Från 1 januari 2027 ingår vattkoppor i det svenska barnvaccinationsprogrammet: första dosen vid 18 månaders ålder, andra dosen i årskurs 1–2, och ikappvaccination för äldre barn och ungdomar upp till 18 år. De flesta friska barn får ett förhållandevis lindrigt förlopp, men sjukdomen orsakar samtidigt sjukhusvård, bakteriella komplikationer och sällsynta dödsfall, och äldre barn, vuxna och riskgrupper har högre risk. Den centrala granskningsfrågan är därför inte om vaccinet fungerar – två doser fungerar mycket väl mot kliniska vattkoppor – utan hur stark den individuella nyttan är för friska småbarn, vad den ursprungliga placebokontrollen faktiskt testade, vad Oka-latens innebär och hur bortfallet av naturlig exogen boostring påverkar bältros på befolkningsnivå.
Personlig sammanställning, inte medicinsk rådgivning.
Senast uppdaterad:
På 10 sekunder
Kort svar
Frågan sidan besvarar: Varför införs vattkoppsvaccination i Sverige 2027, och vilka frågor är fortfarande öppna?
Vattkoppor är oftast en lindrig barnsjukdom, men leder varje år till ett antal sjukhusvårdade barn. Två doser ger ett gott skydd mot sjukdom. Den mest omdiskuterade öppna frågan gäller långsiktiga effekter på bältros i befolkningen.
Detta gäller: Svaret gäller det kommande svenska programmet och de utfall som studerats i program med två doser.
Viktigaste förbehållet: Effekter på bältros är en modellerings- och övervakningsfråga över decennier, inte ett randomiserat utfall. Osäkerheten där ska inte skrivas bort åt något håll.
Viruset stannar kvar i kroppen efter både sjukdom och vaccination och kan senare ge bältros. Hur programmet påverkar bältros i befolkningen är den viktigaste öppna frågan.
Regeringen har beslutat att vaccination mot vattkoppor införs i det nationella programmet 2027, efter Folkhälsomyndighetens beslutsunderlag och hälsoekonomiska analys.
Den klassiska placebokontrollerade prövningen mätte kliniska vattkoppsfall. Dagens tvådosunderlag bygger i hög grad på långtidsuppföljning i program, inte på nya randomiserade prövningar.
Vaccinarm (mottagliga): Levande försvagat Oka-vaccin, försöksformulering i storleksordningen 17 000 PFU per dos (n = 468)
Placeboarm (mottagliga): Lyofiliserad stabilisator med ungefär samma spårkoncentration av neomycin som vaccinet – ingen antigen, men inte heller saltlösning (n = 446)
Uppföljning och riskfönster
Programuppföljningen i USA sträcker sig över decennier och beskriver både genombrottsfall och sjukdomsbörda.
Programmet startar 1 januari 2027 med dos 1 vid 18 månader för barn födda från 1 juli 2025, dos 2 i årskurs 1–2 och ikappvaccination upp till 18 år från våren 2027.
Upphandlingen till programstarten avser monovalent vattkoppsvaccin. Fabrikatet framgår inte av den publika sidan.
Weibel 1984 var en dubbelblind placebokontrollerad prövning: 39 kliniska fall, samtliga i placeboarmen. Placebot var stabilisator med spår av neomycin, inte saltlösning.
Signal – inte fastställt orsakssamband
Vilken produkt och vilken leverantör som faktiskt vann Addas upphandling – tilldelningen är inte publikt namngiven på den sida vi kan läsa.
Okänt
Hur stor den samlade populationseffekten på bältros blir i Sverige över decennier när naturlig exponering minskar. Forbes visar riktning och storleksordning för individen, inte nettoeffekten för en hel befolkning.
Hur länge tvådosskyddet håller bortom de dryga 25 år amerikanska programdata täcker.
Metodbegränsning
Bältrosfrågan bygger på modellering och övervakningsdata över lång tid. Sådana data kan inte hantera alla störfaktorer och ger inte samma säkerhet som randomisering.
Djupet
Hela expertgenomgången ligger kvar nedanför – kapitel för kapitel, med studier, kontrollgrupper, beräkningar och fullständig källförteckning.
