Läs detta först
Stelkramp är ett livshotande akuttillstånd. Vid muskelstelhet i käke eller nacke, kramper eller sväljsvårigheter efter en sårskada ska sjukvård kontaktas omedelbart. Vaccin är inte en behandling vid etablerad sjukdom – det neutraliserar inte toxin som redan bundit till nervsystemet. Frågor om stelkrampsprofylax efter ett smutsigt sår är alltid en klinisk bedömning, inte något den här sidan kan besvara.
Snabbfakta
Tre sjukdomar i en spruta
Difteri, stelkramp, kikhosta
Tre helt olika smittvägar, tre helt olika risk–nytta-kalkyler. De ges tillsammans av praktiska skäl, inte för att kalkylerna är lika.
Schema i Sverige
3, 5 och 12 månader, 5 år, åk 8–9
Vid 3, 5 och 12 månader ges komponenterna i ett sexvalent kombinationsvaccin tillsammans med polio, Hib och hepatit B. Vid 5 år ges DTP med polio; i årskurs 8–9 en DTP-påfyllnad.
Kikhosta 2025
782 fall, 7,4 per 100 000
Varav 51 spädbarn under 1 år (52 per 100 000). Av 50 spädbarn med känt födelsedatum var 13 under 3 månader.
Kikhosta 2024 – toppår
2 545 fall, 24 per 100 000
Ett spädbarn avled. Kikhosta är cykliskt: 2024 var ett utbrottsår och 2025 en tydlig nedgång. Inget av åren är ett 'normalläge'.
Difteri 2025
3 rapporterade fall
Ålder 10–74 år. Två fynd i sårsekret, ett i blod. Under 2016–2025 rapporterades 35 fall, varav endast 2 luftvägsdifteri och 1 asymtomatiskt luftvägsbärarskap.
Stelkramp 2025
3 rapporterade fall
Ålder 25–75 år. Under 2016–2025 rapporterades 22 fall, medianålder 75 år, 17 kvinnor och 16 födda före 1953.
Skyddseffekt kikhosta
80–85 procent efter tre doser
Folkhälsomyndighetens angivelse för skydd mot sjukdom. Skyddet börjar gradvis avta efter omkring 5 år.
Vaccination under graviditet
Sedan 2022, efter vecka 16
Rekommenderas vid varje graviditet. Folkhälsomyndigheten anger cirka 80 procents skydd för spädbarn 0–2 månader, innan barnets egen primärserie hunnit ges.
Tre sjukdomar, tre kalkyler
Det här är sidans viktigaste avsnitt. Om man läser DTP som en enda fråga blir svaret oundvikligen otydligt, eftersom de tre komponenterna inte ens har samma sorts nytta. Stelkrampskomponenten skyddar bara den som får den. Difterikomponenten skyddar mot toxinet, inte mot att bära bakterien. Kikhostekomponenten skyddar mot sjukdom men kontrollerar smittan sämre.
Difteri
- Smittväg
- Person till person via luftvägar; C. ulcerans även via djurkontakt och sårinfektioner.
- Flockeffekt
- Finns i princip för luftvägssmitta, men eftersom vaccinet riktar sig mot toxinet och inte mot bakterien är effekten på spridning och bärarskap begränsad.
- Svensk sjukdomsbörda
- 3 rapporterade fall 2025 (ålder 10–74). 2 fynd i sårsekret och 1 i blod. C. diphtheriae-fallet var importerat, de två C. ulcerans-fallen inhemska. Under 2016–2025: 35 fall totalt, varav 32 sår- eller blodfynd.
- Vad vaccinet gör
- Skyddar väl mot allvarlig toxinutlöst sjukdom, framför allt luftvägsdifteri med membranbildning och toxinskada på hjärta och nerver.
- Vad vaccinet inte gör
- Skyddar enligt Folkhälsomyndigheten inte mot att infekteras av bakterierna. Ett vaccinerat barn kan alltså bli infekterat och bära bakterien.
Stelkramp
- Smittväg
- Smittar inte mellan människor. Sporer av Clostridium tetani finns i jord, damm och tarminnehåll och kommer in via sår.
- Flockeffekt
- Ingen. Hur många andra som är vaccinerade påverkar inte den egna risken, och sjukdomen kan inte utrotas ur samhället med hög täckning eftersom sporerna finns i miljön.
- Svensk sjukdomsbörda
- 3 rapporterade fall 2025 (ålder 25–75): en ovaccinerad, en ofullständigt vaccinerad och en med fyra doser där den senaste låg mer än 20 år tillbaka. Under 2016–2025: 22 fall, medianålder 75 år, 17 kvinnor, 16 födda före 1953.
- Vad vaccinet gör
- Ger individuell profylax mot toxinet. Nyttan är helt och hållet egen – det är hela poängen med komponenten.
- Vad vaccinet inte gör
- Ger ingen flockeffekt, minskar inte förekomsten av sporer och skyddar inte omgivningen. Genomgången sjukdom ger inte heller säker immunitet.
