Hoppa till innehållet
    Antivaxxare.se

    Riskjämförelse: Allvarliga infektionssymptom hos ovaccinerade barn vs rapporterade allvarliga händelser efter vaccination

    En sammanställning av officiell svensk statistik, redovisad i två separata paneler – inte som en direkt jämförelse.

    Senast uppdaterad:

    Inledning

    Tabellen nedan bygger uteslutande på officiell svensk statistik och på tillverkarnas egna uppgifter: Folkhälsomyndighetens sjukdomsstatistik, Läkemedelsverkets material samt frekvensangivelserna i FASS och produktresuméerna. Uppgifterna är alltså inte hämtade från alternativa källor, utan från samma underlag som myndigheterna själva använder.

    Det som gör sammanställningen ovanlig är inte siffrorna i sig, utan att de står bredvid varandra utan att räknas ihop. Den vänstra panelen visar den anmälda risken för allvarlig sjukdom per barn och år hos barn som ännu inte vaccinerats med det aktuella vaccinet. Den högra panelen visar det frekvensband för rapporterade allvarliga händelser efter vaccination per injektionstillfälle som anges i produktresuméerna. De två panelerna mäter olika saker, i olika nämnare, i olika populationer och över olika tidsfönster. Därför bildas ingen kvot mellan dem, och ingen rad pekas ut som den farligare. Grinden nedan förklarar varför.

    Panel B avser rapporterade allvarliga händelser efter vaccination – exempelvis kramper, hypoton-hyporesponsiva episoder, hjärninflammation, invagination och svåra allergiska reaktioner. ”Allvarlig” är en regulatorisk klassificering (se ”Vad betyder allvarlig händelse?” i kalkylatorn ovan): en händelse som inträffar efter en vaccination är inte automatiskt orsakad av vaccinet, och allvarlig är inte samma sak som svår. Lindriga och övergående reaktioner som ömhet, lätt feber eller irritabilitet ingår inte i intervallet.

    En inbyggd asymmetri måste läsas in i tabellen. Sjukdomsrisken hämtas från dagens svenska statistik – det vill säga från en befolkning där de flesta barn är vaccinerade. Ett ovaccinerat barn i ett sådant sammanhang är delvis skyddat av att smittan cirkulerar sparsamt. Den observerade sjukdomsrisken är alltså inte densamma som risken skulle vara om vaccinationstäckningen sjönk kraftigt, vilket gäller särskilt för mässling, difteri och polio. Detta är en reell invändning mot jämförelsen och den ska vägas in: siffrorna i sjukdomskolumnen är risken i dagens Sverige, inte risken i ett samhälle utan vaccinationsprogram. Omvänt bygger biverkningskolumnen på rapporterade händelser per injektion. Båda leden är alltså osäkra, i olika riktningar.

    Läsaren bör hålla i minnet att båda sidorna av jämförelsen har betydande metodologiska begränsningar. Dessa gås igenom i avsnittet efter tabellen och bör läsas innan några slutsatser dras.

    Interaktiv riskkalkylator

    Välj åldersperiod och vaccin för att se sjukdomsrisken och andelen rapporterade allvarliga händelser efter vaccination sida vid sida. Samma underlag som tabellen nedan.

    Panel A · risk för allvarlig sjukdom

    0,03 %

    ca 30 per 100 000

    • Per: barn och år
    • Geografi: Sverige
    • Underlag: anmälda fall

    Kraftig diarré och kräkning med uttorkning som kan kräva sjukhusvård.

    Du kan läsa mer om sjukdomen hos 1177

    Panel B · rapporterad allvarlig händelse efter vaccination

    0,055–0,55 %

    per injektionstillfälle (55–550 + odefinierad risk per 100 000). Programmets schema: 2 injektioner – talet räknas inte upp.

    • Per: injektionstillfälle
    • Underlag: klinisk prövning
    • Uppföljning: ca 30 dagar
    • Kausalitet: ej fastställd

    Generiskt referensintervall

    Detta intervall är inte beräknat specifikt för RotaTeq, utan är ett sammanvägt band ur FASS och produktresuméer som gäller samtliga produkter i kalkylatorn. Ingen serierisk beräknas. Bandet gäller per injektionstillfälle och får inte multipliceras med antalet doser.

    Vad betyder allvarlig händelse?

    ”Allvarlig” är här en regulatorisk klassificering (ICH E2A). Den betyder inte automatiskt att vaccinet orsakade händelsen, och inte heller att händelsen var svår i vardagsbemärkelsen.

    En allvarlig händelse är en medicinsk händelse som:

    • leder till död
    • är livshotande
    • kräver sjukhusvård eller förlänger pågående sjukhusvård
    • leder till bestående eller betydande funktionsnedsättning
    • innebär medfödd missbildning/fosterskada
    • bedöms av medicinska skäl vara en annan viktig allvarlig händelse

    Allvarlig är inte samma sak som svår

    En händelse kan klassas som allvarlig utan att vara svår – till exempel räcker ett planerat sjukhusbesök för att kriteriet ska vara uppfyllt. Och en svår händelse, som hög feber, behöver inte klassas som allvarlig. Klassificeringen följer kriterierna ovan, inte hur dramatisk händelsen upplevs.

    Händelse efter vaccination är inte samma sak som orsakad av vaccination

    En allvarlig händelse räknas in om den inträffar efter vaccination, oavsett om vaccinet orsakade den eller inte. I prövningar med kontrollgrupp är det jämförelsen mellan grupperna – inte det enskilda talet – som säger något om orsakssamband.

    Definitionen följer ICH E2A:s kriterier för allvarliga händelser, som ligger till grund för EMA:s och Läkemedelsverkets rapportering.

    Vilka allvarliga händelser rapporterades?

    Eventspecifik data saknas – ingen ranking visas. Källan redovisar endast ett aggregerat frekvensband för alla allvarliga händelser samlat. För att ranka enskilda händelser krävs återställning av den eventspecifika SAE-tabellen ur produktens regulatoriska prövningsrapport eller produktresumé (källa → källversion → tabellposition).

    Visa metod

    Intervallet härrör från frekvensangivelserna i FASS och produktresuméerna, där kategorier som ”mindre vanliga” och ”sällsynta” omsätts till tal per 100 000. Tillägget ”odefinierad risk” speglar händelser med ”ingen känd frekvens”. Talen redovisas med två värdesiffror eftersom underlaget inte bär högre precision. Exempel på händelser i underlaget: Invagination (tarmarna glider in i varandra), blodig avföring, uttalad irritabilitet, feber.

    Produktinformation för RotaTeq i FASS*

    Samma skala. Olika frågor.

    De två talen visas sida vid sida, men mäter inte samma sak. Därför räknar vi inte ut någon riskkvot mellan dem.

    Varför kan man inte bara dela det ena talet med det andra?
    • Olika nämnare. Sjukdomstalet räknas per barn och år; händelsetalet per injektionstillfälle. Ett barn får flera injektioner, så baserna är inte samma.
    • Olika tidsfönster. Ett anmält sjukdomsfall räknas under ett kalenderår; en händelse efter vaccination räknas inom prövningens uppföljningsfönster, ofta omkring 30 dagar.
    • Olika populationer. Sjukdomstalen gäller svenska barn i dagens smittläge; händelsetalen kommer från deltagare i tillverkarnas prövningar.
    • Olika utfall. Ett laboratorieverifierat anmälningspliktigt sjukdomsfall är inte samma sorts mått som en händelse klassad som allvarlig i en produktresumé.
    • Observerad händelse kontra orsakad biverkning. En händelse som inträffar efter vaccination är inte automatiskt orsakad av vaccinet – det krävs en jämförelse mot en kontrollgrupp för att säga något om orsakssamband.

