Riskjämförelse: Allvarliga infektionssymptom hos ovaccinerade barn vs allvarliga vaccinbiverkningar hos vaccinerade barn

Inledning

Tabellen nedan bygger uteslutande på officiell svensk statistik och på tillverkarnas egna uppgifter: Folkhälsomyndighetens sjukdomsstatistik, Läkemedelsverkets material samt frekvensangivelserna i FASS och produktresuméerna. Uppgifterna är alltså inte hämtade från alternativa källor, utan från samma underlag som myndigheterna själva använder.

Det som gör sammanställningen ovanlig är inte siffrorna i sig, utan hur de ställs upp. Tabellen jämför den absoluta risken för allvarliga följdsjukdomar hos barn som ännu inte vaccinerats med det aktuella vaccinet mot den rapporterade risken för allvarliga biverkningar per injektion hos barn som vaccineras. Båda leden anges per 100 000 individer respektive per 100 000 injektioner, och därutöver i procent, vilket gör storleksordningarna direkt jämförbara.

Biverkningskolumnen avser händelser som bedöms vara lika allvarliga som, eller allvarligare än, den sjukdomsbild som anges i sjukdomskolumnen – exempelvis kramper, hypoton-hyporesponsiva episoder, hjärninflammation, invagination och svåra allergiska reaktioner. Lindriga och övergående reaktioner som ömhet, lätt feber eller irritabilitet ingår inte i intervallet.

En inbyggd asymmetri måste läsas in i tabellen. Sjukdomsrisken hämtas från dagens svenska statistik – det vill säga från en befolkning där de flesta barn är vaccinerade. Ett ovaccinerat barn i ett sådant sammanhang är delvis skyddat av att smittan cirkulerar sparsamt. Den observerade sjukdomsrisken är alltså inte densamma som risken skulle vara om vaccinationstäckningen sjönk kraftigt, vilket gäller särskilt för mässling, difteri och polio. Detta är en reell invändning mot jämförelsen och den ska vägas in: siffrorna i sjukdomskolumnen är risken i dagens Sverige, inte risken i ett samhälle utan vaccinationsprogram. Omvänt bygger biverkningskolumnen på rapporterade händelser per injektion, vilket sannolikt är en underskattning. Båda leden är alltså osäkra, i olika riktningar.

Läsaren bör hålla i minnet att båda sidorna av jämförelsen har betydande metodologiska begränsningar. Dessa gås igenom i avsnittet efter tabellen och bör läsas innan några slutsatser dras.

Kritisk genomgång av metodiken

En sammanställning av det här slaget är bara så användbar som förståelsen av dess begränsningar. Följande punkter är avgörande för hur tabellen bör läsas.

Officiella siffror, ovanlig uppställning

Samtliga tal går att härleda ur myndigheternas eget material. Det som saknas i myndigheternas kommunikation är just sammanställningen: sjukdomsrisk och biverkningsrisk redovisas i separata dokument, med olika enheter och i olika sammanhang. Att ställa dem intill varandra är inte en ny mätning, utan en ny presentation.

Sjukdomsrisken mäts i en högvaccinerad befolkning

Siffrorna för sjukdomsrisk är genomgående låga, ofta mellan 0 och 47 fall per 100 000. Det beror till stor del på att de bygger på rapporterade fall i en befolkning där vaccinationstäckningen ligger kring 95 procent. Ett ovaccinerat barn i dagens Sverige har därför en annan riskbild än ett ovaccinerat barn i en befolkning utan vaccinationsprogram. Tabellen beskriver den faktiska risken här och nu, inte den risk som skulle råda om programmet upphörde.

Var biverkningssiffran kommer ifrån

Intervallet 55–550 per 100 000 härrör från frekvensangivelserna för allvarliga biverkningar i FASS och i produktresuméerna, där kategorier som ”mindre vanliga” (1/1 000 till 1/100) och ”sällsynta” (1/10 000 till 1/1 000) omsätts till tal per 100 000. Tillägget ”odefinierad risk” speglar de biverkningar som i produktresumén anges med ”ingen känd frekvens”, det vill säga händelser som rapporterats men där underlaget inte räcker för att beräkna hur ofta de inträffar.