Kikhosta
- Smittväg
- Mycket smittsam luftvägssmitta. Cirkulerar fortfarande i Sverige trots hög vaccinationstäckning.
- Flockeffekt
- Ofullständig. Vaccinet minskar sjukdom kraftigt men kontrollerar infektion och kolonisation sämre, vilket är den vetenskapligt starkaste kritiken mot dagens acellulära vaccin.
- Svensk sjukdomsbörda
- 782 fall 2025 (7,4 per 100 000), varav 51 spädbarn under 1 år (52 per 100 000); av 50 spädbarn med känt födelsedatum var 13 under 3 månader. Toppåret 2024: 2 545 fall (24 per 100 000) och ett dödsfall hos spädbarn.
- Vad vaccinet gör
- Ger enligt Folkhälsomyndigheten 80–85 procents skydd mot sjukdom efter tre doser, och maternell vaccination ger cirka 80 procents skydd för spädbarn 0–2 månader.
- Vad vaccinet inte gör
- Ger inte varaktigt skydd – det avtar gradvis efter omkring 5 år – och stoppar inte smittspridningen fullständigt.
Kikhosta bland spädbarn
52
per 100 000 under 1 år
Motsvarar 1 av cirka 1 900
Nämnare: 51 fall bland barn under 1 år i Sverige 2025
Källa: Folkhälsomyndigheten, kikhostestatistik
Kikhosta i hela befolkningen
7,4
per 100 000
Nämnare: 782 anmälda fall 2025; 24 per 100 000 under utbrottsåret 2024
Källa: Folkhälsomyndigheten, kikhostestatistik
Difteri i Sverige
3 fall
Kan inte uttryckas robust per 100 000
Nämnare: Hela landet 2025, ålder 10–74 år, nästan enbart sår- och blodfynd
Källa: Folkhälsomyndigheten, difteristatistik
Stelkramp i Sverige
3 fall
Kan inte uttryckas robust per 100 000
Nämnare: Hela landet 2025; 22 fall 2016–2025 med medianålder 75 år
Källa: Folkhälsomyndigheten, stelkrampsstatistik
Risk–nytta i Sverige – vad går faktiskt att räkna?
Vi har tagit bort den numeriska risk–nytta-kalkylatorn för DTP. Skälet är metodologiskt: de svenska incidenstalen är uppmätta i en befolkning där de allra flesta barn är vaccinerade. De kan därför inte användas som basrisk för ett ovaccinerat barn, och att multiplicera dem med en skyddseffekt ger inte en giltig absolut riskreduktion. I stället redovisar vi de observerade talen som de är.
Kikhosta 2025, hela befolkningen
782 fall · 7,4 per 100 000
Anmälda fall enligt smittskyddslagen. Under utbrottsåret 2024 rapporterades 2 545 fall.
Kikhosta 2025, barn under 1 år
51 fall · 52 per 100 000
Den grupp som har klart högst risk för allvarlig sjukdom. Ett spädbarnsdödsfall rapporterades under toppåret 2024.
Difteri 2025
3 rapporterade fall
Åldrarna 10–74 år, nästan enbart sår- och blodfynd. Ingen robust individuell barnrisk går att beräkna.
Stelkramp 2025
3 rapporterade fall
22 fall under 2016–2025, medianålder 75 år. Ingen robust individuell barnrisk går att beräkna.
Stelkramp – vad som gäller akut
Stelkramp skiljer sig från allt annat i barnvaccinationsprogrammet. Den smittar inte mellan människor, sporerna finns kvar i jorden oavsett vaccinationstäckning, och genomgången sjukdom ger inte immunitet. Därför kan komponenten aldrig motiveras med flockimmunitet – bara med individuell profylax.
Sök akut vård omedelbart
Etablerad eller misstänkt stelkramp är ett medicinskt akuttillstånd och kräver omedelbar sjukhusbedömning. Avvakta inte hemma.
Vaccin är inte akut behandling
Vaccinet neutraliserar inte toxin som redan bundit till nervsystemet. Det är alltså inte en antidot vid etablerad sjukdom.
Vad sjukvården gör
Behandlingen kan omfatta tetanusimmunglobulin (TIG) mot ännu obundet toxin, noggrann sårrevision och debridering, antibiotika samt intensiv- och understödjande vård.
Efter genomgången sjukdom
Genomgången stelkramp ger inte säker immunitet. Vaccination kan därför rekommenderas under återhämtningen, beroende på tidigare vaccinationsstatus.
Källor: CDC – Tetanus Clinical Care och FHM – vaccination mot stelkramp.
Kikhosta i Sverige i dag
Kikhosta är den enda av de tre sjukdomarna som fortfarande cirkulerar i Sverige i någon omfattning. Kedjan nedan visar var risken faktiskt sitter – och att den är starkt koncentrerad till de yngsta spädbarnen.
Från cirkulation till dödsfall
Vem är det egentligen som riskerar något?
Kikhosta cirkulerar fortfarande i Sverige trots hög vaccinationstäckning. Smittkällan för de minsta spädbarnen är ofta äldre syskon eller vuxna med lindrig, utdragen hosta.