    Läs jämförbarhetsgrinden · Bilagan med prövningsdesign per vaccin

    Inget par i tabellen klarar jämförbarhetsgrinden. Sjukdomsrisk och rapporterade allvarliga händelser efter vaccination visas därför i separata paneler, utan kvot och utan rangordning. Att båda talen skrivs ”per 100 000” gör dem inte till samma sorts mått.

    Kalkylatorn utser därför ingen av panelerna till den med störst risk, och räknar inte fram någon kvot mellan dem. Läs jämförbarhetsgrinden.

    Faktiskt inrapporterade biverkningar i Sverige (några hundra per år)

    rapporter per år som avser barnvaccinationsprogrammet (normalår, senast sammanställt 2026)

    • 500–1 500 rapporter per år för samtliga vacciner
    • 15–30 rapporter per 100 000 doser
    • 10–20 % av vaccinrapporterna klassas som allvarliga

    Detta är rapporterade fall, inte frekvens. Talen är inte samma sorts mått som FASS-intervallet och får varken adderas till eller jämföras rakt av med det.

    Om rapportsystemenLäkemedelsverket

    Metodologiska gränser – läs innan siffrorna tolkas

    Nämnaren saknas

    Läkemedelsverkets system är passivt. Rapporterade fall kan inte räknas om till risk, eftersom det inte är känt hur stor andel av de verkliga händelserna som rapporteras in. Ingen svensk valideringsstudie av täckningsgraden finns publicerad.

    Ingen inert placebo

    Frekvensintervallet i FASS kommer från studier där kontrollgruppen oftast fick ett annat vaccin eller en aluminiumhaltig lösning, inte koksaltlösning. Reaktioner som förekommer i båda armarna ligger utanför den kontrasten. De redovisade talen gäller därför skillnaden mot den kontroll som användes, inte mot ingen injektion.

    Kort uppföljningstid

    I de flesta pivotala studier följdes icke efterfrågade händelser i ungefär 30 dagar efter dos. Händelser som uppträder senare fångas inte av frekvensangivelserna i produktresumén.

    Generiskt intervall, inte produktspecifikt

    Samma frekvensintervall (55–550 per 100 000 injektioner) används för samtliga produkter i kalkylatorn. Det är ett sammanvägt band ur FASS och produktresuméer, inte ett tal beräknat för det enskilda vaccinet. Skillnader mellan produkter syns därför inte i resultatet.

    Cirkularitet i underlaget

    Sjukdomsrisken hämtas från dagens svenska statistik, som gäller en befolkning där programmet redan genomförts. Låga sjukdomstal speglar därför delvis vaccinationens effekt, samtidigt som biverkningstalen kommer från tillverkarnas egna studier. De två leden är inte oberoende av varandra och kvoten ska inte läsas som ett orsakssamband.

    Kalkylatorn räknar inte om något band och producerar ingen ny evidens. Viktig information om tolkningen · prövningsdatabasen · bilagan med studiedesign.

    Ingen jämförelse räknas fram. Panelerna står bredvid varandra med var sitt mått, var sin nämnare och var sitt tidsfönster. Programmets schema för RotaTeq är 2 doser, men bandet per injektionstillfälle räknas inte upp till någon serierisk.

    Kalkylatorn adderar ingen ny information: den visar frekvensintervallet ur FASS och produktresuméerna per injektionstillfälle bredvid Folkhälsomyndighetens sjukdomsstatistik, utan att räkna upp det med antalet doser. Läs metodavsnittet nedan innan slutsatser dras – båda leden har betydande begränsningar. Se databasen över vaccinprövningar.

    Tabell: anmäld sjukdomsrisk och rapporterade allvarliga händelser efter vaccination, sida vid sida utan kvot

    Senast avstämd mot FASS/produktresuméer och offentliga biverkningsregister i augusti 2026.

    Samma skala. Olika frågor.

    De två talen visas sida vid sida, men mäter inte samma sak. Därför räknar vi inte ut någon riskkvot mellan dem.

    Varför kan man inte bara dela det ena talet med det andra?
    • Olika nämnare. Sjukdomstalet räknas per barn och år; händelsetalet per injektionstillfälle. Ett barn får flera injektioner, så baserna är inte samma.
    • Olika tidsfönster. Ett anmält sjukdomsfall räknas under ett kalenderår; en händelse efter vaccination räknas inom prövningens uppföljningsfönster, ofta omkring 30 dagar.
    • Olika populationer. Sjukdomstalen gäller svenska barn i dagens smittläge; händelsetalen kommer från deltagare i tillverkarnas prövningar.
    • Olika utfall. Ett laboratorieverifierat anmälningspliktigt sjukdomsfall är inte samma sorts mått som en händelse klassad som allvarlig i en produktresumé.
    • Observerad händelse kontra orsakad biverkning. En händelse som inträffar efter vaccination är inte automatiskt orsakad av vaccinet – det krävs en jämförelse mot en kontrollgrupp för att säga något om orsakssamband.

    Läs jämförbarhetsgrinden · Bilagan med prövningsdesign per vaccin

    Svep tabellen i sidled för att se alla kolumner. Första kolumnen är fast.

    Jämförbarhetsgrind

    Talen nedan är inte direkt jämförbara

    Inget par i tabellen klarar jämförbarhetsgrinden. Sjukdomsrisk och rapporterade allvarliga händelser efter vaccination visas därför i separata paneler, utan kvot och utan rangordning. Att båda talen skrivs ”per 100 000” gör dem inte till samma sorts mått.

    14 av 14 par faller på grinden. Datasetversion riskjamforelse-par-1.0.0.

    1. 1. Olika nämnare

      Sjukdomsrisken räknas per barn och år. Biverkningsbandet räknas per injektionstillfälle. Ett barn får flera injektioner per år, så talen har inte ens samma sorts bas.

    2. 2. Olika population

      Sjukdomstalen kommer från svenska barn i dagens smittläge. Biverkningsbandet kommer från deltagare i tillverkarnas prövningar, med andra urvalskriterier och annan uppföljning.

    3. 3. Olika tidsram

      Ett anmält sjukdomsfall räknas under ett kalenderår. En biverkning räknas i regel inom ungefär 30 dagar efter en injektion. Senare händelser fångas inte av frekvensangivelsen.

    4. 4. Olika utfallsdefinition

      Ett laboratorieverifierat anmälningspliktigt sjukdomsfall och en händelse klassad som allvarlig i en produktresumé fastställs på helt olika sätt. Det ena är aktiv övervakning, det andra i huvudsak passiv rapportering.