Granskningsläge: Redaktionellt sammanställd – ingen registrerad människogranskning. Sammanfattningen är redaktionellt sammanställd ur sidans egna källbundna fakta- och kunskapsregister. Ingen människogranskning av kortlagret är registrerad.
Kvarvarande proveniensluckor
Svenska utfallsdata efter införandet finns naturligt inte ännu; alla programutfall är hämtade från andra länder.
Snabbfakta
Faktaruta · Vaccin eller produkt
Vattkoppsvaccinet i det svenska programmet
Två doser vattkoppsvaccin minskar kraftigt antalet fall av klinisk sjukdom; hur stor den individuella nyttan är för ett friskt svenskt småbarn, och vad som händer med bältros i befolkningen på lång sikt, avgörs inte av det underlaget.
Snabb förståelse
Vattkoppor ingår i det nationella allmänna programmet först från 1 januari 2027. Beslut är inte ikraftträdande.
Vaccinet är levande försvagat (Oka-stam). Uttalad immunbrist är kontraindikation enligt produktresumén.
Effekten mot klinisk sjukdom är väl belagd. Effekten på bältros i befolkningen över decennier är det inte.
Kontrollerbara fält
Population
Barn födda från och med 1 juli 2025 (dos 1 vid 18 månader, dos 2 i årskurs 1–2) samt ikappvaccination upp till 18 år.
Mått – Kvalitativ beskrivning utan mått
Mycket hög effekt av två doser mot klinisk sjukdom; genombrott är sällsynta men inte noll.
Jämförelse
Två doser jämfört med en dos i amerikanska programdata; den ursprungliga prövningen jämförde vaccin mot placebo.
Tidsperiod eller uppföljning
Amerikanska programdata över omkring 25 år; svensk programstart 2027 saknar ännu utfallsdata.
Riktning i underlaget
Underlaget pekar åt samma håll som huvudfyndet
Evidensstyrka
STARKStort och samstämmigt programunderlag för utfallet klinisk sjukdom, med kända begränsningar i övervakningens fallhittning.
Säkerhetsläge
Känd biverkning i produktdokumentationProduktdokumentationen anger kända reaktioner med frekvenskategori. Frekvenskategori är ett intervall, inte ett uppmätt tal för svenska barn.
Viktigaste osäkerheten
Betydande osäkerhet
Bältrosutvecklingen på befolkningsnivå påverkas av flera faktorer samtidigt och kan inte avläsas ur programdata om vattkoppor ensamt.
Den ursprungliga placebokontrollerade prövningen gäller inte dagens formulering.
Vilket fabrikat som ges i Sverige är inte publikt redovisat i upphandlingen.
Mått som inte får jämföras
Effektivitet mot klinisk sjukdom och bältrosincidens i befolkningen är olika utfall med olika nämnare och tidsskalor. De får inte ställas mot varandra som om de vore samma mått.
Senast kontrollerad mot källan
2026-09-03 · Maskinellt hämtad – ej människogranskadUppgifterna är hämtade från angivna källversioner. Ingen medicinsk granskare har signerat faktarutan.
Programstart i Sverige
1 januari 2027
Barn födda från och med 1 juli 2025 erbjuds dos 1 vid 18 månaders ålder och dos 2 i årskurs 1–2.
Addas upphandling avser uttryckligen monovalent vattkoppsvaccin. Tilldelad enligt uppgift 2026-08-25 med tio dagars avtalsspärr och avtalsstart 2027-01-01, men vinnande produkt anges inte på den publika sidan.
Två doser förbättrade den amerikanska effektiviteten med minst omkring tio procentenheter jämfört med en dos, och minskade antalet och storleken på utbrott. Genombrott är sällsynta men inte noll.
Vägen från utredning till program går i tre steg: Folkhälsomyndighetens beslutsunderlag 2024, upphandlingen 2026 och programstarten 2027. Stegen är inte utbytbara, eftersom det är upphandlingen – inte utredningen – som avgör vilken produkttyp som faktiskt ges.