Detta visar grafen
Att kikhostans allvarliga börda i Sverige är koncentrerad till spädbarn, framför allt de yngsta, och att sjukdomen cirkulerar cykliskt trots hög vaccinationstäckning.
Detta visar den inte
Hur många som faktiskt infekteras. Anmälda fall fångar de som provtagits; lindriga och utdragna hostor hos äldre barn och vuxna diagnostiseras sällan.
Sjutton år utan kikhostevaccin: 1979–1996
Sverige är ett av få höginkomstländer som helt avbrutit en etablerad barnvaccination och sedan återinfört den. Perioden är därför ovanligt informativ – och den ger stöd åt argument på båda sidor, vilket är precis varför den brukar återges selektivt.
Folkhälsomyndighetens egen beskrivning: vaccinationerna mot kikhosta avbröts på grund av det dåvarande vaccinets försämrade skyddseffekt och misstänkta allvarliga biverkningar. Sverige blev därmed ett av få höginkomstländer utan allmän kikhostevaccination.
Under de vaccinfria åren blev kikhosta åter en vanlig barnsjukdom. Svenska studier under 1980-talet visade att omkring 60 procent av ovaccinerade barn hade haft kikhosta före 10 års ålder.
Under treårsperioden vårdades cirka 2 300 barn på sjukhus för kikhosta. Hälften var under 1 år. Fyra procent hade neurologiska komplikationer och fjorton procent lunginflammation. Detta är den sjukhusbörda som uppstod utan vaccinationsprogram, och den ska inte döljas i en kritisk granskning.
3 801 barn i åldern 5–11 månader randomiserades till monokomponent pertussistoxoid, tvåkomponentsvaccin eller placebo i form av vaccinets bärarlösning. Detta är ett av få exempel där kikhostekomponenten prövats mot en kontroll utan vaccinantigen.
9 829 barn randomiserades till tvåkomponents acellulärt, femkomponents acellulärt, helcellsvaccin eller DT som aktiv kontroll. Femkomponentsvaccinet hade högst skyddseffekt, och de acellulära armarnas reaktioner liknade DT-armens.
Efter sjutton år utan allmän kikhostevaccination återinfördes vaccinationen i programmet, nu med acellulärt vaccin med lägre reaktogenicitet än det gamla helcellsvaccinet.
Hur vaccinerna testades
Här går det inte att ge ett enda svar, eftersom kikhostekomponenten och de moderna kombinationsprodukterna prövades på helt olika sätt. Komponenten har en riktig placebokontrollerad prövning bakom sig. Produkterna som faktiskt ges i dag har det inte.
Acellulära kikhostevacciner (Sverige)
Etablerat faktumAd Hoc Group for the Study of Pertussis Vaccines, Lancet 1988
- Deltagare
- 3 801 barn i åldern 5–11 månader
- Design
- Randomiserad, dubbelblind prövning med tre armar
- Kontrollgrupp
- 954 barn fick placebo bestående av vaccinets bärarlösning – alltså ingen pertussisantigen. Detta är den kontrollgruppsdesign som annars är sällsynt i barnvaccinsammanhang.
- Primärt utfall
- Kulturverifierad kikhosta samt hosta i mer än 30 dagar
- Resultat
- 54 procents skyddseffekt för monokomponentvaccinet och 69 procent för tvåkomponentsvaccinet mot kulturverifierad kikhosta. Mot hosta i mer än 30 dagar låg effekten kring 79–80 procent.
- Begränsning
- Prövningen gällde enbart kikhostekomponenten – inte den moderna sexvalenta produkten – och den var för liten för att kunna mäta sällsynta allvarliga händelser.
Acellulärt vs helcell vs DT (Sverige)
Etablerat faktumGustafsson et al., NEJM 1996
- Deltagare
- 9 829 barn
- Design
- Randomiserad, dubbelblind prövning med fyra armar
- Kontrollgrupp
- DT som aktiv kontroll: 2 574 barn fick difteri- och tetanustoxoid utan kikhostekomponent. Alla vacciner var adsorberade till aluminiumsalter.
- Primärt utfall
- Kikhosta enligt studiens falldefinition
- Resultat
- 85,2 procents skyddseffekt för femkomponentsvaccinet, 58,9 procent för tvåkomponentsvaccinet och 48,3 procent för helcellsvaccinet. Helcellsarmen hade mer långvarig gråt, cyanos, feber och lokala reaktioner; de acellulära armarnas reaktioner liknade DT-armens.
- Begränsning
- DT-kontrollen isolerar kikhostekomponentens inkrementella effekt och reaktogenicitet – men den kan inte jämföra hela injektionen, inklusive aluminiumadjuvanset, mot ingen injektion alls.