    Panel A – så är sjukdomstalet mätt

    Måttfamilj:
    Absolut risk, incidens eller rate
    Nämnare:
    Personer
    Tidsram:
    Anmälda fall per kalenderår
    Utfall:
    Allvarlig sjukdomsbild i ett anmälningspliktigt, laboratorieverifierat fall
    Geografi:
    Sverige, nationell anmälningsstatistik
    Ålder och kön:
    Spädbarnsperioden, båda könen, ingen könsuppdelning i underlaget
    Exponering:
    Ingen intervention. Observerad befolkning med hög vaccinationstäckning.
    Dosbas:
    Per person och år
    Produktspecificitet:
    Produktspecificitet okänd
    Kausal tolkning:
    Kausal tolkning ej bedömd

    Panel B – så är biverkningstalet mätt

    Måttfamilj:
    Absolut risk, incidens eller rate
    Nämnare:
    Injektionstillfällen
    Tidsram:
    Händelser i ett kort fönster efter varje injektion, i regel omkring 30 dagar
    Utfall:
    Händelse klassad som allvarlig i produktresumén, plus en kategori händelser med okänd frekvens
    Geografi:
    Prövningsorter i flera länder, inte svensk befolkning
    Ålder och kön:
    Prövningsdeltagare enligt respektive protokoll, ingen matchning mot åldersperioden
    Exponering:
    Vaccination vid ett injektionstillfälle
    Dosbas:
    Per injektionstillfälle
    Produktspecificitet:
    Generiskt, sammanvägt band – inte produktspecifikt
    Kausal tolkning:
    Rapporterad händelse – inte bevisad orsakad

    Vad som togs bort

    • Kvotkolumnen ”Jämförelse”. Kvoten bildades mellan en risk per person och år och ett band per injektionstillfälle, hämtade från olika populationer. Det är ingen kvot mellan jämförbara storheter och den saknade beräkningsversion. Den är borttagen, inte omräknad.
    • Markeringen ”Störst risk”. Markeringen rangordnade två tal som inte är mätta på samma sätt. Storleksordningen på ett tal per injektion säger ingenting om storleksordningen på ett tal per barn och år.
    • Den beräknade serierisken över flera doser. Linjär multiplikation av samma osäkra band över flera doser är ingen giltig generell modell för kumulativ risk. Den kräver oberoende händelser, konstant risk per dos och ett upprepbart utfall, vilket inte är belagt i underlaget. Ingen serierisk beräknas längre någonstans i produkten.
    • Det generiska biverkningsbandet som produktspecifik risk. Bandet är sammanvägt ur FASS och produktresuméer och är inte beräknat för någon enskild produkt. Det är nu märkt som generiskt i datamodellen och fälls av grinden så snart det ställs mot ett produktspecifikt tal.
    • Kalkylatorns sammanfattande mening. Samma fel som kvotkolumnen, men i löptext. Meningen är ersatt av grindens utfall och de fyra skälen till att talen inte är direkt jämförbara.

    Obligatoriska dimensioner för en direkt jämförelse

    Direkt numerisk jämförelse aktiveras bara när samtliga dimensioner nedan är kompatibla och båda talen är källbundna. Så är det inte här.

    • · Måttfamilj
    • · Nämnartyp
    • · Population
    • · Geografi
    • · Ålder och kön
    • · Tidsram och uppföljningsfönster
    • · Utfallsdefinition och allvarlighetsgrad
    • · Exponering eller intervention
    • · Produktspecificitet
    • · Kausal tolkning
    • · Dosbas

    Avstängd beräkning: serierisk över flera doser

    INGEN BERÄKNAD SERIERISK (tidigare: band_per_serie = band_per_injektion × antal_injektioner)

    Beräknad serierisk – AVSTÄNGD, ingen serierisk beräknas · beräkning biverkningsband-per-serie-v1 version 2.0.0, status avstangd. Linjär multiplikation av ett osäkert band över flera doser är ingen giltig kumulativ riskmodell. Ingen serierisk beräknas, visas eller exporteras förrän en utfallsspecifik modell med egen DatasetVersion, CalculationVersion och statistisk granskning finns.

    • · En utfallsspecifik seriemodell med utskriven formel, inte en linjär upprepning.
    • · Källbunden DatasetVersion för risken per dos, per produkt och utfall.
    • · En reproducerbar CalculationVersion med antaganden och osäkerhet.
    • · Godkänd statistisk och medicinsk granskning av en människa.

    Vi kan inte redovisa en absolut överrisk för vaccinationen i riskjämförelsen. Det skulle kräva händelsetal och nämnare från samma population och tidsram på båda sidor. Biverkningssidan bygger på frekvenskategorier i produktresuméer, inte på räknade händelser i en svensk population. Att ändå räkna fram en riskdifferens vore ett antagande vi inte har täckning för.

    Sidan väntar på statistisk och medicinsk granskning av en människa. Ingen automatisk kontroll kan ersätta den, och ingen sådan granskning är gjord.

    Störst risk – inom varje jämförbar riskfamilj

    Frågan ”vilken risk är störst?” går att besvara – men bara mellan tal som mäter samma sak, i samma population, med samma nämnare och över samma tid. Tre skilda frågor hålls isär, och varje svar visas med sitt grindutfall.

    • Störst risk inom sjukdomssidan

      Vilket anmält allvarligt sjukdomsutfall har högst absolut risk i den definierade populationen?

      Kan besvaras i detta underlag

    • Störst risk inom vaccinsidan

      Vilken etablerad produktspecifik vaccinrisk har högst absolut risk för vald produkt och population?

      Kan inte besvaras i detta underlag

    • Störst risk mellan sidorna

      Är sjukdomsrisken eller den rapporterade biverkningsrisken störst i samma mått?

      Kan inte besvaras i detta underlag

    Störst anmäld sjukdomsrisk i detta underlag – Spädbarnsperioden (0–1 år)

    Grind: Jämförbara med förbehåll

    Störst risk i denna jämförelse: Kikhosta — ca 47 per 100 000

    Störst risk
    Störst risk

    Kikhosta

    ca 47 per 100 000

    Närmast jämförelsetal: Rotavirus

    ca 30 per 100 000

    Absolut skillnad
    Ingen skillnad beräknas.
    Relativ skillnad
    Ingen kvot beräknas.
    Nämnare
    per 100 000 barn och år
    Population
    Barn 0–1 år i Sverige, i en befolkning med hög vaccinationstäckning
    Tidshorisont
    Anmälda fall per kalenderår
    Osäkerhet
    Avrundat punktvärde i källan
    Källa
    Folkhälsomyndigheten, statistik för anmälningspliktiga sjukdomar — Sjukdomsstatistik per sjukdom och år, åldersgrupper 0–17 år (Avstämt augusti 2026)

    Detta är den största risken inom detta underlag, inte ett omdöme om vaccination i stort.

    Vanligast utfall skilt från allvarligast utfall

    Vanligast i detta underlag: Kikhosta. Högsta dokumenterade allvarlighetsgrad: allvarligt utfall (Rotavirus, Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Polio, Hepatit B, Haemophilus influenzae B, Pneumokocker).

    Samtliga utfall i underlaget har samma dokumenterade allvarlighetsgrad, så rangordningen gäller sannolikhet inom en och samma allvarlighetsnivå. Ingen viktad allvarlighetspoäng beräknas. Sannolikhet och medicinsk konsekvens redovisas var för sig tills en metodstandard är fastställd och granskad.

    Störst anmäld sjukdomsrisk i detta underlag – Småbarns- och lågstadieperioden (1–9 år)

    Grind: Jämförbara med förbehåll

    Ingen säker rangordning. Osäkerhetsintervallen överlappar, så underlaget avgör inte vilket tal som är störst.

