Snabbfakta
Programstart i Sverige
1 januari 2027
Barn födda från och med 1 juli 2025 erbjuds dos 1 vid 18 månaders ålder och dos 2 i årskurs 1–2.
Ikappvaccination
Upp till 18 år
Äldre barn och ungdomar som saknar immunitet erbjuds ikappvaccination från våren 2027.
Vaccintyp
Levande försvagat, Oka-stam
Odlas i den humana diploida cellinjen MRC-5. Uttalad immunbrist är kontraindikation.
Produkt i programmet
Monovalent – fabrikat ej publikt
Addas upphandling avser uttryckligen monovalent vattkoppsvaccin. Tilldelad enligt uppgift 2026-08-25 med tio dagars avtalsspärr och avtalsstart 2027-01-01, men vinnande produkt anges inte på den publika sidan.
Adda – upphandling av vattkoppsvaccin till barnvaccinationsprogrammet
Sjukhusvård i Sverige
Omkring 333 per år
Alla åldrar, varav omkring 239 barn under 15 år under den period Folkhälsomyndighetens beslutsunderlag analyserade.
Folkhälsomyndigheten – beslutsunderlag vattkoppor (2024, artikelnr 24217)
Effekt av två doser
Mycket hög mot klinisk sjukdom
Två doser förbättrade den amerikanska effektiviteten med minst omkring tio procentenheter jämfört med en dos, och minskade antalet och storleken på utbrott. Genombrott är sällsynta men inte noll.
Sverige 2027 – beslutet och upphandlingen
Vägen från utredning till program går i tre steg: Folkhälsomyndighetens beslutsunderlag 2024, upphandlingen 2026 och programstarten 2027. Stegen är inte utbytbara, eftersom det är upphandlingen – inte utredningen – som avgör vilken produkttyp som faktiskt ges.
Före 2027
Riktad vaccination, inte allmän
Vattkoppsvaccin har funnits på den svenska marknaden i decennier men har använts riktat till riskgrupper och deras närstående. Motivet var att sjukdomen hos friska barn i regel är förhållandevis lindrig och att genomgången infektion ger ett mycket starkt och långvarigt skydd.
2024
Folkhälsomyndighetens beslutsunderlag
Myndigheten bedömde att kriterierna för ett nationellt program var uppfyllda och föreslog två doser vid 18 månader och i årskurs 1–2, helst samordnat med MPR. Underlaget tillät principiellt antingen monovalent vaccin eller kombinationsvaccinet MMRV.
Folkhälsomyndigheten – beslutsunderlag vattkoppor (2024, artikelnr 24217)
2026
Regeringen fattar det formella beslutet
Regeringen beslutade att vattkoppsvaccination ska ingå i det nationella allmänna barnvaccinationsprogrammet från den 1 januari 2027, med kostnadsfria doser och ikappvaccination för äldre barn och ungdomar som saknar immunitet.
Regeringen – Vaccination mot vattkoppor blir kostnadsfritt för alla barn
2026
Upphandlingen avgör produktformatet
Addas upphandling för barnvaccinationsprogrammet avser uttryckligen monovalent vattkoppsvaccin. Statusen uppdaterades 2026-08-25 till tilldelad, med tio dagars avtalsspärr och planerad avtalsstart 1 januari 2027. Vinnande produkt och leverantör framgår inte av den publika sidan.
Adda – upphandling av vattkoppsvaccin till barnvaccinationsprogrammet
November 2026
Vattkoppor blir en anmälningspliktig sjukdom
Bekräftade fall av vattkoppor blir anmälningspliktiga från den 1 november 2026. Det ger löpande nationell falluppföljning både före och efter programstarten, vilket i sin tur gör det möjligt att i efterhand följa vad programmet faktiskt gör med sjukdomsbördan.
Regeringen – Bekräftade vattkoppsfall blir anmälningspliktiga
2027
Programstart och ikappvaccination
Från 1 januari 2027 ingår vattkoppor i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Barn födda från 1 juli 2025 får dos 1 vid 18 månader och dos 2 i årskurs 1–2. Från våren 2027 erbjuds ikappvaccination till äldre barn och ungdomar upp till 18 år som saknar immunitet.
Hur sjukdomen ser ut hos barn, vuxna och riskgrupper
Vattkoppor orsakas av varicella zoster-virus. Smittsamheten är hög, och sjukdomen är vanligast i förskoleåldern. Förloppet nedan gäller ett friskt barn; risken förskjuts uppåt med ålder och nedsatt immunförsvar.
Naturalförloppet vid vattkoppor
Vad händer steg för steg, och var i förloppet uppstår de komplikationer som motiverar ett program?
Varicella zoster-virus sprids som luftburen smitta och droppsmitta samt genom kontakt med blåsinnehåll. Smittsamheten är hög, och nästan alla exponerade mottagliga personer insjuknar.
Detta visar grafen
Att sjukdomen har ett förutsägbart förlopp, att komplikationer uppstår i en minoritet av fallen och att viruset kvarstår latent oavsett hur lindrigt förloppet var.
Detta visar den inte
Andelar. Stegen saknar gemensam nämnare i det svenska underlaget, och vi anger därför inte procenttal för varje komplikation.
En sällsynt men allvarlig komplikation som ofta överdrivs i båda riktningar.
