervsystemet som kan debutera flera år efter genomgången mässling, med högst risk vid infektion under första levnadsåret.

      Frekvens: storleksordningen 1–10 per 100 000 insjuknade

    • Immunamnesi

      Förlust av tidigare uppbyggd antikroppsrepertoar mot andra patogener efter naturlig infektion, vilket kan öka mottagligheten för andra infektioner en tid efteråt.

      Frekvens: OKÄNT Andel insjuknade som drabbas av kliniskt märkbar immunamnesi, med nämnare

    • Sjukhusvård

      Andel rapporterade fall som vårdas på sjukhus i höginkomstländer.

      Frekvens: storleksordningen 10–20 % per rapporterat fall

    Vaccinationens roll – tre mått som inte är samma sak

    Immunsvar dag 42 mot en aktiv komparator, observationell effectiveness i befolkning och ett historiskt efficacy-tal mot ovaccinerade är tre skilda mått som inte får slås ihop till en enda 'skyddseffekt'.

    Efficacy (studieförhållanden)
    EJ EXTRAHERAD Ett RCT-baserat efficacy-tal för mässlingskomponenten mot ovaccinerad kontrollgrupp i en modern kombinationsprodukt (Priorix/M-M-RVAXPRO)
    Effectiveness (verklig användning)
    Mässlingskomponentens effektestimat ligger högst av MPR:s tre komponenter i publicerade sammanställningar, men bygger huvudsakligen på observationsstudier och utbrottsundersökningar snarare än moderna randomiserade prövningar mot ovaccinerade.
    Immunogenicitet (surrogatmått)
    Priorix visade i sex randomiserade amerikanska studier immunologisk non-inferiority i serorespons och geometriska antikroppsmedelvärden dag 42 jämfört med det redan licensierade M-M-R II. Detta är ett surrogatmått, uppmätt mot ett annat vaccin, inte mot en ovaccinerad grupp.

    Programtidpunkt

    Mässlingskomponenten ges i Sverige uteslutande som del av kombinationsvaccinet MPR, med dos 1 vid 18 månaders ålder och dos 2 i årskurs 1–2. Monovalent mässlingsvaccin finns inte tillgängligt i Sverige.

    Studier från Vaccine Safety Datalink har visat att risken för kramp och feber i tidsfönstret 7–10 dagar efter en första dos mässlingsinnehållande vaccin var högre när dosen gavs vid 16–23 månader än vid 12–15 månader, vilket talar emot att skjuta upp första dosen som ett sätt att minska kramprisken.

    Källor: Folkhälsomyndigheten – rekommendationer om vaccination mot MPR, Rowhani-Rahbar et al. – tidpunkt för första MMR och krampriskExakt fyndplats saknas för 2 av 2 källor. Uppgiften är bunden till källan men inte till en angiven sida, tabell eller paragraf.

    Säkerhet, vaccinkomponent

    Feber uppträder mycket ofta 5–12 dagar efter dos 1, när det försvagade viruset replikerar, liksom ett övergående, icke smittsamt vaccinutslag. Feberkramp i samma tidsfönster är ett accepterat orsakssamband i systematiska säkerhetsgenomgångar, tidsmässigt koncentrerat och inte kopplat till senare epilepsi i uppföljande studier.

    Dessa reaktioner avser vaccineffekter av mässlingskomponenten specifikt eller av MPR som helhet, och ska hållas isär från sjukdomens egna komplikationer ovan. Se /biverkningar för det fullständiga källbundna säkerhetsregistret för MPR.

    Källor: M-M-RVAXPRO – EPAR och produktresumé, Cochrane – vacciner mot mässling, påssjuka, röda hund och vattkopporExakt fyndplats saknas för 2 av 2 källor. Uppgiften är bunden till källan men inte till en angiven sida, tabell eller paragraf.

    Programhistorik

    Allmän mässlingsvaccination med en dos infördes i det svenska programmet 1971. Kombinationsvaccinet MPR med två doser till alla barn infördes 1982, och sedan 2007 ges den andra dosen i årskurs 1–2 i stället för vid tolv års ålder.

    Källor: Folkhälsomyndigheten – tidigare vaccinationsprogramExakt fyndplats saknas för 1 av 1 källor. Uppgiften är bunden till källan men inte till en angiven sida, tabell eller paragraf.