    Vanligast utfall skilt från allvarligast utfall

    Vanligast utfall kan inte utses i detta underlag. Högsta dokumenterade allvarlighetsgrad: allvarligt utfall (Mässling, Påssjuka, Röda hund, Difteri, stelkramp, kikhosta, polio).

    Samtliga utfall i underlaget har samma dokumenterade allvarlighetsgrad, så rangordningen gäller sannolikhet inom en och samma allvarlighetsnivå. Ingen viktad allvarlighetspoäng beräknas. Sannolikhet och medicinsk konsekvens redovisas var för sig tills en metodstandard är fastställd och granskad.

    Störst anmäld sjukdomsrisk i detta underlag – Mellanstadie- och högstadieperioden (10–17 år)

    Grind: Jämförbara med förbehåll

    Ingen säker rangordning. Osäkerhetsintervallen överlappar, så underlaget avgör inte vilket tal som är störst.

    Vanligast utfall skilt från allvarligast utfall

    Vanligast utfall kan inte utses i detta underlag. Högsta dokumenterade allvarlighetsgrad: allvarligt utfall (HPV, Difteri, stelkramp, kikhosta).

    Samtliga utfall i underlaget har samma dokumenterade allvarlighetsgrad, så rangordningen gäller sannolikhet inom en och samma allvarlighetsnivå. Ingen viktad allvarlighetspoäng beräknas. Sannolikhet och medicinsk konsekvens redovisas var för sig tills en metodstandard är fastställd och granskad.

    Störst dokumenterad vaccinrisk i detta underlag

    Grind: Inte jämförbara

    Den rapporterade biverkningsrisken finns bara som ett sammanvägt band för flera produkter. Det går därför inte att peka ut någon största dokumenterade vaccinrisk: bandet är inte beräknat per produkt, per svensk dos eller per utfall.

    Direkt rangordning mellan dessa riskfamiljer är inte möjlig med nuvarande underlag. Talen mäter olika saker, i olika nämnare, i olika populationer och över olika tidsfönster.

    Grindens utfall: Inte direkt jämförbara. Ingen kvot, ingen ”x gånger” och ingen gemensam rangordning visas mellan familjerna.

    Vad som saknas för en riktig svensk jämförelse

    • Produktspecifik allvarlig biverkningsrisk per svensk dos. Antal allvarliga händelser och antal givna doser per produkt i Sverige, med riskfönster och kausalbedömning.
    • Gemensam nämnare mellan sjukdom och vaccin. Båda måtten uttryckta per barn och år, eller båda per exponeringstillfälle, från samma population.
    • Harmoniserad utfallsdefinition. En utfallslista där allvarlig sjukdomsbild och allvarlig händelse efter vaccination graderas mot samma allvarlighetsskala.
    • Scenariomodell för lägre vaccinationstäckning. Explicit modell med antaganden, känslighetsanalys och CalculationVersion för utbrottsscenario och historiskt scenario.
    • Utfallsspecifik seriemodell. Dosspecifika risker och riskfönster per utfall. Ingen linjär n × p-modell får användas.

    Rangordning av risk mellan sjukdom och vaccin

    Ingen rangordning, ingen kvot och ingen gemensam skala ritas mellan sjukdomsrisk och rapporterad biverkning.

    Blockerad: måtten är inte jämförbara

    Panel A är anmäld risk per barn och år i dagens Sverige. Panel B är ett rapporterat frekvensband per injektionstillfälle ur produktresuméer. Olika nämnare, population, tidsram och utfallsdefinition.

    Talen tillhör olika måttfamiljer, nämnare, populationer eller tidsramar. En gemensam skala skulle skapa en jämförelse som underlaget inte innehåller.

    Krävs för grafik: Samma måttfamilj, nämnartyp, population, tidsram och utfallsdefinition på båda sidor – annars förblir talen i separata paneler.

    En stapel- eller rangordningsgraf skulle placera de två panelerna på samma axel och därmed påstå att talen är samma sorts storhet. Det är de inte: den ena sidan räknar personer och år, den andra injektionstillfällen i prövningsmaterial. Talen redovisas därför i separata paneler i tabellen nedan, utan gemensam skala, utan färgkodad vinnare och utan kvot.