Svensk sjukdomsbörda och Socialstyrelsens dödsorsaksdata
Sjukhusvård är den mest robusta svenska bördeindikatorn. Folkhälsomyndighetens beslutsunderlag anger omkring 333 sjukhusvårdade personer per år i alla åldrar, varav omkring 239 barn under 15 år under den analyserade perioden. Folkhälsomyndigheten – beslutsunderlag vattkoppor (2024, artikelnr 24217)
| Kategori | Storleksordning | Anmärkning |
|---|---|---|
| Underliggande dödsorsak, barn 0–14 år | I genomsnitt cirka 1 per år | Svenska dödsorsaksdata 2003–2022 enligt Folkhälsomyndighetens beslutsunderlag. |
| Underliggande dödsorsak, personer över 65 år | I genomsnitt cirka 3 per år | Samma period och källa. Åldersfördelningen är alltså inte jämnt fördelad över befolkningen. |
| Bidragande dödsorsak, alla åldrar | I genomsnitt cirka 3 per år | Vattkoppor angavs som bidragande, inte underliggande, dödsorsak. Dessa fall får inte adderas till ovanstående och presenteras som ”dödsfall av vattkoppor”. |
| Årsdata för 2024 och 2025 | Redovisas inte här | Senaste färdiga dödsorsaksår är 2024; statistik för 2025 publiceras enligt releasekalendern 8 september 2026. Vi redovisar inget enskilt B01-tal för 2024 eftersom vi inte har dokumenterat ett reproducerbart primäruttag. |
Naturlig infektion, immunitet och latens
Efter genomgången infektion är immuniteten mot ny klinisk sjukdom mycket stark hos immunfriska personer. Andra kliniska attacker är ovanliga, och Folkhälsomyndighetens patientinriktade information beskriver detta förenklat som att man inte får sjukdomen igen. Enstaka reinfektioner finns beskrivna, men de är undantag – inte huvudregel.
Det viktigaste språkliga felet i debatten gäller var viruset finns. Varicella zoster-virus ligger latent i sensoriska nervceller i dorsalrotsganglier längs ryggmärgen och i kranialnervsganglier – inte ”i ryggmärgen”. Reaktivering ger bältros i det hudområde som innerveras av det aktuella gangliet.
Produkterna – Varivax, Varilrix och Oka-stammen
Båda de produkter som finns på svenska ramavtal bygger på Oka-stammen, är levande försvagade och odlas i den humana diploida cellinjen MRC-5. De innehåller inget aluminiumadjuvans; ett replikerande virus behöver normalt inget.
| Egenskap | Varivax | Varilrix |
|---|---|---|
| Stam | Oka/Merck, levande försvagad | Oka, levande försvagad |
| Cellsubstrat | Humana diploida MRC-5-celler | Humana diploida MRC-5-celler |
| Angiven minimipotens | I storleksordningen 1 350 PFU per dos enligt produktinformationen | Minst 10³′³ PFU per dos |
| Aluminiumadjuvans | Nej | Nej |
| Kan etablera latens | Ja, vaccinstam | Ja, vaccinstam |
Källor: FASS – Varivax, produktresumé (SmPC) och FASS – Varilrix, produktresumé (SmPC)
Observera att tabellen beskriver de produkter som finns på svenska ramavtal i dag. Vilket monovalent vaccin som faktiskt kommer att användas i programmet från 2027 är inte publikt verifierat.
Weibel 1984 – den riktiga placeboprövningen
Det här är det avsnitt där vaccinkritiken oftast har fel. Weibel och medarbetare publicerade 1984 i New England Journal of Medicine en dubbelblind, placebokontrollerad randomiserad prövning av levande försvagat varicellavaccin hos friska barn. Weibel et al., New England Journal of Medicine 1984
Vad fick deltagarna i Weibel 1984?
Fanns det en genuin placeboarm – och vad bestod placebot av?
- Vaccinarm (mottagliga) – Levande försvagat Oka-vaccin, försöksformulering i storleksordningen 17 000 PFU per dos (Prövningsvaccinet) · n ≈ 468 · 51,2 %
- Placeboarm (mottagliga) – Lyofiliserad stabilisator med ungefär samma spårkoncentration av neomycin som vaccinet – ingen antigen, men inte heller saltlösning (Bärarlösning utan adjuvans) · n ≈ 446 · 48,8 %
Staplarna visar antalet serologiskt mottagliga deltagare i respektive arm. De ursprungliga randomiserade armarna redovisas i vissa produktmonografier som 491 och 465, det vill säga före serologisk gallring.
Visa underliggande data som tabell
Totalt 914 deltagare.
| Grupp | Fick | Typ av kontroll | Antal | Andel |
|---|---|---|---|---|
| Vaccinarm (mottagliga) | Levande försvagat Oka-vaccin, försöksformulering i storleksordningen 17 000 PFU per dos | Prövningsvaccinet | 468 | 51,2 % |
| Placeboarm (mottagliga) | Lyofiliserad stabilisator med ungefär samma spårkoncentration av neomycin som vaccinet – ingen antigen, men inte heller saltlösning | Bärarlösning utan adjuvans | 446 | 48,8 % |
Resultatet i sig är entydigt: 39 kliniska vattkoppsfall under omkring nio månader, samtliga i placebogruppen, varav 38 laboratoriebekräftade.
Varför Weibel inte är en prövning av dagens produkt
Att prövningen var riktig gör den inte till en effektprövning av det vaccin som ska ges i Sverige 2027. Fem frågor, fem svar:
Var prövningen randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad?
Ja. 956 friska barn 1–14 år utan klinisk vattkoppsanamnes randomiserades, och 914 serologiskt mottagliga barn ingick i mottaglighetsanalysen: 468 vaccin och 446 placebo. Vissa produktmonografier redovisar i stället de ursprungliga armarna 491 och 465, det vill säga före serologisk gallring.