Före 2027
Riktad vaccination, inte allmän
Vattkoppsvaccin har funnits på den svenska marknaden i decennier men har använts riktat till riskgrupper och deras närstående. Motivet var att sjukdomen hos friska barn i regel är förhållandevis lindrig och att genomgången infektion ger ett mycket starkt och långvarigt skydd.
Myndigheten bedömde att kriterierna för ett nationellt program var uppfyllda och föreslog två doser vid 18 månader och i årskurs 1–2, helst samordnat med MPR. Underlaget tillät principiellt antingen monovalent vaccin eller kombinationsvaccinet MMRV.
Regeringen beslutade att vattkoppsvaccination ska ingå i det nationella allmänna barnvaccinationsprogrammet från den 1 januari 2027, med kostnadsfria doser och ikappvaccination för äldre barn och ungdomar som saknar immunitet.
Addas upphandling för barnvaccinationsprogrammet avser uttryckligen monovalent vattkoppsvaccin. Statusen uppdaterades 2026-08-25 till tilldelad, med tio dagars avtalsspärr och planerad avtalsstart 1 januari 2027. Vinnande produkt och leverantör framgår inte av den publika sidan.
Bekräftade fall av vattkoppor blir anmälningspliktiga från den 1 november 2026. Det ger löpande nationell falluppföljning både före och efter programstarten, vilket i sin tur gör det möjligt att i efterhand följa vad programmet faktiskt gör med sjukdomsbördan.
Från 1 januari 2027 ingår vattkoppor i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Barn födda från 1 juli 2025 får dos 1 vid 18 månader och dos 2 i årskurs 1–2. Från våren 2027 erbjuds ikappvaccination till äldre barn och ungdomar upp till 18 år som saknar immunitet.
Nationell programplats 2026-09-04: inte listad i det nationella allmänna programmet. erbjudande: erbjuds inte universellt.
Blanda inte ihop: Beslut 2026 är inte införande 2026. Fram till ikraftträdandet är vattkoppor beslutat men inte i kraft, och ingen dos erbjuds inom det allmänna programmet.
Formell plats i det nationella allmänna programmet
Inte listad i det nationella allmänna programmet (Gäller vid det valda datumet)
Juridisk listning i det allmänna nationella barnvaccinationsprogrammet. Avgör om komponenten räknas i de nationella talen.
Geografi:
Sverige, nationellt
Tillståndet gäller från:
1982 (endast år belagt) till 2027-01-01
Ålder och kohort:
Inga barn omfattas av nationell programplats under perioden.
Den hämtade myndighetssidan anger elva sjukdomar i det allmänna programmet. Vattkoppor ingår inte i den uppräkningen.
Detta är inte: Inte ett påstående om att vaccinet saknades i Sverige. Vaccinet fanns på marknaden utan att ingå i programmet.
Nästa beslutade tillstånd: Listad i det nationella allmänna programmet från 2027-01-01.
Lucka: Startdatumet är satt till programmets moderna form och är inte belagt som exakt dag i en hämtad källversion.
Källa: Nationella vaccinationsprogram (Folkhälsomyndigheten), version: Uppdaterad: 4 maj 2026, hämtad 2026-09-02T09:21:00Z. Fyndplats: Avsnitt: Allmänt vaccinationsprogram för barn
Faktiskt erbjudande till alla barn
Erbjuds inte universellt (Gäller vid det valda datumet)
Om vaccinationen faktiskt erbjuds alla barn i en definierad kohort. Ett universellt erbjudande kan finnas utan nationell programplats.
Geografi:
Sverige, nationellt
Tillståndet gäller från:
1982 (endast år belagt) till 2027-01-01
Ålder och kohort:
Ingen kohort erbjuds vaccinationen inom det allmänna programmet.
Vattkoppsvaccination ligger under perioden utanför det allmänna programmets erbjudande.
Detta är inte: Inte ett påstående om att ingen enskild region eller vårdgivare erbjuder vaccination. Regionala erbjudanden är inte utredda för vattkoppor.
Nästa beslutade tillstånd: Erbjuds alla barn i kohorten från 2027-01-01.
Lucka: Eventuella regionala vattkoppserbjudanden är inte hämtade som källversioner.