    Två separata paneler, uppdelade på tre åldersperioder. Panel A: anmäld risk för allvarlig sjukdom per barn och år i dagens Sverige. Panel B: rapporterat frekvensband för allvarliga händelser efter vaccination per injektionstillfälle enligt produktresuméer. Panelerna är inte direkt jämförbara och ingen kvot bildas mellan dem.
    SjukdomPanel A: risk för allvarlig sjukdomprocent per barn och år (per 100 000 barn), anmälda fall i dagens SverigeExempel på allvarliga symptomVaccinPanel B: rapporterad allvarlig händelse efter vaccinationprocent per injektionstillfälle (per 100 000 injektioner), prövningsmaterial – generiskt referensintervall, inte produktspecifikt
    Spädbarnsperioden0–1 år
    Rotavirus0,03 %ca 30 per 100 000per barn och år · anmälda fall i dagens SverigeDu kan läsa mer om sjukdomen hos 1177Kraftig diarré och kräkning med uttorkning som kan kräva sjukhusvård.RotaTeq2 doserLäs mer om rapporterade biverkningar hos FASS*0,055–0,55 % per injektion55–550 + odefinierad risk per 100 000 injektionstillfällenper injektionstillfälle · prövningsmaterial, kort uppföljningsfönster · generiskt referensintervall, inte produktspecifiktInvagination (tarmarna glider in i varandra), blodig avföring, uttalad irritabilitet, feber.
    Difteri0 %0 per 100 000per barn och år · anmälda fall i dagens SverigeDu kan läsa mer om sjukdomen hos 1177Beläggning i svalget med andningshinder, hjärtmuskelpåverkan, nervpåverkan.Hexyon3 doserLäs mer om rapporterade biverkningar hos FASS*0,055–0,55 % per injektion55–550 + odefinierad risk per 100 000 injektionstillfällenper injektionstillfälle · prövningsmaterial, kort uppföljningsfönster · generiskt referensintervall, inte produktspecifiktHypoton-hyporesponsiv episod, kramper, långvarig otröstlig gråt, hög feber, allergisk reaktion.
    Stelkrampunder 0,0001 %under 0,1 per 100 000per barn och år · anmälda fall i dagens SverigeDu kan läsa mer om sjukdomen hos 1177Muskelkramper i käke och bål, andningssvårigheter.Hexyon3 doserLäs mer om rapporterade biverkningar hos FASS*0,055–0,55 % per injektion55–550 + odefinierad risk per 100 000 injektionstillfällenper injektionstillfälle · prövningsmaterial, kort uppföljningsfönster · generiskt referensintervall, inte produktspecifiktKramper, hypoton-hyporesponsiv episod, omfattande svullnad av injicerad extremitet.
    Kikhosta0,047 %ca 47 per 100 000per barn och år · anmälda fall i dagens SverigeDu kan läsa mer om sjukdomen hos 1177Långdragna hostattacker, andningsuppehåll hos spädbarn, lunginflammation.Hexyon3 doserLäs mer om rapporterade biverkningar hos FASS*0,055–0,55 % per injektion55–550 + odefinierad risk per 100 000 injektionstillfällenper injektionstillfälle · prövningsmaterial, kort uppföljningsfönster · generiskt referensintervall, inte produktspecifiktApné hos för tidigt födda, kramper, hypoton-hyporesponsiv episod, hög feber.
    Polio0 %0 per 100 000per barn och år · anmälda fall i dagens SverigeDu kan läsa mer om sjukdomen hos 1177Slapp förlamning, andningsmuskelpåverkan.Hexyon3 doserLäs mer om rapporterade biverkningar hos FASS*0,055–0,55 % per injektion55–550 + odefinierad risk per 100 000 injektionstillfällenper injektionstillfälle · prövningsmaterial, kort uppföljningsfönster · generiskt referensintervall, inte produktspecifiktKramper, allergiska reaktioner, uttalad lokalreaktion.
    Hepatit Bunder 0,001 %under 1 per 100 000per barn och år · anmälda fall i dagens SverigeDu kan läsa mer om sjukdomen hos 1177Leverinflammation, i sällsynta fall kronisk leverskada.Hexyon3 doserLäs mer om rapporterade biverkningar hos FASS*0,055–0,55 % per injektion55–550 + odefinierad risk per 100 000 injektionstillfällenper injektionstillfälle · prövningsmaterial, kort uppföljningsfönster · generiskt referensintervall, inte produktspecifiktKramper, hypoton-hyporesponsiv episod, hög feber, allergisk reaktion.
    Haemophilus influenzae Bunder 0,001 %under 1 per 100 000per barn och år · anmälda fall i dagens SverigeDu kan läsa mer om sjukdomen hos 1177Hjärnhinneinflammation, struplocksinflammation, blodförgiftning.Hexyon3 doserLäs mer om rapporterade biverkningar hos FASS*0,055–0,55 % per injektion55–550 + odefinierad risk per 100 000 injektionstillfällenper injektionstillfälle · prövningsmaterial, kort uppföljningsfönster · generiskt referensintervall, inte produktspecifiktKramper, hypoton-hyporesponsiv episod, omfattande extremitetssvullnad.
    Pneumokocker0,002 %ca 2 per 100 000per barn och år · anmälda fall i dagens SverigeDu kan läsa mer om sjukdomen hos 1177Hjärnhinneinflammation, blodförgiftning, svår lunginflammation.Prevenar 203 doserLäs mer om rapporterade biverkningar hos FASS*0,055–0,55 % per injektion55–550 + odefinierad risk per 100 000 injektionstillfällenper injektionstillfälle · prövningsmaterial, kort uppföljningsfönster · generiskt referensintervall, inte produktspecifiktFeberkramper, hög feber, apné hos för tidigt födda, allergisk reaktion.
    Småbarns- och lågstadieperioden1–9 år
    Mässlingunder 0,001 %under 1 per 100 000per barn och år · anmälda fall i dagens SverigeDu kan läsa mer om sjukdomen hos 1177Lunginflammation, hjärninflammation, i mycket sällsynta fall SSPE.M-M-RvaxPro2 doserLäs mer om rapporterade biverkningar hos FASS*0,055–0,55 % per injektion55–550 + odefinierad risk per 100 000 injektionstillfällenper injektionstillfälle · prövningsmaterial, kort uppföljningsfönster · generiskt referensintervall, inte produktspecifiktFeberkramper, trombocytopeni, hjärninflammation, allergisk reaktion.
    Påssjukaunder 0,001 %under 1 per 100 000per barn och år · anmälda fall i dagens SverigeDu kan läsa mer om sjukdomen hos 1177Hjärnhinneinflammation, testikelinflammation, hörselnedsättning.M-M-RvaxPro2 doserLäs mer om rapporterade biverkningar hos FASS*0,055–0,55 % per injektion55–550 + odefinierad risk per 100 000 injektionstillfällenper injektionstillfälle · prövningsmaterial, kort uppföljningsfönster · generiskt referensintervall, inte produktspecifiktAseptisk meningit, parotit, feberkramper, ledbesvär.
    Röda hund0 %0 per 100 000per barn och år · anmälda fall i dagens SverigeDu kan läsa mer om sjukdomen hos 1177Fosterskador vid infektion under graviditet; hos barn oftast lindrigt.M-M-RvaxPro2 doserLäs mer om rapporterade biverkningar hos FASS*0,055–0,55 % per injektion55–550 + odefinierad risk per 100 000 injektionstillfällenper injektionstillfälle · prövningsmaterial, kort uppföljningsfönster · generiskt referensintervall, inte produktspecifiktLedinflammation, trombocytopeni, feberkramper.
    Difteri, stelkramp, kikhosta, polio0–0,047 %0–47 per 100 000per barn och år · anmälda fall i dagens SverigeDu kan läsa mer om sjukdomen hos 1177Se spädbarnsperioden ovan.Tetravac1 dosLäs mer om rapporterade biverkningar hos FASS*0,055–0,55 % per injektion55–550 + odefinierad risk per 100 000 injektionstillfällenper injektionstillfälle · prövningsmaterial, kort uppföljningsfönster · generiskt referensintervall, inte produktspecifiktKramper, omfattande svullnad av hela extremiteten, hög feber, allergisk reaktion.
    Mellanstadie- och högstadieperioden10–17 år
    HPV0 % under barndomen0 per 100 000 (cancer uppträder i vuxen ålder)per barn och år · anmälda fall i dagens SverigeDu kan läsa mer om sjukdomen hos 1177Cellförändringar och i senare led livmoderhalscancer och vissa andra cancerformer.Gardasil 92 doserLäs mer om rapporterade biverkningar hos FASS*0,055–0,55 % per injektion55–550 + odefinierad risk per 100 000 injektionstillfällenper injektionstillfälle · prövningsmaterial, kort uppföljningsfönster · generiskt referensintervall, inte produktspecifiktSvimning med fallskada, autoimmuna reaktioner, POTS-liknande besvär, allergisk reaktion.
    Difteri, stelkramp, kikhosta0–0,047 %0–47 per 100 000per barn och år · anmälda fall i dagens SverigeDu kan läsa mer om sjukdomen hos 1177Se spädbarnsperioden ovan.Triaxis1 dosLäs mer om rapporterade biverkningar hos FASS*0,055–0,55 % per injektion55–550 + odefinierad risk per 100 000 injektionstillfällenper injektionstillfälle · prövningsmaterial, kort uppföljningsfönster · generiskt referensintervall, inte produktspecifiktOmfattande extremitetssvullnad, neurit i armen, svimning, allergisk reaktion.

    Lokal källa saknas (LOCATOR_RECOVERY_REQUIRED): Tabellen är inte bunden till en exakt källversion och fyndplats på den här platsen. Talen ska läsas som ofullständigt belagda tills bindningen är återställd ur originalkällan. Ingen sidhänvisning fylls i på gissning.

    Faktiskt inrapporterade biverkningar i Sverige (några hundra per år)visa

    rapporter per år som avser barnvaccinationsprogrammet (normalår, senast sammanställt 2026)

    • 500–1 500 rapporter per år för samtliga vacciner
    • 15–30 rapporter per 100 000 doser
    • 10–20 % av vaccinrapporterna klassas som allvarliga

    Detta är rapporterade fall, inte frekvens. Talen är inte samma sorts mått som FASS-intervallet och får varken adderas till eller jämföras rakt av med det.