Visade den skydd mot klinisk vattkoppssjukdom?
Ja, och tydligt. Under omkring nio månaders övervakning inträffade 39 kliniska fall, samtliga i placebogruppen, varav 38 laboratoriebekräftades.
Var placebot steril saltlösning?
Nej. NEJM:s korrigering från december 2025 preciserar att placebot bestod av den lyofiliserade stabilisatorn med ungefär samma spårkoncentration av neomycin som vaccinet. Det är en genuin placeboarm, men den kan inte isolera effekten av stabilisator eller neomycinrester.
Gällde prövningen den produkt som ska ges i Sverige 2027?
Nej. Försöksformuleringen låg omkring 17 000 PFU per dos. Dagens kommersiella kylstabila produkter har en väsentligt lägre angiven minimipotens. Weibel är evidens för att Oka-baserad vaccination förhindrar klinisk vattkoppssjukdom, inte en effektprövning av 2027 års upphandlade produkt.
Kan den säga något om sällsynta eller sena biverkningar?
Nej. Med under tusen barn och omkring nio månaders uppföljning saknas statistisk styrka för sällsynta händelser, och latensrelaterade utfall som bältros ligger decennier bort. Sådana frågor besvaras av registerdata och övervakning, med de begränsningar det medför.
Tre evidensnivåer och vad var och en kan visa
Vilken typ av fråga kan besvaras av prövningen, av programdata respektive av rapporteringssystem?
- Nivå 1Randomiserad placebokontrollerad prövning (Weibel 1984)
Design: Dubbelblind randomisering av 956 barn, 914 mottagliga analyserade, placebo = lyofiliserad stabilisator med spår av neomycin, cirka nio månaders uppföljning.
Visar: Att Oka-baserad vaccination förhindrar klinisk vattkoppssjukdom under den första säsongen: 39 fall, samtliga i placeboarmen.
Visar inte: Sällsynta biverkningar, långtidsskydd, latens- och bältrosutfall, samt effekten av just den kommersiella formulering som används i dag.
- Nivå 2Programdata och effektivitetsstudier från USA 1995–2020
Design: Observationsstudier, utbrottsundersökningar och nationell övervakning under 25 år, sammanställda av Shapiro och Marin samt Marin och medarbetare.
Visar: Hur en dos respektive två doser fungerar i verkligheten, inklusive fortsatt låggradig transmission under endosperioden och tydlig förbättring efter tvådosschemat.
Visar inte: Kausalitet på samma sätt som en randomiserad prövning, och inte heller vad som skulle ha hänt utan program i ett land med annan demografi och sjukvård.
- Nivå 3Passiv rapportering och fallserier
Design: VAERS 2006–2020, systematiska översikter av fallrapporter om svår genombrottssjukdom, samt enskilda rapporter om transmission av vaccinstam.
Visar: Att sällsynta händelser existerar och, när vaccinstam laboratorieverifierats, att de i det enskilda fallet härrör från vaccinviruset.
Visar inte: Incidens, risk per vaccinerad eller orsakssamband för vanliga rapporter utan stamverifiering. Nämnaren saknas.
Se även vår genomgång av inert placebo i vaccinprövningar och posterna för Varivax och ProQuad i prövningsdatabasen.
USA 1995–2006: en dos, genombrott och fortsatta utbrott
USA ger ett av de längsta och bäst studerade underlagen för hur ett allmänt barnprogram med en dos fungerade i praktiken. Svaret blev att en dos inte räckte – men av ett annat skäl än det som oftast anförs.
1995
Endosprogram införs i USA
Varicellavaccin rekommenderas till alla barn i en dos. Incidens, sjukhusvård och dödsfall i vattkoppor minskar kraftigt under de följande åren.
Marin, Seward & Gershon, Journal of Infectious Diseases 2022
1995–2006
Utbrott fortsätter trots hög täckning
En dos ger omkring 82–85 procent skydd mot vattkoppor av alla svårighetsgrader och mycket högt skydd mot svår sjukdom. Det räckte inte för att stoppa låggradig transmission: utbrott inträffade även i skolor med hög vaccinationstäckning, till stor del genom milda genombrottsfall.
2006/2007
Andra dosen rekommenderas och går in i rutinschemat
En andra dos rekommenderas 2006 och ingår i rutinschemat från 2007. Skälet var inte att en dos saknade effekt, utan att den inte räckte för att stoppa utbrotten.
Marin, Seward & Gershon, Journal of Infectious Diseases 2022
2007–2020
Tvådosperioden
Effektiviteten förbättrades med minst omkring tio procentenheter mot vattkoppor av alla svårighetsgrader, och antalet och storleken på utbrott minskade ytterligare. I det material Shapiro och Marin sammanställer syns inte avtagande skydd efter två doser.
Från 2007: två doser och 25 års amerikanska data
Tvådosprogrammet förbättrade effektiviteten med minst omkring tio procentenheter mot vattkoppor av alla svårighetsgrader och minskade antalet och storleken på utbrott ytterligare. I det material Shapiro och Marin sammanställer syns inte avtagande skydd efter två doser. Shapiro & Marin, Journal of Infectious Diseases 2022
Produkt- och dosregimskillnader – och hur de inte får läsas
En modellbaserad nätverksmetaanalys från 2022 skattade effekten för olika produkter och dosregimer: två doser monovalent MSD-vaccin 98,29 procent (trovärdighetsintervall 96,08–99,23), två doser MMRV från GSK 95,19 procent, en dos monovalent MSD-vaccin 93,09 procent och en dos monovalent GSK-vaccin 66,47 procent. Nätverksmetaanalys av varicellavacciners relativa effekt (2022)
Genombrott efter vaccination – oftast milt, inte noll
Genombrottsvattkoppor efter en respektive två doser
Hur mycket minskar genombrottsincidensen med en andra dos?