Källa: Nationella vaccinationsprogram (Folkhälsomyndigheten), version: Uppdaterad: 4 maj 2026, hämtad 2026-09-02T09:21:00Z. Fyndplats: Avsnitt: Allmänt vaccinationsprogram för barn
Finansiering och beslutsnivå
Verifiering eller källåterställning krävs (Verifiering krävs)
Vilken nivå som beslutar om och bekostar erbjudandet: staten genom föreskrift, eller regionerna genom regionala vaccinationsprogram.
Uppgiften går inte att belägga exakt ur en hämtad källversion. Verifiering eller källåterställning krävs innan den publiceras som fakta.
Lucka: Uppgiften går inte att belägga exakt ur en hämtad källversion. Verifiering eller källåterställning krävs innan den publiceras som fakta.
Ingen hämtad källversion är bunden till tillståndet. Verifiering eller källåterställning krävs.
Beslut och ikraftträdande
Beslutat men ännu inte i kraft (Gäller vid det valda datumet)
Om ett beslut är fattat, och om författningen har trätt i kraft. Beslutat är inte i kraft, och i kraft är inte samma sak som att erbjudandet har börjat ges.
Geografi:
Sverige, nationellt
Tillståndet gäller från:
2026-07-31 till 2027-01-01
Beslutsdatum:
2026-07-31
Ikraftträdande:
2027-01-01
Erbjudandet startar:
2027-01-01
Ålder och kohort:
Beslutet riktar sig mot kommande kohorter, inte mot barn som vaccineras i dag.
Mellan beslutsdagen och ikraftträdandet är statusen beslutad men inte i kraft.
Detta är inte: Inte ett införande. Ingen dos ges inom programmet under perioden.
Nästa beslutade tillstånd: I kraft från 2027-01-01.
Källa: Vattkoppsvaccination förs in i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Exakt fyndplats saknas – källåterställning krävs.
Hur sjukdomen ser ut hos barn, vuxna och riskgrupper
Vattkoppor orsakas av varicella zoster-virus. Smittsamheten är hög, och sjukdomen är vanligast i förskoleåldern. Förloppet nedan gäller ett friskt barn; risken förskjuts uppåt med ålder och nedsatt immunförsvar.
Naturalförloppet vid vattkoppor
Vad händer steg för steg, och var i förloppet uppstår de komplikationer som motiverar ett program?
Varicella zoster-virus sprids som luftburen smitta och droppsmitta samt genom kontakt med blåsinnehåll. Smittsamheten är hög, och nästan alla exponerade mottagliga personer insjuknar.
Lokal källa saknas (LOCATOR_RECOVERY_REQUIRED): Figuren är inte bunden till en exakt källversion och fyndplats på den här platsen. Talen ska läsas som ofullständigt belagda tills bindningen är återställd ur originalkällan. Ingen sidhänvisning fylls i på gissning.
Detta visar grafen
Att sjukdomen har ett förutsägbart förlopp, att komplikationer uppstår i en minoritet av fallen och att viruset kvarstår latent oavsett hur lindrigt förloppet var.
Detta visar den inte
Andelar. Stegen saknar gemensam nämnare i det svenska underlaget, och vi anger därför inte procenttal för varje komplikation.
En sällsynt men allvarlig komplikation som ofta överdrivs i båda riktningar.
Svensk sjukdomsbörda och Socialstyrelsens dödsorsaksdata
Sjukhusvård är den mest robusta svenska bördeindikatorn. Folkhälsomyndighetens beslutsunderlag anger omkring 333 sjukhusvårdade personer per år i alla åldrar, varav omkring 239 barn under 15 år under den analyserade perioden. Folkhälsomyndigheten – beslutsunderlag vattkoppor (2024, artikelnr 24217)
Svenska dödsorsaksdata för vattkoppor, uppdelat på underliggande och bidragande dödsorsak.
Kategori
Storleksordning
Anmärkning
Underliggande dödsorsak, barn 0–14 år
I genomsnitt cirka 1 per år
Svenska dödsorsaksdata 2003–2022 enligt Folkhälsomyndighetens beslutsunderlag.