    Om rapportsystemenLäkemedelsverket

    * De biverkningar som FASS redovisar kommer i regel från studier med annan kontrolltyp än inert kontroll – se ”Viktig information om hur man ska tolka riskjämförelsen”.

    Kritisk genomgång av metodiken

    En sammanställning av det här slaget är bara så användbar som förståelsen av dess begränsningar. Följande punkter är avgörande för hur tabellen bör läsas.

    Officiella siffror, ovanlig uppställning

    Samtliga tal går att härleda ur myndigheternas eget material. Det som saknas i myndigheternas kommunikation är just sammanställningen: sjukdomsrisk och biverkningsrisk redovisas i separata dokument, med olika enheter och i olika sammanhang. Att ställa dem intill varandra är inte en ny mätning, utan en ny presentation.

    Sjukdomsrisken mäts i en högvaccinerad befolkning

    Siffrorna för sjukdomsrisk är genomgående låga, ofta mellan 0 och 47 fall per 100 000. Det beror till stor del på att de bygger på rapporterade fall i en befolkning där vaccinationstäckningen ligger kring 95 procent. Ett ovaccinerat barn i dagens Sverige har därför en annan riskbild än ett ovaccinerat barn i en befolkning utan vaccinationsprogram. Tabellen beskriver den faktiska risken här och nu, inte den risk som skulle råda om programmet upphörde.

    Var biverkningssiffran kommer ifrån

    Intervallet 55–550 per 100 000 härrör från frekvensangivelserna för allvarliga händelser i FASS och i produktresuméerna, där kategorier som ”mindre vanliga” (1/1 000 till 1/100) och ”sällsynta” (1/10 000 till 1/1 000) omsätts till tal per 100 000. Tillägget ”odefinierad risk” speglar de biverkningar som i produktresumén anges med ”ingen känd frekvens”, det vill säga händelser som rapporterats men där underlaget inte räcker för att beräkna hur ofta de inträffar.

    Avstämning mot FASS och offentliga biverkningsregister (augusti 2026)

    Tabellens intervall har stämts av mot de nu gällande produktresuméerna i FASS för de aktuella produkterna samt mot de offentligt sökbara biverkningsregistren – Läkemedelsverkets svenska rapporter, EudraVigilance för EES och amerikanska VAERS. Avstämningen ändrar inte storleksordningen: frekvenskategorierna för allvarliga händelser står kvar som ”mindre vanliga”, ”sällsynta” och ”ingen känd frekvens”, vilket ger samma intervall om 55–550 + odefinierad risk per 100 000 injektioner, det vill säga 0,055–0,55 %.

    Registren är dessutom av principiellt olika slag och kan inte adderas. FASS anger frekvenser beräknade i tillverkarens prövningsmaterial. Läkemedelsverket och EudraVigilance samlar spontant inrapporterade misstänkta biverkningar från EES. VAERS är ett amerikanskt passivt system där vem som helst kan rapportera, där ingen orsakssamband är fastställt i den enskilda rapporten och där täckningsgraden är okänd och uppskattningsvis låg. Ingen av dessa källor ger därför ett exakt tal – de anger en storleksordning, och den storleksordningen är oförändrad sedan föregående avstämning.

    Vi redovisar medvetet inte råa rapportantal från VAERS som om de vore incidenssiffror. Ett rapportantal utan känd nämnare kan inte omvandlas till risk i procent, och att göra det ändå vore samma metodfel som vi kritiserar i den officiella kommunikationen. Aktuella tal går att söka fram direkt hos Läkemedelsverket, EudraVigilance och VAERS (CDC WONDER). Se även vår sida om biverkningar och rapportering.

    Avsaknaden av inert placebo

    För de flesta av de aktuella produkterna jämfördes prövningsgruppen inte mot ren saltlösning, utan mot ett annat vaccin eller mot en lösning som innehöll adjuvans. Konsekvensen är att biverkningar som förekommer i båda armarna inte framträder som skillnad. Den verkliga frekvensen av allvarliga händelser går därför inte att fastställa med den precision som frekvenstabellerna ger sken av. Prövningsdesignen för varje enskild produkt redovisas i vår databas över vaccinprövningar.

    Passiv rapportering mot aktiv övervakning

    De två sidorna av tabellen är inte insamlade på samma sätt. Sjukdomsfall fångas upp genom anmälningsplikt, laboratoriediagnostik och aktiv smittspårning. Biverkningar fångas upp genom frivillig rapportering från vård och allmänhet. Passiva system underskattar systematiskt, särskilt för händelser som inträffar en tid efter injektionen eller som inte omedelbart uppfattas som vaccinrelaterade. Se vidare sidan om biverkningar och rapportering. Skillnaden i insamlingsmetod talar alltså inte till biverkningssiffrornas fördel — snarare tvärtom.

    Vad ”ovaccinerad” betyder i tabellen

    Med ovaccinerad avses här barn som ännu inte fått just det aktuella vaccinet, exempelvis ett spädbarn innan första dosen. Det är alltså inte en jämförelse mellan permanent ovaccinerade och fullvaccinerade barn, och tabellen ska inte läsas som en sådan.

    Sammanfattande kritisk bedömning

    Med dessa förbehåll kvarstår ändå tabellens huvudsakliga observation: det finns en betydande diskrepans mellan den absoluta risken för allvarlig sjukdom hos ovaccinerade barn i dagens Sverige och den rapporterade andelen allvarliga händelser per injektion. För flera av sjukdomarna är den registrerade sjukdomsrisken noll eller nära noll, medan biverkningsintervallet är angivet i produktresumén och därtill följs av en kategori händelser vars frekvens inte är känd.

    Detta är inte i sig ett argument mot vaccination. Det är ett argument för att jämförelsen ska göras öppet. En förälder som ska ta ställning till en injektion har rimligen intresse av att se båda talen samtidigt, i samma enhet, med samma förbehåll redovisade.

    Frågan som återstår är varför dessa siffror aldrig presenteras sida vid sida av Folkhälsomyndigheten eller på BVC.

    Kostnad – ett annat mått, inte ett riskmått

    Kostnad hör inte hemma i risktabellerna ovan. Kronor och sjukdomsrisk är olika måttfamiljer och får aldrig rangordnas mot varandra som om de vore samma sak. Den enda kostnadssiffra som är inläst ur källa är Folkhälsomyndighetens redovisade delpost för vaccinkostnad – den täcker myndighetens egen post, inte hela den svenska vaccinationsverksamheten.

    Tidsserie6 av 7 år har belopp i källa

    Serien visar sex år inlästa ur myndighetens egna årsredovisningar. Nivåskiftet 2020–2022 drivs av pandemiverksamhet och inte av barnvaccinationsprogrammets pris, och myndigheten kan ha ändrat vad som bokförs på verksamhetsområdet mellan åren. Serien är alltså en redovisningspost över tid, inte Sveriges vaccinationskostnad, och 2026 saknar utfall.

    1. 202018 908 000 kr

      Inläst ur årsredovisningen 2022 (Tabell 19). Första pandemiåret – verksamhetens innehåll skiljer sig från senare år.

    2. 202194 476 000 kr

      Inläst ur årsredovisningen 2022 (Tabell 19). Toppåret sammanfaller med covidvaccinationsinsatsen; nivån speglar pandemiarbete, inte barnvaccinationsprogrammets pris.