Nämnare: Sammanvägd incidens i en metaanalys av observationsstudier, med betydande heterogenitet mellan de ingående studierna.
- Genombrottsfall efter en dos8,5
per 1 000 personår
- Genombrottsfall efter två doser2,2
per 1 000 personår
Enhet: fall per 1 000 personår
Visa underliggande data som tabell
Alla värden anges i fall per 1 000 personår. Nämnare: Sammanvägd incidens i en metaanalys av observationsstudier, med betydande heterogenitet mellan de ingående studierna..
| Utfall | fall per 1 000 personår | Kommentar |
|---|---|---|
| Genombrottsfall efter en dos | 8,5 | per 1 000 personår |
| Genombrottsfall efter två doser | 2,2 | per 1 000 personår |
Detta visar grafen
Att en andra dos sänker genombrottsincidensen påtagligt i sammanvägda observationsdata.
Detta visar den inte
Svensk incidens, individuell risk eller svårighetsgrad. Heterogeniteten mellan studierna är stor, och estimaten kommer från populationer med annan epidemiologi än Sverige efter 2027.
34 artiklar 1974–2016. Sällsynt, allvarligt när det inträffar, och inte en incidenssiffra.
MMRV mot monovalent – feberkramp och Sveriges val
I Vaccine Safety Datalink sågs omkring 8,5 feberkramper per 10 000 barn 12–23 månader efter en första dos MMRV, jämfört med omkring 4,2 per 10 000 efter MPR och separat varicellavaccin vid samma besök. Det motsvarar ungefär en extra feberkramp per 2 300 vaccinerade; en annan studie efter godkännandet gav omkring ett extra fall per 2 600. Motsvarande signal har inte visats för andra dosen vid 4–6 års ålder. CDC – säkerhetsinformation om MMRV
Oka kan bli latent, reaktiveras och i sällsynta fall spridas
Vaccinviruset är levande försvagat. Oka-stammen kan etablera latens i sensoriska ganglier och i sällsynta fall reaktiveras. Vaccination garanterar därför inte frånvaro av latent vaccinstamsvirus, men det följer inte att varje vaccinerad bär latent Oka-virus.
Den relevanta effekten är minskad klinisk sjukdom och minskad cirkulation av wild-type VZV; det är något annat än att varje vaccinerad person skulle vara fri från latent VZV. Slutsatsen som inte följer är att vaccinet därmed är meningslöst. Målet är sjukdomskontroll, inte eliminering av viruset ur befolkningen.
VAERS 2006–2020 – vaccine-strain-fall och vad databasen kan visa
Genomgången av det amerikanska passiva rapporteringssystemet 2006–2020 dokumenterade vaccinstamsvirus i samband med meningit, encefalit, herpes zoster och sex dödsfall. Analysen fann inga nya oväntade disproportionalitetssignaler när vaccinet gavs enligt rekommendation. VAERS-analys av varicellavaccin 2006–2020, Journal of Infectious Diseases 2022
Starkare evidens
Laboratorieverifierad vaccinstam
När vaccinstam påvisats i prov från patienten är sambandet med vaccinviruset styrkt i det enskilda fallet. Det gäller de dokumenterade fallen av meningit, encefalit och zoster – och de sex dödsfallen, som samtliga inträffade hos personer med nedsatt immunförsvar som hade kontraindikation mot vaccinet.
Svagare evidens
Vanliga rapporter utan stamverifiering
En rapport är en anmälan om en händelse i tiden efter vaccination. Den visar inte orsakssamband, och systemet saknar nämnare. Antalet rapporter kan därför inte omvandlas till risk per vaccinerad.
Att tillskriva de sex dödsfallen friska 18-månadersbarn är en direkt felläsning av studien. Se även vår genomgång av VAERS och svenska biverkningsrapporter.
Bältros och Hope-Simpson – exogen boostring
Hope-Simpsons hypotes från 1965 var att återkommande kontakt med vattkoppor hos barn ger vuxnas immunförsvar periodiska påminnelser som skjuter upp bältros. Frågan har länge varit hur stor effekten är – och den frågan har nu ett rimligt svar.
| Tid efter exponering | Incidenskvot | Konfidensintervall | I klartext |
|---|---|---|---|
| 0–2 år efter hushållsexponering | 0,67 | 95 % KI 0,62–0,73 | 33 procent lägre relativ incidens av bältros |
| 10–20 år efter hushållsexponering | 0,73 | 95 % KI 0,62–0,87 | 27 procent lägre relativ incidens av bältros |
Detta visar grafen
Att hushållsexponering för ett barn med vattkoppor följdes av lägre bältrosincidens hos vuxna, och att effekten kvarstod i minst tio till tjugo år. Exogen boostring är alltså sannolikt verklig.
Detta visar den inte
Hur stor nettoeffekten blir för en hel befolkning när barns vattkoppor blir sällsynta. Studien är self-controlled på individnivå och skattar en modest skyddseffekt – inte den kompletta immunitet som vissa äldre kostnadseffektivitetsmodeller antog.