Acellulärt vs helcell vs DT (Italien)
MetodbegränsningGreco et al., NEJM 1996
- Deltagare
- Stor dubbelblind prövning i Italien
- Design
- Randomiserad, dubbelblind prövning med acellulärt DTP, helcells-DTP och DT utan kikhostekomponent
- Kontrollgrupp
- DT utan kikhostekomponent
- Primärt utfall
- Kikhosta enligt WHO:s falldefinition
- Resultat
- De acellulära vaccinerna hade högre skyddseffekt än det helcellsvaccin som prövades i studien. Resultatet replikerar den svenska rangordningen i en annan population.
- Begränsning
- Extern replikering, inte ett mått på svensk risk eller nytta. Resultaten gäller de specifika produkter som ingick.
Infanrix hexa (sexvalent)
MetodbegränsningEMA EPAR – godkännandeunderlag
- Deltagare
- Nio studier med nästan 5 000 barn
- Design
- Jämförelse med separata vacciner innehållande samma aktiva substanser, med immunogenicitet som huvudeffektmått
- Kontrollgrupp
- Separata vacciner med samma aktiva substanser – alltså aktiv jämförelse, inte placebo
- Primärt utfall
- Andel barn som uppnådde definierade skyddande antikroppsnivåer
- Resultat
- 95–100 procent av barnen nådde de definierade antikroppsnivåerna för respektive komponent.
- Begränsning
- Designen kan visa att kombinationen ger likvärdiga antikroppssvar som separata vacciner. Den kan inte visa hur hela sexvalentens kliniska sjukdoms- och långtidssäkerhetsprofil förhåller sig till ingen injektion alls.
Vaxelis (sexvalent)
MetodbegränsningEMA EPAR – godkännandeunderlag
- Deltagare
- Två huvudstudier med över 2 500 barn
- Design
- Jämförelse mot Infanrix hexa med immunogenicitet som huvudeffektmått
- Kontrollgrupp
- Infanrix hexa, alltså ett annat sexvalent vaccin
- Primärt utfall
- Andel barn som uppnådde definierade skyddande antikroppsnivåer
- Resultat
- 90–100 procent av barnen nådde de definierade antikroppsnivåerna.
- Begränsning
- Non-inferiority mot en tidigare produkt. Om jämförelseprodukten själv aldrig prövats mot inert placebo i en klinisk sjukdomsstudie ärver den nya produkten samma kunskapslucka.
Vad fick kontrollgrupperna?
Vi granskar rutinmässigt vad kontrollgruppen faktiskt fick, eftersom en kontroll som själv innehåller vaccin och adjuvans gör det omöjligt att isolera hela injektionens biverkningar. För DTP finns båda varianterna – i samma land, med nio års mellanrum.
Svenska prövningen 1986 (3 801 barn)
Fanns det en riktig placebogrupp?
- Tvåkomponentsvaccin (PT + FHA) – Acellulärt vaccin med pertussistoxoid och filamentöst hemagglutinin (Prövningsvaccinet) · n ≈ 1 419 · 37,3 %
- Monokomponentvaccin (PT) – Enbart pertussistoxoid (Prövningsvaccinet) · n ≈ 1 428 · 37,6 %
- Placebo – Vaccinets bärarlösning (vaccine solvent) utan pertussisantigen (Bärarlösning utan adjuvans) · n ≈ 954 · 25,1 %
Ja. 954 barn fick vaccinets bärarlösning utan pertussisantigen. Det är inte ren saltlösning, men det innehåller varken antigen eller kikhostekomponent, och det är den bästa kontrollgruppsdesign som finns i det här materialet.
Visa underliggande data som tabell
Totalt 3 801 deltagare.
| Grupp | Fick | Typ av kontroll | Antal | Andel |
|---|---|---|---|---|
| Tvåkomponentsvaccin (PT + FHA) | Acellulärt vaccin med pertussistoxoid och filamentöst hemagglutinin | Prövningsvaccinet | 1 419 | 37,3 % |
| Monokomponentvaccin (PT) | Enbart pertussistoxoid | Prövningsvaccinet | 1 428 | 37,6 % |
| Placebo | Vaccinets bärarlösning (vaccine solvent) utan pertussisantigen | Bärarlösning utan adjuvans | 954 | 25,1 % |
Svenska jämförelsen 1992–1995 (9 829 barn)
Vad jämfördes de acellulära vaccinerna mot?
- Femkomponents acellulärt DTP – Acellulärt kikhostevaccin med fem antigener, plus difteri- och tetanustoxoid (Prövningsvaccinet) · n ≈ 2 587 · 26,3 %
- Tvåkomponents acellulärt DTP – Acellulärt kikhostevaccin med två antigener, plus difteri- och tetanustoxoid (Prövningsvaccinet) · n ≈ 2 566 · 26,1 %
- Helcells-DTP – Helcellsvaccin mot kikhosta plus difteri- och tetanustoxoid (Prövningsvaccinet) · n ≈ 2 102 · 21,4 %
- DT (aktiv kontroll) – Difteri- och tetanustoxoid utan kikhostekomponent, adsorberat till aluminiumsalt (Aktiv kontroll (annat vaccin)) · n ≈ 2 574 · 26,2 %
Mot DT – difteri- och tetanustoxoid utan kikhostekomponent, adsorberat till aluminiumsalt. Designen isolerar kikhostekomponentens inkrementella effekt och reaktogenicitet, men kan inte jämföra hela injektionen mot ingen injektion.