    3. 202244 797 000 kr

      Inläst ur årsredovisningen 2022 (Tabell 10 och Tabell 19).

    4. 202314 298 000 kr

      Inläst ur årsredovisningen 2025 (Tabell 14 och Tabell 24). Detta är prisåret i FHM:s vattkoppsmodell.

    5. 202426 121 000 kr

      Inläst ur årsredovisningen 2025 (Tabell 14 och Tabell 24).

    6. 202522 743 000 kr

      Redovisad kostnad för verksamhetsområdet enligt Tabell 24. Klockans enda post som drivs av ett verifierat belopp.

    7. 2026Källåterställning krävs

      Året är inte avslutat och ingen årsredovisning finns. Klockans löpande takt är en modellerad framskrivning av 2025 års belopp – inte 2026 års utfall.

    Beslut som påverkar posten framåt

    Händelserna nedan förklarar varför delposten kan förändras. Ett beslut är inte en utgift, och en avisering är inte ett utfall.

    1. September 2025Framtida transfer

      Vattkoppsvaccin införs i barnvaccinationsprogrammet

      Regeringen beslutar om införande och aviserar 43 mnkr per år till regionerna från 2027 samt catch-up-medel 2027–2028.

    2. April 2026Transfer · finansiering

      Pneumokockpaket för äldre i vårändringsbudgeten

      108 mnkr för 2026 inom en flerårig ram om 660 mnkr. Finansiering av regionernas kostnad – ingen post ovanpå den.

    3. Juli 2026Okänd

      Covidvaccin på väg över till regionerna

      FHM får i uppdrag att förbereda försäljning till regionerna. Övergången flyttar kostnaden mellan offentliga aktörer utan att beloppet blir känt.

    4. Juli 2026Anslag · beslutade medel

      Förberedelsemedel till Folkhälsomyndigheten

      3 mnkr avsätts för att förbereda programstarten. Anslag, inte redovisad utgift – utfallet syns först i kommande årsredovisning.

    Källkort: en dokumenterad källa per tal

    Varje kostnadsuppgift i panelen ovan bär sin egen källa. Korten visar vad källan innehåller, vad den inte innehåller och vilket dokumentår som gäller. Källor som är genomsökta utan att innehålla det efterfrågade beloppet är märkta som sådana – en länk är ett bevis för att uppgiften eftersökts, inte ett belopp.

    • MyndighetsredovisningHämtad 2026-09-03

      Folkhälsomyndighetens årsredovisning 2025, Tabell 24 (kostnader per verksamhetsområde) (Folkhälsomyndigheten)

      Position i källan: Tabell 24, raden ”Vaccinationsprogram och andra vaccinationer”

      Innehåller
      Myndighetens bokförda kostnad 2025 för verksamhetsområdet, 22 743 000 kr, redovisad per verksamhetsområde.
      Innehåller inte
      Regionernas vaccininköp, vårdens personalkostnader, kommunal elevhälsa eller någon nationell totalsumma.

      Öppna källsidandokumentår 2025

    • MyndighetsredovisningHämtad 2026-09-03

      Folkhälsomyndighetens årsredovisning 2022, Tabell 19 (kostnader per verksamhetsområde) (Folkhälsomyndigheten)

      Position i källan: Tabell 19 (kostnader per verksamhetsområde) och Tabell 10 (kostnad och del av verksamhet), raden ”Vaccinationsprogram och andra vaccinationer”

      Innehåller
      Myndighetens bokförda kostnad för verksamhetsområdet tre år: 2020 18 908 tkr, 2021 94 476 tkr och 2022 44 797 tkr.
      Innehåller inte
      Regionernas vaccininköp och nationell totalkostnad. Åren 2020–2021 påverkas dessutom av pandemiverksamhet, vilket gör nivåerna svårjämförbara med senare år.

      Öppna källsidandokumentår 2022

    • Ramavtal · upphandlingGenomsökt · saknar beloppetHämtad 2026-09-03

      Ramavtal: Vaccin enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet 2021 (Adda Inköpscentral)

      Position i källan: Avtalsperiod 2023-09-01–2027-08-31 samt produktlistan

      Innehåller
      Vilka produkter och leverantörer som omfattas (M-M-RVAXPRO, RotaTeq, Vaxneuvance och Gardasil 9 från MSD; Tetravac, Hexyon och Triaxis från Sanofi) samt avtalsperioden 2023-09-01–2027-08-31.
      Innehåller inte
      Verifierade nationella enhetspriser, avropade dosvolymer eller fakturerade belopp. Ett ramavtal är ett tak för avrop, inte en utgift.

      Öppna källsidandokumentår 2021

    • Ramavtal · upphandlingGenomsökt · saknar beloppetHämtad 2026-09-03

      Avropsstöd Vacciner 2024 (PDF, daterad 2025-02-11), avsnitt 5 ”Sekretessbelagda priser” (Adda Inköpscentral)

      Position i källan: Avsnitt 5 ”Sekretessbelagda priser”, s. 8 (dokumentdatum 2025-02-11)

      Innehåller
      Den skriftliga grunden för att priserna inte publiceras: ”Enligt leverantörerna av vacciner kan de lida skada om prisuppgifterna blir kända för andra än de som har rätt att köpa vacciner enligt ramavtalen. Leverantörerna har därför begärt att deras priser ska omfattas av sekretess. Av den anledningen publicerar inköpscentralen inte priserna på denna webbplats.” Prislistan lämnas ut först efter förfrågan till inköpscentralen.
      Innehåller inte
      Ett enda pris per produkt eller dos. Dokumentet är beviset för att uppgiften eftersökts och är sekretessbelagd – inte en priskälla.

      Öppna källsidandokumentår 2025

    Källregistret

    Hela underlaget post för post finns i granskningen av vaccinkostnaderna, och samma serie driver Vaccinkostnadsklockan.

    Mer på Antivaxxare.se

    Underlag: officiell svensk statistik och myndighetsmaterial (Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket) samt tillverkarnas egna frekvensangivelser i FASS och produktresuméer.

    Observerat mot förväntat

    Ett antal händelser efter vaccination betyder ingenting förrän man vet hur många som skulle ha inträffat ändå. Räkningen är enkel; tolkningen är det inte.

    personår = personer i risk × (fönster i dagar ÷ 365,25)
    förväntat = bakgrundsfrekvens (fall per personår) × personår

    Personår

    1 916

    Förväntat antal

    0,958

    Observerat / förväntat

    12,5

    95 % KI 6,47–21,9 (exakt Poisson, avser slumpen i det räknade antalet)

    Kvoten är ett signalmått. Den är inte ett orsaksmått, och intervallet täcker inte osäkerheten i bakgrundsfrekvensen.

    Vad detta inte avgör

    • • En hög bakgrundsfrekvens avfärdar inte automatiskt en signal. Om upptäcktsgraden ökar efter vaccination kan både observerat och förväntat vara fel skattade.
    • • Underrapportering drar observerat nedåt. Ökad uppmärksamhet drar det uppåt. Båda riktningarna förekommer.
    • • Förväntat värde ärver alla fel i bakgrundsfrekvensen: fel population, fel åldersfördelning eller fel falldefinition ger fel förväntat.
    • • Ett förhöjt O/E är en anledning att utreda vidare, inte ett fastställt orsakssamband.
    • • Ett O/E nära 1 utesluter inte en sällsynt effekt i en undergrupp som drunknar i totalen.

