TBE-vaccination för barn och vuxna i Sverige

TBE-vaccination är inte en del av det allmänna nationella barnvaccinationsprogrammet. Den hanteras separat, via nationella rekommendationer och regionala beslut. Här sammanfattar vi vad som gäller i Sverige.

Att en myndighet rekommenderar ett vaccin innebär inte automatiskt att vaccinets verkliga riskprofil har fastställts genom långvariga studier mot en inert placebo. På den här sidan granskar vi därför både sjukdomsrisken för barn, vaccinernas effektmått, kontrollgrupper och rapporterade biverkningar.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer från maj 2026

• Folkhälsomyndigheten rekommenderar TBE-vaccination till vuxna och barn från tre års ålder som riskerar att bli fästingbitna i riskområde 1.
• Personer med nedsatt immunförsvar omfattas om de bor eller regelbundet vistas i riskområde 1 eller 2, eller i en kommun som angränsar till riskområde 1 eller 2.
• Rekommendationen är inte juridiskt bindande.

TBE ingår inte i barnvaccinationsprogrammet

TBE-vaccination ingår inte i det allmänna nationella barnvaccinationsprogrammet. Regionerna beslutar själva hur vaccinationen erbjuds och om den subventioneras. Kostnad och praktiskt erbjudande kan därför skilja sig mellan regioner, och samma familj kan mötas av olika villkor beroende på var den bor.

Antalet TBE-fall i Sverige över tid

Antalet rapporterade TBE-fall i Sverige har ökat under det senaste decenniet. Rekordåret 2023 rapporterades 595 fall, 2024 sjönk antalet till 384 fall och för 2025 anges cirka 500–508 fall i den preliminära statistiken. Variationen mellan enskilda år styrs i hög grad av väder, fästingtäthet och hur många som vistas i naturen – men den underliggande trenden pekar uppåt.

Det centrala i bilden är att ökningen sker samtidigt som allt fler vaccineras. Det innebär inte att vaccinet saknar effekt på individnivå, men det visar att den samlade sjukdomsbördan i befolkningen inte har vänt nedåt i takt med vaccinationstäckningen. Fästingens utbredning, ett varmare klimat och förändrat friluftsliv väger tyngre för antalet fall än vaccinationsgraden gör.

Åldersfördelning: TBE är en vuxensjukdom

Fördelningen av fallen över åldrarna är den enskilt viktigaste uppgiften för en förälder som ska ta ställning till vaccination av ett litet barn. Medianåldern bland de rapporterade fallen ligger runt 50–51 år, och huvuddelen av sjukdomsbördan – i synnerhet de allvarliga förloppen med bestående neurologiska besvär – ligger hos medelålders och äldre vuxna.

Barn i förskoleåldern utgör alltså en liten andel av ett redan litet antal fall, och de förlopp som ändå inträffar hos barn är i regel lindrigare än hos vuxna. Riskbilden som motiverar vaccination hos en sextioåring i riskområde 1 kan därför inte utan vidare överföras på en frisk treåring.

Vaccineffektivitet – vad siffran 89 procent bygger på

Den mest aktuella svenska uppgiften om skyddseffekt kommer från en observationsstudie av vaccinerade och insjuknade personer under åren 2018–2022. Den redovisar en skyddseffekt på omkring 89 procent efter tre doser. Vid färre doser är den skattade effekten lägre, och den avtar över tid utan påfyllnadsdoser.

Siffran är den bästa tillgängliga skattningen – men den ska läsas för vad den är. Det handlar om observationsdata, inte om en randomiserad, dubbelblind prövning där klinisk TBE varit primärt utfallsmått och kontrollgruppen fått en inert saltlösning. I en observationsstudie jämförs personer som valt att vaccinera sig med personer som inte gjort det, och dessa grupper skiljer sig ofta åt i exponering för fästingar, vårdsökande, socioekonomi och hälsomedvetande. Sådana skillnader kan både över- och underskatta den verkliga effekten.

Effektsiffran säger dessutom ingenting om säkerheten. Att ett vaccin minskar risken för en sjukdom i en registerstudie besvarar inte frågan hur många av de reaktioner som rapporteras efter vaccination som orsakas av vaccinet. Den frågan kräver en inert kontroll – och den finns inte i underlaget. Vilka vacciner som har prövats mot inert placebo, och vilka som inte har det, redovisas produkt för produkt på sidan om placebostatus.

Kontrolltypen i de centrala prövningarna

De pivotala och centrala studier som används för FSME-IMMUN och Encepur har inte använt en inert saltlösning som kontroll. Jämförelserna har i stället skett mot andra TBE-vacciner, mot tidigare formuleringar av samma vaccin, mot andra vaccinationsscheman eller mot aktiva kontrollvacciner.