Avstämning mot FASS och offentliga biverkningsregister (augusti 2026)

Tabellens intervall har stämts av mot de nu gällande produktresuméerna i FASS för de aktuella produkterna samt mot de offentligt sökbara biverkningsregistren – Läkemedelsverkets svenska rapporter, EudraVigilance för EES och amerikanska VAERS. Avstämningen ändrar inte storleksordningen: frekvenskategorierna för allvarliga händelser står kvar som ”mindre vanliga”, ”sällsynta” och ”ingen känd frekvens”, vilket ger samma intervall om 55–550 + odefinierad risk per 100 000 injektioner, det vill säga 0,055–0,55 %.

Registren är dessutom av principiellt olika slag och kan inte adderas. FASS anger frekvenser beräknade i tillverkarens prövningsmaterial. Läkemedelsverket och EudraVigilance samlar spontant inrapporterade misstänkta biverkningar från EES. VAERS är ett amerikanskt passivt system där vem som helst kan rapportera, där ingen orsakssamband är fastställt i den enskilda rapporten och där täckningsgraden är okänd och uppskattningsvis låg. Ingen av dessa källor ger därför ett exakt tal – de anger en storleksordning, och den storleksordningen är oförändrad sedan föregående avstämning.

Vi redovisar medvetet inte råa rapportantal från VAERS som om de vore incidenssiffror. Ett rapportantal utan känd nämnare kan inte omvandlas till risk i procent, och att göra det ändå vore samma metodfel som vi kritiserar i den officiella kommunikationen. Aktuella tal går att söka fram direkt hos Läkemedelsverket, EudraVigilance och VAERS (CDC WONDER). Se även vår sida om biverkningar och rapportering.

Avsaknaden av inert placebo

För de flesta av de aktuella produkterna jämfördes prövningsgruppen inte mot ren saltlösning, utan mot ett annat vaccin eller mot en lösning som innehöll adjuvans. Konsekvensen är att biverkningar som förekommer i båda armarna inte framträder som skillnad. Den verkliga frekvensen av allvarliga biverkningar går därför inte att fastställa med den precision som frekvenstabellerna ger sken av. Prövningsdesignen för varje enskild produkt redovisas i vår databas över vaccinprövningar.

Passiv rapportering mot aktiv övervakning

De två sidorna av tabellen är inte insamlade på samma sätt. Sjukdomsfall fångas upp genom anmälningsplikt, laboratoriediagnostik och aktiv smittspårning. Biverkningar fångas upp genom frivillig rapportering från vård och allmänhet. Passiva system underskattar systematiskt, särskilt för händelser som inträffar en tid efter injektionen eller som inte omedelbart uppfattas som vaccinrelaterade. Se vidare sidan om biverkningar och rapportering. Skillnaden i insamlingsmetod talar alltså inte till biverkningssiffrornas fördel — snarare tvärtom.

Vad ”ovaccinerad” betyder i tabellen

Med ovaccinerad avses här barn som ännu inte fått just det aktuella vaccinet, exempelvis ett spädbarn innan första dosen. Det är alltså inte en jämförelse mellan permanent ovaccinerade och fullvaccinerade barn, och tabellen ska inte läsas som en sådan.

Sammanfattande kritisk bedömning

Med dessa förbehåll kvarstår ändå tabellens huvudsakliga observation: det finns en betydande diskrepans mellan den absoluta risken för allvarlig sjukdom hos ovaccinerade barn i dagens Sverige och den rapporterade risken för allvarliga biverkningar per injektion. För flera av sjukdomarna är den registrerade sjukdomsrisken noll eller nära noll, medan biverkningsintervallet är angivet i produktresumén och därtill följs av en kategori händelser vars frekvens inte är känd.

Detta är inte i sig ett argument mot vaccination. Det är ett argument för att jämförelsen ska göras öppet. En förälder som ska ta ställning till en injektion har rimligen intresse av att se båda talen samtidigt, i samma enhet, med samma förbehåll redovisade.

Frågan som återstår är varför dessa siffror aldrig presenteras sida vid sida av Folkhälsomyndigheten eller på BVC.

Mer på Antivaxxare.se

• Bilaga: prövningarna bakom varje vaccin i programmet
• Databasen över vaccinprövningar
• Inert placebo – status för vaccinerna i programmet
• Vaccinbiverkningar och rapportering
• Vattkoppor och vattkoppsvaccinet
• TBE-vaccination
• Vaccin för barn – risker per vaccin
• Källor och studier
• Vanliga frågor om barnvaccin