Visa underliggande data som tabell
Totalt 9 829 deltagare.
| Grupp | Fick | Typ av kontroll | Antal | Andel |
|---|---|---|---|---|
| Femkomponents acellulärt DTP | Acellulärt kikhostevaccin med fem antigener, plus difteri- och tetanustoxoid | Prövningsvaccinet | 2 587 | 26,3 % |
| Tvåkomponents acellulärt DTP | Acellulärt kikhostevaccin med två antigener, plus difteri- och tetanustoxoid | Prövningsvaccinet | 2 566 | 26,1 % |
| Helcells-DTP | Helcellsvaccin mot kikhosta plus difteri- och tetanustoxoid | Prövningsvaccinet | 2 102 | 21,4 % |
| DT (aktiv kontroll) | Difteri- och tetanustoxoid utan kikhostekomponent, adsorberat till aluminiumsalt | Aktiv kontroll (annat vaccin) | 2 574 | 26,2 % |
Fyra lager av evidens
Evidensen för DTP kommer från fyra olika håll, och de kan olika saker. Att hänvisa till ett lager när frågan gäller ett annat är den vanligaste orsaken till att debatten kör fast.
Vad varje evidenslager kan och inte kan visa
Varför räcker inte prövningarna för att avgöra säkerhetsfrågan?
- Lager 1Placebokontrollerad prövning av kikhostekomponenten
Design: Svenska prövningen 1986 (Lancet 1988): 3 801 barn, 954 fick vaccinets bärarlösning utan antigen.
Visar: Att en acellulär kikhostekomponent i sig ger skydd mot kulturverifierad kikhosta jämfört med ingen antigen alls.
Visar inte: Något om de produkter som används i dag, om difteri- och tetanuskomponenterna, om aluminiumadjuvanset eller om sällsynta allvarliga händelser.
- Lager 2Aktiv-komparatorprövningar av kikhostekomponenten
Design: Gustafsson 1996 (DT som kontroll) och Greco 1996. Tiotusentals barn sammantaget.
Visar: Kikhostekomponentens inkrementella effekt och reaktogenicitet ovanpå en injektion som ändå innehåller toxoider och aluminium.
Visar inte: Hela injektionens effekt jämfört med ingen injektion. Kontrollgruppen fick också vaccin, med adjuvans.
- Lager 3Godkännandeunderlag för de moderna sexvalenta produkterna
Design: EMA:s EPAR för Infanrix hexa (nio studier, nästan 5 000 barn) och Vaxelis (två huvudstudier, över 2 500 barn), med antikroppsnivåer som huvudeffektmått.
Visar: Att kombinationsvaccinerna ger antikroppssvar i nivå med separata vacciner eller med en tidigare kombination, och att den kortsiktiga säkerhetsprofilen är jämförbar.
Visar inte: Klinisk sjukdomseffekt av hela produkten mätt mot en obehandlad grupp, och inte heller långtidssäkerhet i en inert-placebokontrollerad design.
- Lager 4Uppföljning efter godkännande och mekanistiska modeller
Design: Klein 2012 (waning efter femte dosen), Warfel 2014 (babianmodell), nationell övervakning och översikter som Nature Reviews Microbiology 2024.
Visar: Att skyddet avtar med tiden efter sista dosen och att acellulära vacciner sannolikt kontrollerar kolonisation och smitta sämre än de kontrollerar sjukdom.
Visar inte: Ett direkt mått på human transmission. Babianmodellen är mekanistiskt stöd, inte ett humant estimat, och Klein-data är amerikanska, inte svenska absoluta risker.
Helcell mot acellulärt – ett byte med två sidor
Övergången från helcellsvaccin till acellulärt vaccin är ett av de tydligaste exemplen på en verklig avvägning i vaccinhistorien: man bytte bort reaktogenicitet och fick sämre uthållighet i skyddet.
Femkomponentsvaccinet hade högst skyddseffekt, helcellsvaccinet mest biverkningar – i samma prövning.
Detta visar grafen
Att bytet till acellulära vacciner minskade reaktogeniciteten påtagligt – det var den uttalade avsikten, och den uppnåddes.
Detta visar den inte
Att bytet var kostnadsfritt. Flera höginkomstländer med hög acellulär täckning har sett kikhosta återkomma, och skyddets varaktighet är en av de kvarstående osäkerheterna i litteraturen.
Avtagande skydd och frågan om smitta
Två invändningar mot dagens kikhostevaccin har ordentligt stöd i den vetenskapliga litteraturen, och båda kommer från forskningen själv snarare än från vaccinkritiska sammanhang.
Skyddet avtar
Etablerat faktumFolkhälsomyndigheten anger att skyddet börjar avta gradvis efter omkring 5 år. Klein och medarbetare följde 277 000 barn i Kalifornien och fann att risken för kikhosta ökade för varje år efter den femte DTaP-dosen. Programmet svarar med påfyllnadsdoser vid 5 år och i årskurs 8–9, samt vaccination vid varje graviditet.