En aktiv kontroll besvarar frågan hur produkten står sig mot ett annat verksamt alternativ. Den frågan är giltig, och designen är inte i sig sämre. Däremot mäter den inte skillnaden mot ingen injektion: reaktioner som båda armarna får ligger utanför kontrasten. För frågan om frekvens jämfört med ingen injektion saknas därför underlag i dessa studier.

Samma mönster beskrivs i startsidans avsnitt om placebokontrollerade studier och i tabellen över vaccin och placebokontroll. Produkt för produkt finns uppgifterna samlade i databasen över vaccinprövningar.

TBE-vacciner, kontrollgrupper och säkerhetsuppföljning

Detaljerade produktsidor finns för FSME-IMMUN Junior och Encepur Barn.

Vaccinationsgenombrott och sjukdomens svårighetsgrad

Skyddet är inte fullständigt. Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag om TBE-vaccination (maj 2026) anger att omkring 4–6 procent av de vaccinerade inte utvecklar ett tillräckligt antikroppssvar, och att fall av sjukdom hos vaccinerade – så kallade vaccinationsgenombrott – därför förekommer. I en registerstudie från Stockholm var cirka 5 procent av de registrerade TBE-fallen genombrottsinfektioner, och omkring 80 procent av dessa inträffade hos personer över 50 år. I en svensk studie var medianåldern vid genombrott 59 år, och äldre hade högre risk för genombrottsinfektion än yngre ^{FHM 2026}.

I diskussionen om genombrottsfall förekommer hypotesen att vaccinationen i sig skulle kunna göra sjukdomen svårare genom antikroppsberoende förstärkning (antibody-dependent enhancement, ADE). Det är en hypotes, inte ett visat samband. En litteraturgenomgång genomförd vid Folkehelseinstituttet i Norge i maj 2025 bedömde att det i nuläget inte finns vetenskapligt stöd för att vaccination bidrar till kliniskt relevant ADE vid TBE, men att frågan bör få fortsatt uppmärksamhet.

Den absoluta risken för barn är mycket låg

TBE kan vara en allvarlig neurologisk sjukdom. Sverige rapporterar normalt några hundra fall per år totalt, och majoriteten av fallen förekommer hos vuxna. Barn får generellt lindrigare sjukdomsförlopp än vuxna, och allvarliga och bestående neurologiska komplikationer förekommer mer sällan hos barn än hos äldre personer.

Risken varierar dessutom beroende på bostadsort, vistelsetid utomhus, antal fästingbett och geografiskt område. En generell rekommendation säger därför inte hur stor den absoluta risken är för ett enskilt friskt barn.

För en frisk treåring är den absoluta risken att drabbas av allvarlig TBE med bestående skador mycket låg, även om barnet bor eller vistas i ett definierat riskområde.

Risken skiljer sig också kraftigt mellan län. I Folkhälsomyndighetens underlag varierar den årliga incidensen bland skattat ovaccinerade 2020–2025 från omkring 1,4 fall per 100 000 invånare i Hallands och Skåne län till 24,5 i Södermanlands och 19,2 i Uppsala län ^{FHM 2026}. Där incidensen är låg blir också det utrymme som finns för absolut nytta litet, eftersom den nytta ett vaccin kan ge aldrig kan bli större än den risk som finns att förebygga.

Effekten bygger främst på antikroppsnivåer och observationsdata

Vaccinernas immunsvar mäts huvudsakligen genom serokonversion och antikroppsnivåer. Höga antikroppsnivåer används som ett surrogatmått för skydd. Ett surrogatmått är inte samma sak som att direkt mäta hur många vaccinerade respektive ovaccinerade barn som faktiskt utvecklar klinisk TBE.

Skyddseffekt i verkligheten har även uppskattats genom observationsdata från områden där vaccination används. Det saknas dock stora randomiserade barnstudier där klinisk TBE är det primära utfallsmåttet, där vaccinet jämförs med en inert placebo och där deltagarna följs långsiktigt.

Båda TBE-vaccinerna innehåller aluminiumadjuvans

FSME-IMMUN och Encepur innehåller aluminiumhydroxid som adjuvans. Adjuvans används för att förstärka immunsystemets reaktion på vaccinets antigen. Aluminiumet injiceras direkt i vävnaden, och grundvaccination och senare påfyllnadsdoser innebär upprepad exponering.

De långsiktiga effekterna av återkommande exponering för aluminiumadjuvans hos små barn har inte fastställts genom långtidsstudier mot en helt inert kontroll. Huvuddokumentets avsnitt om aluminium och avsnittet om vaccinens säkerhet beskriver detta närmare.

Vaccinationen kräver återkommande påfyllnadsdoser

Grundvaccinationen består normalt av tre doser. Den första påfyllnadsdosen ges efter ungefär tre år, och därefter rekommenderas nya doser med flera års mellanrum. Intervallet varierar beroende på ålder, vaccinprodukt, tidigare doser och individuella rekommendationer.