Källa: Forbes et al., BMJ 2020
Vad USA:s bältroskurva faktiskt visar
Den vanligaste vaccinkritiska framställningen är att barnvaccinationen 1995 skapade en bältrosepidemi. Den håller inte. Bältrosincidensen i USA steg redan före 1995 och fortsatte stiga därefter, och amerikanska analyser har inte sett den stora övergående puckel som vissa modeller förutsade.
Hypotesstöd, inte samma evidensstyrka som nationella tidsserier eller self-controlled design.
Folkhälsomyndighetens hälsoekonomi och boost-antagandet
Ur hälso- och sjukvårdsperspektiv landar grundanalysen på drygt 200 000 kronor per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår. Ur samhällsperspektiv blir programmet kostnadsbesparande över lång tid, med en modellerad total kostnadsförändring om omkring −8,131 miljarder kronor i modellens 95-årshorisont och omkring 11 300 diskonterade kvalitetsjusterade levnadsår i programanalysen. Folkhälsomyndigheten – hälsoekonomisk utvärdering av vattkoppsvaccination
MetodbegränsningMiljardbeloppet är ett modellresultat över 95 år, inte en observerad besparing. Det bör aldrig citeras som om pengarna hade räknats.
| Faktor | Roll i kalkylen |
|---|---|
| Sjukvårdskostnader | Färre besök, färre sjukhusinläggningar och färre komplikationsbehandlingar. Den minsta posten i kalkylen. |
| Vård av sjukt barn och produktionsbortfall | Den tyngsta posten ur samhällsperspektiv. Ersättning togs ut vid omkring 35 procent av vattkoppsepisoderna upp till 12 års ålder, i snitt 3,5 dygn, motsvarande i storleksordningen 140 000 arbetsdagar per år. |
| Vaccinkostnad | Pris per dos och antal doser. Ett av de mest känsliga antagandena i modellen. |
| Antagen täckning | Hur stor andel som faktiskt vaccineras påverkar både kostnad och effekt. |
| Bältros och exogen boostring | Om minskad naturlig exponering ökar bältrosbördan hos vuxna faller nettonyttan. Storleken är osäker och modellberoende. |
| Tidshorisont och diskontering | Modellen räknar över 95 år. Kostnader kommer tidigt och vinster sent, vilket gör diskonteringsräntan avgörande. |
Bältrosvaccin senare i livet – utan falsk kausal kedja
Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot bältros till alla från 65 års ålder och till vuxna med nedsatt immunförsvar. Shingrix är rekombinant och adjuvanterat, inte levande Oka. Folkhälsomyndigheten – vaccination mot bältros
Slagordet att man vaccinerar bort en mild barnsjukdom för att sedan sälja ett bältrosvaccin är retoriskt effektivt och evidensmässigt obelagt. Bältros fanns långt före barnvaccinationsprogrammen och ökar starkt med ålder och immunsuppression hos personer som burit latent virus i decennier.
Den systemfråga som däremot är legitim: hur påverkas bältrosbördan hos de generationer som redan bär latent wild-type-virus när den exogena boostringen från cirkulerande vattkoppor minskar? Den frågan går att ställa utan att påstå en kommersiell avsikt.
Äldre levande Oka-baserat vuxenvaccin, i dag ersatt av annan teknik.
Starkaste argumentet åt båda håll
Starkaste argumentet för programmet
Utan program exponeras i praktiken hela kohorten. Även en oftast mild sjukdom ger då en stor total börda: omkring 333 sjukhusvårdade per år, bakteriella komplikationer, och en samhällsbelastning som motsvarar omkring 140 000 arbetsdagar. Två doser har mycket hög effekt, tjugofem års amerikanska programdata visar kraftigt minskad incidens, sjukhusvård och död, svår genombrottssjukdom efter två doser är mycket ovanlig, och programmet skyddar dessutom indirekt de riskgrupper som inte kan vaccineras.
Starkaste kritiska argumentet
För den enskilda friska förskoleungen är grundrisken oftast låg. Den ursprungliga placeboprövningen använde en äldre, mycket högpotent formulering och ett stabilisatorplacebo snarare än saltlösning. Oka-stammen eliminerar inte herpesvirus-latens. Exogen boostring är sannolikt verklig och dess långsiktiga befolkningseffekt på bältros är modellberoende. Och den svenska samhällsekonomiska vinsten drivs i stor del av produktionsbortfall och vård av sjukt barn – vilket ska redovisas separat från medicinsk individnytta.
Vad vet vi – och vad vet vi inte?
Vad vet vi?
- Programmet startar 1 januari 2027 med dos 1 vid 18 månader för barn födda från 1 juli 2025, dos 2 i årskurs 1–2 och ikappvaccination upp till 18 år från våren 2027.
- Upphandlingen till programstarten avser monovalent vattkoppsvaccin. Fabrikatet framgår inte av den publika sidan.
- Weibel 1984 var en dubbelblind placebokontrollerad prövning: 39 kliniska fall, samtliga i placeboarmen. Placebot var stabilisator med spår av neomycin, inte saltlösning.
- Två doser ger mycket hög effekt mot klinisk vattkoppssjukdom. Genombrott förekommer men är oftast milda, och disseminerad genombrottssjukdom efter två doser saknas i den systematiska översiktens material.
- Både wild-type VZV och Oka-vaccinstammen kan etablera latens i sensoriska ganglier och i sällsynta fall reaktiveras som bältros.
- De sex vaccinstamsrelaterade dödsfallen i VAERS-genomgången 2006–2020 gällde immunnedsatta personer med kontraindikation mot vaccinet.