Transmissionen stoppas inte fullständigt
ObservationWarfel och medarbetare visade i en babianmodell (Papio anubis) att acellulärt vaccinerade djur skyddades mot sjukdom men fortsatte att koloniseras och sprida bakterien. Detta är mekanistiskt stöd, inte ett humant mått – men det är förenligt med att kikhosta fortsätter cirkulera i länder med hög täckning.
Vad vaccinet skyddar mot – och inte
Skyddar mot
- Toxinmedierad difterisjukdom, framför allt allvarlig luftvägsdifteri.
- Toxinmedierad stelkramp efter sårskada – en individuell profylax utan flockeffekt.
- Klinisk kikhosta, med 80–85 procents skydd efter tre doser enligt Folkhälsomyndigheten.
- Svår kikhosta hos spädbarn 0–2 månader, indirekt via maternell vaccination under graviditet.
Skyddar inte mot
- Infektion med och bärarskap av difteribakterier – Folkhälsomyndigheten anger uttryckligen skydd mot allvarlig toxinutlöst sjukdom, inte mot infektion.
- Livslångt skydd mot kikhosta. Skyddet börjar avta efter omkring 5 år och påfyllnadsdoser behövs.
- Fullständig kontroll av kikhostesmitta. Vaccinerade kan infekteras och föra smittan vidare.
- Förekomsten av tetanussporer i miljön. De finns kvar oavsett hur många som vaccinerats.
Vad innehåller en dos?
Till skillnad från rotavirusvaccinet är DTP en injektion med aluminiumadjuvans. I det svenska programmet ges komponenterna dessutom oftast som en del av ett sexvalent vaccin, vilket innebär att den som tackar ja till kikhostekomponenten samtidigt tackar ja till fem andra.
Infanrix hexa – per dos om 0,5 ml
| Beståndsdel | Roll | Kommentar |
|---|---|---|
| Difteritoxoid | Aktiv substans | Minst 30 internationella enheter. |
| Tetanustoxoid | Aktiv substans | Minst 40 internationella enheter. |
| Pertussistoxoid (PT) | Aktiv substans | 25 mikrogram. |
| Filamentöst hemagglutinin (FHA) | Aktiv substans | 25 mikrogram. |
| Pertaktin | Aktiv substans | 8 mikrogram. |
| Hepatit B-ytantigen, inaktiverat poliovirus typ 1–3 och Hib-polysackarid konjugerad till tetanustoxoid | Aktiva substanser | Det är dessa tre komponenter som gör vaccinet sexvalent. |
| Aluminiumhydroxid och aluminiumfosfat | Adjuvans | Produktinformationen anger 0,5 mg Al3+ som aluminiumhydroxid och 0,32 mg Al3+ som aluminiumfosfat. |
| Formaldehyd, neomycin, polymyxin | Restsubstanser från tillverkningen | Kan finnas i spårmängder enligt produktresumén och är relevanta vid känd överkänslighet. |
Vaxelis – per dos
| Beståndsdel | Roll | Kommentar |
|---|---|---|
| Difteri- och tetanustoxoid samt fem pertussisantigener | Aktiva substanser | Sammansättningen skiljer sig från Infanrix hexa både i antal pertussisantigener och i mängder. |
| Hepatit B-ytantigen, inaktiverat poliovirus typ 1–3 och Hib-konjugat | Aktiva substanser | Samma sexvalenta täckning som Infanrix hexa. |
| Aluminiumsalter | Adjuvans | Läkemedelsverkets produktfakta anger aluminium motsvarande 319 mikrogram per dos. |
Vilken produkt ett enskilt barn får beror på upphandling, region och tidpunkt. Vi påstår därför inte att alla svenska barn får ett visst varumärke. Kontrollera alltid det faktiska preparatnamnet i barnets vaccinationsjournal mot FASS.
Omdiskuterade säkerhetsfrågor
Två frågor återkommer i debatten om DTP och förtjänar att behandlas rakt, med både det som talar för och det som talar emot.
En signal om tidsmässig utlösning hos redan sårbara barn, inte ett mått på orsakad sjukdom i befolkningen.
En omdiskuterad hypotes från låginkomstmiljöer som WHO:s granskning inte funnit stöd för.
Det finns faktiska medicinska skäl att avstå eller skjuta upp – de står i produktresumén.
Vanliga argument om DTP – vilka håller?
Antivaxxare.se granskar argument i båda riktningarna. Att ett vaccinkritiskt påstående inte håller betyder inte att kritiken i stort är fel – det betyder att just det påståendet bör bytas mot ett bättre.
Det starkaste argumentet – åt båda hållen
Starkaste argumentet för
Kikhosta cirkulerar fortfarande i Sverige, och den drabbar de allra yngsta hårdast: 52 fall per 100 000 bland barn under 1 år 2025, ett spädbarnsdödsfall under toppåret 2024, och 13 av 50 spädbarnsfall hos barn under 3 månader. Sverige har dessutom ett naturligt experiment att visa upp – när vaccinationen upphörde 1979 återkom sjukdomen, och 2 300 barn sjukhusvårdades under tre år. Stelkrampskomponenten skyddar dessutom mot en sjukdom som inte kan utrotas ur miljön och som fortfarande dödar.