    Beräkningsversioner

    • personar-fran-fonster-v1@1.0.0
    • forvantat-antal-poisson-v1@1.0.0
    • observerat-forvantat-kvot-v1@1.0.0
    • poisson-exakt-ki-v1@1.0.0

    Förväntat antal är en modellerad storhet, inte ett observerat antal. Är bakgrundsfrekvensen fel är hela jämförelsen fel, oavsett hur exakt talet ser ut.

    Vi har ännu inga svenska åldersspecifika bakgrundsfrekvenser hämtade ur primärkälla. Därför kan verktyget visa metoden men inte ge ett svenskt förväntat antal. Så länge den bristen finns är sidan medvetet inte indexerbar och alla tal på den är räkneexempel.

    Talen i fälten är exempeltal som du själv kan ändra. De är inte hämtade ur någon specifik svensk säkerhetsutredning och ska inte citeras som estimat. Nämnarlabbet förklarar varför nämnartyper inte är utbytbara.

    Läs mer – originalkällor

    Gå till primärkällorna. Det avgörande står sällan i sammanfattningen, utan i metodavsnittet: vad kontrollgruppen fick, hur länge deltagarna följdes och vilket utfallsmått som mättes.

    • Sjukdomsstatistik och vaccinationsstatistik

      Folkhälsomyndigheten

      Anmälda fall per sjukdom och år. Siffrorna bygger på anmälningsplikt och fångar därför främst diagnostiserade fall.

    • Biverkningsrapporter för vacciner

      Läkemedelsverket

      Passivt system. Antalet rapporter är ett golv för hur mycket som inträffat, inte ett mått på frekvens.

    • VAERS – sökbar databas

      CDC / FDA

      Öppen rapportdatabas utan känd nämnare. Användbar för signaler, oanvändbar för att räkna ut risker.

    • FASS – produktresuméer och bipacksedlar

      Läkemedelsindustriföreningen

      Tillverkarnas egna dokument. Här står frekvensangivelserna för biverkningar och, i avsnitt 5.1, vad kontrollgruppen faktiskt fick. Det är ofta här skillnaden mellan inert placebo och aktiv jämförelse framgår.

    • European public assessment reports (EPAR)

      European Medicines Agency

      EMA:s fullständiga bedömningsrapporter, inklusive studiedesign, uppföljningstid och kontrollsubstans. Betydligt mer informativa än sammanfattningarna som citeras i media.

    Länkarna leder till externa parter. Att en källa listas här innebär inte att vi delar dess slutsatser – den listas för att den går att kontrollera.

    Riskkedjan – vilket led talar vi om?

    ”Risken med mässling” och ”risken med vaccinet” är inte enskilda tal utan kedjor av led med olika nämnare. Kedjan nedan visar vilka led som krävs och var vårt underlag tar slut.

    Mässling – från exponering till död

    Ovaccinerade barn i Sverige · Sverige · 6 av 6 led saknar belagt värde

    Ett tal som sägs beskriva ”risken med mässling” avser i praktiken ett av sex olika led. Leden har olika nämnare och kan inte bytas mot varandra.

    1. 1. Exponering

      Hur stor andel av gruppen exponeras under perioden?

      Krävd nämnare: personer i gruppen under en angiven tidsperiod

      Okänt hos oss: Kräver svensk exponeringsdata per utbrott. Vår publicerade mässlingsserie mäter rapporterade fall, inte exponering.

    2. 2. Infektion

      Hur stor andel av de exponerade blir infekterade?

      Krävd nämnare: exponerade personer

      Okänt hos oss: Kräver en källa som anger mottaglighet och kontaktintensitet för den svenska situationen. Internationella smittsamhetsmått avser andra populationer.

    3. 3. Symtomgivande sjukdom

      Hur många av de infekterade får symtom?

      Krävd nämnare: infekterade personer

      Okänt hos oss: Kräver källa som skiljer infektion från symtomgivande sjukdom.

    4. 4. Sjukhusvård

      Hur många av de sjuka vårdas på sjukhus?

      Krävd nämnare: rapporterade sjukdomsfall

      Okänt hos oss: Kräver svensk vårdstatistik kopplad till samma falldefinition som fallräkningen använder.

    5. 5. Allvarlig komplikation

      Hur många får en allvarlig komplikation?

      Krävd nämnare: rapporterade sjukdomsfall

      Okänt hos oss: Kräver källa med definierad komplikationslista och uppföljningstid.

    6. 6. Död

      Hur många dör?

      Krävd nämnare: rapporterade sjukdomsfall, eller befolkning – de ger olika tal

      Okänt hos oss: Vår historiska dödlighetsserie har befolkning som nämnare och är därför inte en letalitet per fall.

    Fel som kedjan förhindrar

    • • Dödlighet per 100 000 invånare och letalitet per sjukdomsfall är olika mått med olika nämnare.
    • • Rapporterade fall är inte insjuknande. Rapporteringen styrs av provtagning och anmälningsrutiner.
    • • Historiska tal och dagens tal beskriver olika sjukvård, näringsläge och åldersfördelning.

    Mässling – hela granskningen

    Vaccin – från dos till fastställd skada

    Barn som får en programdos · Sverige · 6 av 6 led saknar belagt värde

    Ett rapporterat fall är inte en bevisad biverkning, och en säkerhetssignal är inte en fastställd skada. Leden är åtskilda av en anledning.

    1. 1. Exponering

      Hur många doser ges under perioden?

      Krävd nämnare: doser

      Okänt hos oss: Kräver svensk dosstatistik per vaccin och år. Täckningsstatistiken anger andel vaccinerade barn, inte antal givna doser.

    2. 2. Infektion

      Hur många händelser rapporteras efter dos?

      Krävd nämnare: doser, med angivet tidsfönster

      Okänt hos oss: Rapportsystem har okänd underrapportering. Antalet får inte tolkas som antal orsakade händelser.

    3. 3. Symtomgivande sjukdom

      Hur många händelser skulle ha inträffat ändå?

      Krävd nämnare: personår i samma population och tidsfönster

      Okänt hos oss: Kräver en bakgrundsfrekvens från samma population. Utan den går observerat mot förväntat inte att räkna.

    4. 4. Sjukhusvård

      Hur många av händelserna leder till vård?

      Krävd nämnare: rapporterade händelser

      Okänt hos oss: Kräver uppföljning av rapporterade händelser, vilket rapportsystem sällan har.

    5. 5. Allvarlig komplikation

      Vilka händelser utgör en säkerhetssignal?

      Krävd nämnare: definieras av signalmetoden, inte av antalet rapporter

      Okänt hos oss: En signal är en anledning att undersöka. Den är inte ett belagt orsakssamband.

    6. 6. Död

      Vilka samband är fastställda som kända biverkningar?

      Krävd nämnare: framgår av produktresumén, per frekvenskategori

      Okänt hos oss: Kända biverkningar med angiven frekvens redovisas per produkt i produktresumén. Signal och känd biverkning ska inte blandas ihop.

    Fel som kedjan förhindrar

    • • Rapporterad händelse är inte bevisad biverkning.
    • • Säkerhetssignal är inte fastställd skada.
    • • Noll observerade händelser är inte noll risk – det beror på hur många som följts och hur länge.

    Biverkningar – begrepp och underlag

    Dela sidan