- Exogen boostring har stöd: hushållsexponering för barn med vattkoppor följdes av lägre bältrosincidens hos vuxna, med incidenskvot 0,67 de första två åren och 0,73 efter 10–20 år.
- Svenska dödsorsaksdata 2003–2022 ger i genomsnitt cirka ett dödsfall per år med vattkoppor som underliggande orsak bland barn 0–14 år och cirka tre per år bland personer över 65 år, plus cirka tre per år som bidragande orsak.
Vad vet vi inte?
- Vilken produkt och vilken leverantör som faktiskt vann Addas upphandling – tilldelningen är inte publikt namngiven på den sida vi kan läsa.
- Hur stor den samlade populationseffekten på bältros blir i Sverige över decennier när naturlig exponering minskar. Forbes visar riktning och storleksordning för individen, inte nettoeffekten för en hel befolkning.
- Hur länge tvådosskyddet håller bortom de dryga 25 år amerikanska programdata täcker.
- Hur vanlig vaccinstamsreaktivering blir hos kohorter som aldrig haft wild-type-infektion, mätt över ett helt liv.
- Exakt B01-tal för 2024 har vi inte verifierat med ett reproducerbart primäruttag. Statistik för 2025 är ännu inte publicerad och är planerad till 8 september 2026.
- Hur stor den individuella nyttan är för ett friskt svenskt förskolebarn uttryckt i absoluta tal, eftersom underlaget saknar en gemensam nämnare mellan sjukdomsrisk och vaccinrisk.
Femton påståenden om vattkoppsvaccinet – vilka håller?
Antivaxxare.se granskar myndigheter och produktunderlag – men också vaccinkritiska påståenden som inte håller. Vattkoppor är ett område där de svagaste kritiska argumenten, särskilt om placebo och bältros, är mest spridda, och det är just de som gör att den giltiga kritiken mot underlaget avfärdas.
Vanliga frågor om vattkoppsvaccination
Fullständig källförteckning
- 1.Folkhälsomyndigheten. Vaccination mot vattkoppor. Vaccination mot vattkoppor ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet från 2027. Barn födda från och med 1 juli 2025 erbjuds första dosen vid 18 månaders ålder och andra dosen i årskurs 1–2. Äldre barn och ungdomar upp till 18 år som saknar immunitet erbjuds ikappvaccination från våren 2027. Vattkoppor är vanligast i förskoleåldern och förloppet är för de flesta friska barn förhållandevis lindrigt, medan äldre barn och vuxna ofta får mer uttalade symtom. Uttalad immunbrist är en kontraindikation eftersom vaccinet är levande försvagat. Öppna källan
- 2.Folkhälsomyndigheten. Vaccination mot vattkoppor i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn – beslutsunderlag. Artikelnummer 24217 (2024). Myndigheten bedömde att kriterierna i smittskyddslagen för ett nationellt program var uppfyllda och föreslog två doser, vid 18 månaders ålder och i årskurs 1–2, helst samordnat med MPR. Underlaget angav uppskattningsvis omkring 333 sjukhusvårdade personer per år i alla åldrar, varav omkring 239 barn under 15 år under den analyserade perioden. Ersättning för vård av sjukt barn togs ut vid omkring 35 procent av vattkoppsepisoderna upp till 12 års ålder, i genomsnitt 3,5 dygn per episod, motsvarande i storleksordningen 140 000 arbetsdagar per år. Baserat på svenska dödsorsaksdata 2003–2022 angavs vattkoppor som underliggande dödsorsak i genomsnitt cirka ett dödsfall per år bland barn 0–14 år och cirka tre per år bland personer över 65 år, samt som bidragande dödsorsak i ytterligare cirka tre dödsfall per år. Underlaget tillät principiellt både monovalent vaccin och MMRV. Öppna källan
- 3.Folkhälsomyndigheten. Health economic evaluation of varicella vaccination within the Swedish national vaccination programme for children. Modellanalys av ett tvådosprogram. Ur hälso- och sjukvårdsperspektiv angavs i grundanalysen en kostnad i storleksordningen drygt 200 000 kronor per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår. Ur ett samhällsperspektiv blev programmet kostnadsbesparande över lång tid, i stor utsträckning genom minskat produktionsbortfall och minskad vård av sjukt barn; en modellerad total kostnadsförändring om omkring −8,131 miljarder kronor redovisas i modellens 95-årshorisont. Modellen skattade omkring 11 300 diskonterade kvalitetsjusterade levnadsår i programanalysen och omkring 12 400 i en äldre modellerad strategi med ikappvaccination. Resultaten är känsliga för vaccinpris, diskonteringsränta, antagen täckning och antaganden om exogen boostring och bältros. Öppna källan
- 4.Adda Inköpscentral. Vaccin enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet 2025 – vattkoppor. Upphandlingen avser uttryckligen monovalent vaccin mot vattkoppor. Status enligt den publika sidan uppdaterad 2026-08-25: tilldelad, med tio dagars avtalsspärr och planerad avtalsstart 2027-01-01. Den publika sidan namnger inte vinnande produkt eller leverantör. Även den längre upphandling som planeras starta hösten 2027 anger monovalent vattkoppsvaccin som produktområde. Öppna källan
- 5.Regeringen. Pressmeddelande, 31 juli 2026. Regeringen fattade det formella beslutet att vattkoppsvaccination ska ingå i det nationella allmänna barnvaccinationsprogrammet från den 1 januari 2027, med kostnadsfria doser och ikappvaccination för äldre barn och ungdomar som saknar immunitet. Öppna källan