Belägg: Folkhälsomyndighetens kikhostestatistik och vaccination mot kikhosta.
Starkaste argumentet emot
Tre beslut presenteras som ett, och två av dem vilar på sjukdomar med tre rapporterade fall vardera i hela landet. Kikhosteskyddet är dessutom varken varaktigt eller fullständigt: det avtar efter omkring fem år och kontrollerar infektion och transmission ofullständigt, vilket underminerar det solidariska argumentet. De produkter som faktiskt ges – sexvalenta kombinationsvacciner med aluminiumadjuvans – har godkänts på antikroppsnivåer i jämförelse med andra vacciner, inte i en randomiserad jämförelse av hela produkten mot inert placebo eller ingen intervention. Säkerheten följs däremot i observationsstudier, farmakovigilans och postmarketingdata.
Belägg: EMA EPAR Infanrix hexa och Warfel et al. PNAS 2014.
Vad vet vi – och vad vet vi inte?
Vad vet vi?
- Kikhosta cirkulerar fortfarande i Sverige trots hög täckning: 2 545 fall under toppåret 2024 och 782 fall 2025.
- De allra yngsta spädbarnen bär den största risken – 52 fall per 100 000 bland barn under 1 år 2025, och 13 av 50 spädbarnsfall var under 3 månader.
- Sverige avbröt kikhostevaccinationen 1979 på grund av försämrad skyddseffekt och misstänkta allvarliga biverkningar, och under de vaccinfria åren 1981–1983 sjukhusvårdades cirka 2 300 barn.
- Kikhostekomponenten har prövats mot en placebo utan antigen i Sverige 1986; påståendet att den aldrig placebotestats är fel.
- De moderna sexvalenta produkterna har i huvudsak godkänts på aktiv jämförelse och antikroppsnivåer, inte på klinisk sjukdomseffekt mot en obehandlad grupp.
- Stelkramp smittar inte mellan människor och ger därför ingen flockeffekt; nyttan av komponenten är helt individuell.
- Det gamla helcellsvaccinet bedömdes av IOM som förenligt med ett kausalt samband med akut encefalopati, i storleksordningen 0–10,5 fall per miljon immuniseringar.
Vad vet vi inte?
- Den absoluta individuella nyttan av varje enskild stelkrampsdos för ett svenskt barn i dag – befolkningsincidensen under hög täckning kan inte översättas till en ovaccinerad individs risk.
- Hur stor del av den historiska nedgången i difteri- och stelkrampsdödlighet som beror på vaccination respektive på sårvård, antitoxin, antibiotika, nutrition och färre jordbruksskador.
- Hur mycket av kikhostesmittan i Sverige som förs vidare av vaccinerade personer med lindrig eller symtomfri infektion.
- Hur långtidssäkerheten för hela den sexvalenta produkten ser ut jämfört med ingen injektion, eftersom en sådan prövning inte gjorts.
- Om, och i så fall hur mycket, DTaP-vaccination fungerar som utlösande faktor för infantila spasmer hos barn med underliggande epileptogen sårbarhet – 2026-kohorten saknar befolkningsnämnare.
- Om det finns kliniskt betydelsefulla ospecifika effekter av DTP i låginkomstmiljöer; frågan är omstridd och WHO:s granskning stödjer inte hypotesen.