    Följ vidare

    Följ evidensen6 studiepost(er) kopplade.Följ beslutenBeslutsregistret: vem beslutade vad, när och på vilket underlag.Följ pengarnaUpphandling, statsbidrag och dokumenterade relationer.

    Kända luckor i vårt underlag

    • EJ EXTRAHERAD

      RCT-baserad efficacy för mässlingskomponenten i dagens produkter

      Ett modernt randomiserat efficacy-tal mot ovaccinerad kontrollgrupp för Priorix eller M-M-RVAXPRO:s mässlingskomponent.

      Uppgiften bedöms finnas i angiven källa men är ännu inte utläst och kontrollerad av oss.

    • KRÄVER KÄLLÅTERSTÄLLNING

      Dödsfall i mässling i Sverige 1981

      SCB:s dödsorsaksdatabas redovisar för perioden endast en aggregerad infektionssjukdomskategori; uppgiften finns sannolikt i den ej digitaliserade tryckta SOS-volymen Dödsorsaker 1981.

      Uppgiften saknar spårbar originalkälla i vårt register och publiceras inte förrän källan är återställd.

    • OKÄNT

      Uppföljning av 1981 års 15 encefalitfall

      Publicerad svensk uppföljning av utfall (bestående men, epilepsi, hörselnedsättning, död) för dessa specifika fall.

      Ingen källa vi har anger uppgiften. Okänt är inte detsamma som noll.

    Vår täckning för Mässling

    Ett arbetsmått över vår egen dokumentation – aldrig ett medicinskt betyg.

    • Sjukdomsbeskrivning69 ord, 1 källhänvisning(ar).Källbelagd
    • Smittväg och förlopp2 stycken om smittväg, 2 om förlopp.Källbelagd
    • Svensk epidemiologi och historik1 svensk(a) källhänvisning(ar).Källbelagd
    • Mått med nämnare9 av 9 mått är kompletta med nämnare.Källbelagd
    • Komplikationer5 av 6 med angiven frekvens.Källbelagd
    • Vaccinets roll (tre mått isär)2 av 3 dimensioner har källbelagt värde. Övriga står som okända, inte som noll.Källbelagd
    • Program och timing1 vaccinbegrepp, 2 handelsprodukt(er) kopplade.Källbelagd
    • Säkerhet2 stycken, 2 källhänvisning(ar).Källbelagd
    • Policyhistorik1 stycken policyhistorik.Delvis
    • Studier6 studiepost(er).Källbelagd
    • Granskade påståenden3 påstående(n).Källbelagd
    • Källor och proveniens9 källpost(er) i profilen.Källbelagd

    Rapporterade fall av mässling, 1981 och 2000–2025

    anmälda fall per år

    Population:
    Absoluta fall per år utan befolkningsnämnare. 1981 års tal bygger på dåtida frivillig rapportering; talen 2000–2025 på anmälningsplikt sedan 1996.
    Område:
    Sverige
    Period:
    1981–2025
    Enhet:
    anmälda fall per år
    Osäkerhet:
    Värdena 2000–2025 är avrundade nivåer och läses som storleksordningar per år. Anmälda fall styrs av provtagning, diagnostik och rapporteringsregim. Serien är INTE semantiskt kontinuerlig: åren 1982–1999 är inte extraherade och anmälningsplikten infördes 1996.

    Hur har den registrerade förekomsten av mässling i sverige – dödlighet, fall och programhistoria utvecklats i Sverige?

    01 9473 89419812025
    • Brott efter 1981 – Ändrad rapporteringsplikt: Åren 1982–1999 är inte extraherade och mässling blev anmälningspliktig 1996. Talen före och efter brottet kommer ur olika rapporteringsregimer och får inte förbindas med en linje. Linjen ritas inte över brottet.

    Y-axeln börjar på noll. Anmälda fall styrs av provtagning, diagnostik och rapporteringsregim. Serien är INTE semantiskt kontinuerlig: åren 1982–1999 är inte extraherade och anmälningsplikten infördes 1996.