- 6.Regeringen. Pressmeddelande, 31 juli 2026. I samma beslut meddelade regeringen att bekräftade fall av vattkoppor blir anmälningspliktiga när förordningsändringarna träder i kraft den 1 november 2026. Öppna källan
- 7.Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker. Dödsorsaker klassificeras enligt ICD-10-SE, där B01 avser vattkoppor (varicella) och B02 bältros (herpes zoster). Registret skiljer mellan underliggande dödsorsak och bidragande dödsorsak. Senaste färdiga årsdata avser 2024; statistiken för 2025 publiceras den 8 september 2026. Öppna källan
- 8.Socialstyrelsen. Statistik för utvecklare. Öppna data och API mot statistikdatabaserna, inklusive dödsorsaksregistret. Används här som referens för att ett direkt registeruttag på ICD-10-SE B01 är möjligt, men vi hårdkodar inga årssiffror som vi inte själva verifierat mot primärkällan. Öppna källan
- 9.Läkemedelsverket/FASS. Varivax, produktresumé. Levande försvagat vaccin mot vattkoppor baserat på Oka/Merck-stammen, framställt i humana diploida MRC-5-celler. Produktinformationen anger en lägsta potens i storleksordningen 1 350 PFU per dos. Vanliga biverkningar omfattar reaktioner vid injektionsstället, feber och vattkoppsliknande utslag. Uttalad immunbrist och graviditet är kontraindikationer. Efter godkännandet har bland annat bältros orsakad av vaccinstammen rapporterats, med frekvens som inte kan beräknas från tillgängliga data. Öppna källan
- 10.Läkemedelsverket/FASS. Varilrix, produktresumé. Levande försvagat vaccin baserat på Oka-stammen, framställt i humana diploida MRC-5-celler, med en lägsta potens om 10^3,3 PFU per dos. Två doser rekommenderas. Produktresumén anger lokalreaktioner, feber och utslag som vanliga biverkningar samt kontraindikation vid uttalad immunbrist. Öppna källan
- 11.Weibel RE, Neff BJ, Kuter BJ, Guess HA, Rothenberger CA, Fitzgerald AJ, et al. Live attenuated varicella virus vaccine – efficacy trial in healthy children. N Engl J Med 1984;310(22):1409–1415. Dubbelblind, placebokontrollerad randomiserad prövning. 956 friska barn 1–14 år utan klinisk vattkoppsanamnes randomiserades; 914 serologiskt mottagliga barn ingick i mottaglighetsanalysen, varav 468 fick vaccin och 446 placebo. Under omkring nio månaders övervakning inträffade 39 kliniska vattkoppsfall, samtliga i placebogruppen, varav 38 laboratoriebekräftades. Försöksformuleringen låg i storleksordningen 17 000 PFU per dos. Öppna källan
- 12.New England Journal of Medicine. Correction: Live attenuated varicella virus vaccine – efficacy trial in healthy children. Publicerad online 19 december 2025, tryckt i numret 8 januari 2026. Korrigeringen preciserar metodavsnittet: placebot bestod av den lyofiliserade stabilisatorn med ungefär samma spårkoncentration av neomycin som vaccinet. Prövningen hade alltså en genuin placeboarm, men placebot var inte steril saltlösning. Öppna källan
- 13.Shapiro ED, Marin M. The Effectiveness of Varicella Vaccine: 25 Years of Post-licensure Experience in the United States. J Infect Dis 2022;226(Suppl 4):S425–S430. PMID 36265844. Sammanställning av effektivitetsstudier: en dos gav omkring 82–85 procent skydd mot vattkoppor av alla svårighetsgrader och mycket högt skydd mot svår sjukdom. Endosprogrammet 1995–2006 minskade incidensen kraftigt men stoppade inte låggradig transmission, och utbrott fortsatte även i högt vaccinerade populationer. Två doser förbättrade effektiviteten med minst omkring tio procentenheter mot vattkoppor av alla svårighetsgrader och minskade antalet och storleken på utbrott ytterligare. Översikten fann i det sammanställda materialet inte evidens för avtagande skydd efter två doser. Öppna källan
- 14.Marin M, Seward JF, Gershon AA. 25 Years of Varicella Vaccination in the United States. J Infect Dis 2022;226(Suppl 4):S375–S379. PMID 36265845. Programöversikt: endosprogram infördes 1995, en andra dos rekommenderades 2006 och gick in i rutinschemat från 2007. Programmet följdes av kraftiga minskningar av incidens, sjukhusvård och dödsfall i vattkoppor i USA. Öppna källan
- 15.Relative efficacy of varicella vaccines: a model-based network meta-analysis of randomised controlled trials (2022). PMID 35713564. Modellbaserad nätverksmetaanalys av randomiserade prövningar. Skattad effekt: två doser monovalent vaccin från MSD 98,29 procent (trovärdighetsintervall 96,08–99,23), två doser MMRV från GSK 95,19 procent, en dos monovalent GSK-vaccin 66,47 procent och en dos monovalent MSD-vaccin 93,09 procent. Estimaten kommer från olika prövningar, populationer och dosregimer och är inte direkta head-to-head-jämförelser mellan produkterna i ett tvådosprogram. Öppna källan
- 16.Systematic review of severe breakthrough varicella. PMID 28276305. Litteraturöversikt av 34 artiklar publicerade 1974–2016. Tjugoen artiklar beskrev disseminerad genombrottssjukdom med organengagemang, och 52–60 unika sådana fall rapporterades. Ingen av dessa patienter hade fått två doser i det granskade materialet. Sex fatala genombrottsfall beskrevs i litteraturen. Enstaka rapporter om sjukhusvård efter två doser förekommer. Materialet består av fallrapporter och kan inte användas för att beräkna incidens eller risk per vaccinerad. Öppna källan