Vaccination från tidig barndom kan därför innebära upprepad vaccinering under en stor del av livet. Varje ny dos innebär ny exponering för antigen, aluminiumadjuvans och övriga beståndsdelar.

1. 1Dos 1
2. 2Dos 2
3. 3Dos 3
4. 4Första boostern
5. 5Fortsatta boosterdoser

Trots den upprepade exponeringen saknas långvariga studier där ett komplett vaccinationsschema jämförts med en inert kontrollgrupp under många år.

Biverkningsprofilen är inte harmlös

Vanligt rapporterade reaktioner hos barn är bland annat:

• smärta och ömhet vid injektionsstället,
• rodnad eller svullnad,
• feber,
• trötthet,
• huvudvärk,
• muskelvärk,
• illamående eller nedsatt aptit.

Anafylaxi

Allvarliga omedelbara överkänslighetsreaktioner är sällsynta. Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag anger anafylaxi till 1,5–2,0 tillfällen per 100 000 vaccinerade ^{FHM 2026}. Siffran avser vaccinerade personer, inte enskilda doser, och ska läsas som en storleksordning från uppföljningsdata – inte som ett exakt mått framtaget i en randomiserad prövning.

Neurologiska händelser

I produktinformationen för TBE-vaccinerna finns även neurologiska händelser upptagna, bland annat kramper, neurit och Guillain-Barrés syndrom. Dessa är angivna som sällsynta eller mycket sällsynta, eller som händelser rapporterade efter godkännandet, där frekvensen inte kan beräknas utifrån tillgängliga data. En rapporterad tidsmässig association är inte detsamma som ett bevisat orsakssamband.

Neurologiska händelser finns rapporterade eller upptagna i produktinformationen. Eftersom de centrala studierna saknar en inert kontrollgrupp kan studierna inte fullt ut avgöra hur många sådana händelser som hade inträffat utan vaccination.

Så rapporterar du en misstänkt vaccinbiverkning

Den hälsoekonomiska kalkylen bygger på en modell – och modellen har gränser

Folkhälsomyndighetens hälsoekonomiska analys av TBE-vaccination använder en Markovmodell med sju hälsostadier: mottaglig, immun, sjukhusvårdad TBE, mild, måttlig respektive svår sekvele samt död. Resultatet i basscenariot är en kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) på cirka 628 000 kronor för 25-åringar och 1 293 000 kronor för 50-åringar. Rapporten beskriver vaccinationen som kostnadseffektiv, inte som kostnadsbesparande: kostnaderna för vaccination överstiger de besparingar som uppstår genom färre sjukdomsfall ^{FHM, hälsoekonomisk analys}.

Rekommendationen utvidgas till barn som generellt får lindrigare sjukdom

Folkhälsomyndigheten rekommenderar sedan maj 2026 vaccination från tre års ålder för personer som riskerar fästingbett i riskområde 1. Samtidigt får barn generellt lindrigare TBE-sjukdom än vuxna, och risken för allvarliga följder ökar med åldern.

När rekommendationen omfattar friska barn behöver den möjliga nyttan vägas mot:

• den låga absoluta sjukdomsrisken,
• risken för akuta biverkningar,
• osäkerheten kring mer sällsynta och långsiktiga reaktioner,
• behovet av återkommande påfyllnadsdoser.

TBE-vaccinet skyddar inte mot borrelia

TBE orsakas av ett virus, medan borrelia orsakas av bakterier. TBE-vaccination syftar till att skydda mot TBE-virus, men ger inte fullständigt skydd: även fullvaccinerade personer kan i enstaka fall insjukna i TBE, till exempel om antikroppsnivåerna sjunkit eller exponeringen är mycket hög. Vaccinationen minskar inte risken för borrelia, för andra fästingburna infektioner eller för själva fästingbettet. Förebyggande åtgärder mot fästingbett behövs därför även efter vaccination.

Läs vidare hos myndigheterna

• Rekommendationer om vaccination mot TBE (Folkhälsomyndigheten, 5 maj 2026)
• 1177 om TBE och vaccination
• Regional information via 1177 (villkor och priser varierar)
• FSME-IMMUN Junior – produktinformation och regulatoriska dokument (Läkemedelsverket)
• Encepur Barn – produktinformation och regulatoriska dokument (Läkemedelsverket)
• FSME-IMMUN Junior i Fass (produktresumé och biverkningsavsnitt)
• Encepur Barn i Fass (produktresumé och biverkningsavsnitt)

Mer på Antivaxxare.se

• Placebokontrollerade studier på startsidan
• Tabellen Vaccin och placebokontroll
• Avsnittet om aluminium
• Vaccinens säkerhet
• Databasen över vaccinprövningar
• Riskjämförelse: sjukdomsrisk mot biverkningsrisk
• Vattkoppor och vattkoppsvaccinet
• Så rapporterar du en misstänkt vaccinbiverkning
• Vaccin för barn – risker per vaccin
• Källor och studier
• Vanliga frågor om barnvaccin