    • Serien har 1 dokumenterat brott. Linjen bryts vid varje brott och läses som 2 separata regimer, inte som en obruten utveckling.
    • Värdena 2000–2025 är avrundade nivåer och läses som storleksordningar per år.
    • Anmälda fall styrs av provtagning, diagnostik och rapporteringsregim. Serien är INTE semantiskt kontinuerlig: åren 1982–1999 är inte extraherade och anmälningsplikten infördes 1996.
    Mått:
    Rapporterade fall
    Täljare:
    Ingen täljare angiven
    Population:
    alla åldrar
    Jämförelse:
    Ingen jämförelse – talet står för sig självt
    Datastatus:
    Kanonisk, källbunden och versionshanterad uppgift
    Datasetversion:
    sjukdomsborda-atlas-1.0.0

    Rapporterade fall av mässling, 1981 och 2000–2025. 27 observationer 1981–2025, mätt i anmälda fall per år. Anmälda fall styrs av provtagning, diagnostik och rapporteringsregim. Serien är INTE semantiskt kontinuerlig: åren 1982–1999 är inte extraherade och anmälningsplikten infördes 1996.

    Visa figuren som tabell
    Rapporterade fall av mässling, 1981 och 2000–2025 – tabellalternativ
    Åranmälda fall per årKommentar
    19813 540Före tvådosprogrammets fulla genomslag; dåtida rapportering.
    20005
    20016
    20025
    20034
    20045
    20058
    200641
    200713
    200826
    200914
    20106
    201126
    201244
    201351
    201426
    201519
    20163
    201741
    201843
    201926
    20206
    20210
    20220
    20233
    202426
    20259

    Lokal källa saknas (LOCATOR_RECOVERY_REQUIRED): Tabellen är inte bunden till en exakt källversion och fyndplats på den här platsen. Talen ska läsas som ofullständigt belagda tills bindningen är återställd ur originalkällan. Ingen sidhänvisning fylls i på gissning.

    Källa: Folkhälsomyndigheten – mässling; FHM – sjukdomsstatistik för mässling

    Källor

    1. Cochrane – vacciner mot mässling, påssjuka, röda hund och vattkoppor – Di Pietrantonj C, Rivetti A, Marchione P, Debalini MG, Demicheli V. Vaccines for measles, mumps, rubella, and varicella in children. Cochrane Database of Systematic Reviews. Mässlingskomponentens effektestimat ligger högre än påssjukekomponentens (omkring 72 procent efter en dos och 86 procent efter två). Översikten bedömer feberkramp som ett accepterat orsakssamband i ett tidsfönster efter vaccination, samt ITP som ett accepterat men mycket sällsynt samband. Länk
    2. Folkhälsomyndigheten – mässling – Folkhälsomyndigheten. Mässling – sjukdomsinformation och statistik. År 1981 rapporterades 3 540 fall, varav över 350 sjukhusvårdades och 15 utvecklade encefalit. Länk
    3. Perry & Halsey, J Infect Dis 2004 – Perry RT, Halsey NA. The clinical significance of measles: a review. J Infect Dis 2004;189(Suppl 1):S4–16. Komplikationsfrekvenser per insjuknad i höginkomstländer. Länk
    4. Mina et al., Science 2019 – Mina MJ et al. Measles virus infection diminishes preexisting antibodies. Science 2019;366(6465):599–606. Länk
    5. Folkhälsomyndigheten – rekommendationer om vaccination mot MPR – Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer om vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR), uppdaterad 2026. Dos 1 vid 18 månader, dos 2 i årskurs 1–2. Länk
    6. Rowhani-Rahbar et al. – tidpunkt för första MMR och kramprisk – Rowhani-Rahbar A et al. Effect of age on the risk of fever and seizures following immunization with measles-containing vaccines. JAMA Pediatrics 2013;167(12):1111–1117. Länk
    7. M-M-RVAXPRO – EPAR och produktresumé – EMA. M-M-RVAXPRO, EPAR. Godkännandeunderlag, biverkningsfrekvenser. Länk
    8. Folkhälsomyndigheten – tidigare vaccinationsprogram – Folkhälsomyndigheten. Tidigare vaccinationsprogram. Mässlingsvaccination 1971, MPR-tvådosprogram 1982, andra dosen till årskurs 1–2 sedan 2007. Länk
    9. Folkhälsomyndigheten 2018 (artikelnummer 18013) – MPR-kunskapsunderlag – Folkhälsomyndigheten. Tidpunkt för första dosen vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Noll dödsfall i mässling, röda hund eller påssjuka registrerade bland barn under fem år 1997–2016. Länk
    Dela sidan