- 17.Meta-analysis of breakthrough varicella incidence after one and two doses of varicella vaccine. PMID 28935482. Sammanvägd incidens av genombrottsvattkoppor omkring 8,5 per 1 000 personår efter en dos och omkring 2,2 per 1 000 personår efter två doser, med betydande heterogenitet mellan de ingående studierna. Öppna källan
- 18.Safety of varicella vaccines: reports to the Vaccine Adverse Event Reporting System, 2006–2020. J Infect Dis 2022;226(Suppl 4). PMID 36265846. Genomgång av rapporter till det amerikanska passiva rapporteringssystemet. Vaccinstamsvirus (vVZV) dokumenterades i samband med meningit, encefalit, herpes zoster och sex dödsfall. Samtliga sex vaccinstamsrelaterade dödsfall inträffade hos personer med nedsatt immunförsvar som hade kontraindikation mot vaccinet. Analysen fann inga nya oväntade disproportionalitetssignaler när vaccinet gavs enligt rekommendation. VAERS är ett passivt signalsystem: en rapport visar inte orsakssamband, medan laboratorieverifierad vaccinstam är starkare evidens för samband i det enskilda fallet. Öppna källan
- 19.Centers for Disease Control and Prevention. MMRV vaccine safety. I Vaccine Safety Datalink sågs omkring 8,5 feberkramper per 10 000 vaccinerade barn 12–23 månader efter en första dos MMRV, jämfört med omkring 4,2 per 10 000 efter MMR och separat varicellavaccin vid samma besök. Det motsvarar ungefär en extra feberkramp per 2 300 vaccinerade; en annan studie efter godkännandet gav omkring ett extra fall per 2 600. Motsvarande riskökning har inte visats för den andra dosen vid 4–6 års ålder. Öppna källan
- 20.Centers for Disease Control and Prevention. Epidemiology and Prevention of Vaccine-Preventable Diseases (Pink Book), kapitlet om varicella. Vaccinviruset kan etablera latens och i sällsynta fall reaktiveras som bältros. Fram till 2018 hade endast 13 dokumenterade fall av transmission av vaccinstam från 11 immunkompetenta vaccinerade personer rapporterats, i huvudsak i samband med att den vaccinerade utvecklat ett varicella- eller zosterliknande utslag. Kapitlet beskriver också sjukdomsförloppet, komplikationer och risken hos immunnedsatta, nyfödda och vuxna. Öppna källan
- 21.Forbes HJ, Douglas I, Finn A, Breuer J, Bhaskaran K, Smeeth L, et al. Risk of herpes zoster after exposure to varicella to explore the exogenous boosting hypothesis: self controlled case series study using UK electronic healthcare data. BMJ 2020;368:l6987. Self-controlled case series med 9 604 vuxna som haft bältros och hushållsexponering för ett barn med vattkoppor. Under de första två åren efter exponering var incidenskvoten 0,67 (95 % konfidensintervall 0,62–0,73), vilket motsvarar 33 procent lägre relativ incidens. Under 10–20 år efter exponering var incidenskvoten 0,73 (0,62–0,87), motsvarande 27 procent lägre. Författarnas slutsats är att exogen boostring sannolikt ger ett modest men långvarigt skydd, inte den kompletta immunitet som vissa äldre kostnadseffektivitetsmodeller antagit. Öppna källan
- 22.Folkhälsomyndigheten. Vaccination mot bältros. Bältros orsakas av reaktivering av latent varicella zoster-virus efter tidigare vattkoppsinfektion eller, mer sällsynt, av vaccinstamsvirus. Myndigheten rekommenderar vaccination mot bältros till alla från 65 års ålder och till vuxna med nedsatt immunförsvar. Shingrix är ett rekombinant, adjuvanterat vaccin och innehåller inte levande Oka-virus. Öppna källan
- 23.Oxman MN, Levin MJ, Johnson GR, Schmader KE, Straus SE, Gelb LD, et al. A vaccine to prevent herpes zoster and postherpetic neuralgia in older adults. N Engl J Med 2005;352(22):2271–2284. Shingles Prevention Study: randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad prövning på över 38 000 vuxna från 60 års ålder. Vaccinet (levande försvagat Oka-baserat zostervaccin, senare marknadsfört som Zostavax) minskade incidensen av bältros med omkring 51 procent och postherpetisk neuralgi med omkring 66,5 procent under en medianuppföljning på cirka 3,1 år. Zostavax marknadsförs inte längre i EU; dagens rekommenderade vuxenvaccin Shingrix bygger på en annan teknik. Öppna källan
- 24.1177 Vårdguiden. Vattkoppor. Beskriver det typiska förloppet: utslag som utvecklas från röda prickar till vätskefyllda blåsor och därefter skorpor, i skov så att flera stadier finns samtidigt, tillsammans med klåda och ofta feber. Sjukdomen läker vanligen ut på ungefär en vecka hos friska barn. Öppna källan
Vi prioriterar källan närmast påståendet: produktresumé för produktinnehåll och kontraindikationer, svenska register och myndighetsbeslut för program- och registeruppgifter, originalstudier för studieutfall och systematiska översikter för syntes. Se Källor och studier, prövningsdatabasen, posterna för Varivax och ProQuad, samt MPR-sidan, mässlingssidan och genomgången av inert placebo.