Vanliga frågor om DTP-vaccinet
Fullständig källförteckning
- 1.Folkhälsomyndigheten. Kikhosta – sjukdomsstatistik. Anmälda fall per år, incidens och åldersfördelning, inklusive spädbarn under 1 år. Öppna källan
- 2.Folkhälsomyndigheten. Vaccination mot kikhosta. Historik kring avbrottet 1979 och återinförandet 1996, skyddseffekt, avtagande skydd och vaccination under graviditet. Öppna källan
- 3.Folkhälsomyndigheten. Difteri – sjukdomsstatistik. Anmälda fall per år, provmaterial, arter (C. diphtheriae och C. ulcerans) och smittland. Öppna källan
- 4.Folkhälsomyndigheten. Stelkramp – sjukdomsstatistik. Anmälda fall per år, ålder, kön och vaccinationsstatus. Öppna källan
- 5.Folkhälsomyndigheten. Vaccination mot stelkramp. Sjukdomen smittar inte mellan människor; sporer finns i jord och tarminnehåll. Genomgången sjukdom ger inte immunitet. Öppna källan
- 6.Folkhälsomyndigheten. Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Doser vid 3, 5 och 12 månader, 5 år samt i årskurs 8–9. Öppna källan
- 7.FASS. Infanrix hexa, pulver och vätska till injektionsvätska, suspension – produktresumé (SmPC). Innehåll, adjuvans, kontraindikationer och biverkningar. Öppna källan
- 8.European Medicines Agency. Infanrix hexa – EPAR. Nio studier med nästan 5 000 barn; jämförelse med separata vacciner innehållande samma aktiva substanser; huvudeffektmått skyddande antikroppsnivåer. Öppna källan
- 9.European Medicines Agency. Vaxelis – EPAR. Två huvudstudier med över 2 500 barn, jämförelse mot Infanrix hexa, huvudeffektmått antikroppsnivåer. Öppna källan
- 10.Läkemedelsverket. Vaxelis, injektionsvätska, suspension – läkemedelsfakta. Innehåller difteri- och tetanustoxoid, pertussisantigener, hepatit B-antigen, inaktiverat poliovirus och Hib-konjugat, adsorberat till aluminiumsalter. Öppna källan
- 11.Ad Hoc Group for the Study of Pertussis Vaccines. Placebo-controlled trial of two acellular pertussis vaccines in Sweden – protective efficacy and adverse events. Lancet 1988;1(8592):955–960. Öppna källan
- 12.Gustafsson L, Hallander HO, Olin P, Reizenstein E, Storsaeter J. A controlled trial of a two-component acellular, a five-component acellular, and a whole-cell pertussis vaccine. N Engl J Med 1996;334:349–355. Öppna källan
- 13.Greco D, Salmaso S, Mastrantonio P, et al. A controlled trial of two acellular vaccines and one whole-cell vaccine against pertussis (Italien). N Engl J Med 1996;334:341–348. Öppna källan
- 14.Warfel JM, Zimmerman LI, Merkel TJ. Acellular pertussis vaccines protect against disease but fail to prevent infection and transmission in a nonhuman primate model. Proc Natl Acad Sci USA 2014;111(2):787–792. Öppna källan
- 15.Klein NP, Bartlett J, Rowhani-Rahbar A, Fireman B, Baxter R. Waning protection after fifth dose of acellular pertussis vaccine in children. N Engl J Med 2012;367:1012–1019. Öppna källan
- 16.Retrospektiv multicenterkohort av 564 barn med infantile epileptic spasms syndrome (IESS). 53 barn hade debut inom 72 timmar efter vaccination; DTaP-exponering var berikad i snabbdebutgruppen (OR 4,00 för dos 1 och 4,67 för dos 2/3 jämfört med andra inaktiverade vacciner). Inga sämre långtidsutfall rapporterades. Öppna källan
- 17.Aaby P, Benn CS, m.fl. Testing the hypothesis that diphtheria–tetanus–pertussis vaccine has negative non-specific and sex-differential effects on child survival in high-mortality countries. BMJ Open 2012;2:e000707. Öppna källan
- 18.Dansk nationell registerstudie av 1 122 929 barn som undersöker hur ospecifika vaccineffekter i observationsdata påverkas av kvarvarande confounding kring vaccinationsstatus och samtidig sjuklighet. Öppna källan
- 19.World Health Organization, Global Advisory Committee on Vaccine Safety. Diphtheria, tetanus and pertussis vaccines. WHO:s oberoende granskning fann att evidenstotaliteten inte stödjer en skadlig effekt av DTP på barnöverlevnad; studier i Bangladesh, Burkina Faso, Indonesien och Papua Nya Guinea bekräftade inte hypotesen. Öppna källan
- 20.Institute of Medicine (US). Adverse Effects of Pertussis and Rubella Vaccines. National Academies Press 1991. Bedömde evidensen som förenlig med ett kausalt samband mellan det gamla helcellsvaccinet (DPT) och akut encefalopati. Öppna källan
- 21.Institute of Medicine (US). DPT Vaccine and Chronic Nervous System Dysfunction: A New Analysis. National Academies Press 1994. Excessrisken för akut encefalopati efter helcellsvaccin bedömdes som förenlig med 0–10,5 fall per miljon immuniseringar; evidensen för permanent neurologisk skada bedömdes som otillräcklig. Öppna källan
- 22.Centers for Disease Control and Prevention. Epidemiology and Prevention of Vaccine-Preventable Diseases (Pink Book), kapitel 16: Pertussis. Kontraindikationer och försiktighetsmått för pertussiskomponenten. Öppna källan
- 23.Centers for Disease Control and Prevention. Clinical Care of Tetanus (2025). Behandling omfattar sårrevision, tetanusimmunglobulin mot obundet toxin, antibiotika samt intensiv- och understödjande vård; vaccin neutraliserar inte redan bundet toxin. Öppna källan
- 24.Översikt av kikhostans epidemiologi och vacciner. Helcellsvaccinets utrullning associerades med dramatisk incidensminskning; reaktogenicitet drev övergången till acellulära vacciner; flera höginkomstländer med hög acellulär täckning har sett återkomst av kikhosta. Kvarstående osäkerheter om skyddets varaktighet, transmission och bakteriell evolution. Öppna källan
Källhierarkin är densamma som på resten av webbplatsen: produktresumé före myndighetstext, myndighetstext före originalstudie, originalstudie före sammanfattning. Se Källor och studier.