Underliggande dödsorsak, personer över 65 år
I genomsnitt cirka 3 per år
Samma period och källa. Åldersfördelningen är alltså inte jämnt fördelad över befolkningen.
Bidragande dödsorsak, alla åldrar
I genomsnitt cirka 3 per år
Vattkoppor angavs som bidragande, inte underliggande, dödsorsak. Dessa fall får inte adderas till ovanstående och presenteras som ”dödsfall av vattkoppor”.
Årsdata för 2024 och 2025
Redovisas inte här
Senaste färdiga dödsorsaksår är 2024; statistik för 2025 publiceras enligt releasekalendern 8 september 2026. Vi redovisar inget enskilt B01-tal för 2024 eftersom vi inte har dokumenterat ett reproducerbart primäruttag.
Lokal källa saknas (LOCATOR_RECOVERY_REQUIRED): Tabellen är inte bunden till en exakt källversion och fyndplats på den här platsen. Talen ska läsas som ofullständigt belagda tills bindningen är återställd ur originalkällan. Ingen sidhänvisning fylls i på gissning.
Naturlig infektion, immunitet och latens
Efter genomgången infektion är immuniteten mot ny klinisk sjukdom mycket stark hos immunfriska personer. Andra kliniska attacker är ovanliga, och Folkhälsomyndighetens patientinriktade information beskriver detta förenklat som att man inte får sjukdomen igen. Enstaka reinfektioner finns beskrivna, men de är undantag – inte huvudregel.
Det viktigaste språkliga felet i debatten gäller var viruset finns. Varicella zoster-virus ligger latent i sensoriska nervceller i dorsalrotsganglier längs ryggmärgen och i kranialnervsganglier – inte ”i ryggmärgen”. Reaktivering ger bältros i det hudområde som innerveras av det aktuella gangliet.
Produkterna – Varivax, Varilrix och Oka-stammen
Båda de produkter som finns på svenska ramavtal bygger på Oka-stammen, är levande försvagade och odlas i den humana diploida cellinjen MRC-5. De innehåller inget aluminiumadjuvans; ett replikerande virus behöver normalt inget.
Jämförelse av Varivax och Varilrix enligt produktresuméerna i FASS.
Egenskap
Varivax
Varilrix
Stam
Oka/Merck, levande försvagad
Oka, levande försvagad
Cellsubstrat
Humana diploida MRC-5-celler
Humana diploida MRC-5-celler
Angiven minimipotens
I storleksordningen 1 350 PFU per dos enligt produktinformationen
Minst 10³′³ PFU per dos
Aluminiumadjuvans
Nej
Nej
Kan etablera latens
Ja, vaccinstam
Ja, vaccinstam
Lokal källa saknas (LOCATOR_RECOVERY_REQUIRED): Tabellen är inte bunden till en exakt källversion och fyndplats på den här platsen. Talen ska läsas som ofullständigt belagda tills bindningen är återställd ur originalkällan. Ingen sidhänvisning fylls i på gissning.
Observera att tabellen beskriver de produkter som finns på svenska ramavtal i dag. Vilket monovalent vaccin som faktiskt kommer att användas i programmet från 2027 är inte publikt verifierat.
Weibel 1984 – den riktiga placeboprövningen
Det här är det avsnitt där vaccinkritiken oftast har fel. Weibel och medarbetare publicerade 1984 i New England Journal of Medicine en dubbelblind, placebokontrollerad randomiserad prövning av levande försvagat varicellavaccin hos friska barn. Weibel et al., New England Journal of Medicine 1984
Vad fick deltagarna i Weibel 1984?
Fanns det en genuin placeboarm – och vad bestod placebot av?
Vaccinarm (mottagliga) – Levande försvagat Oka-vaccin, försöksformulering i storleksordningen 17 000 PFU per dos (Prövningsvaccinet) · n ≈ 468 · 51,2 %
Placeboarm (mottagliga) – Lyofiliserad stabilisator med ungefär samma spårkoncentration av neomycin som vaccinet – ingen antigen, men inte heller saltlösning (Bärarlösning utan adjuvans) · n ≈ 446 · 48,8 %
Staplarna visar antalet serologiskt mottagliga deltagare i respektive arm. De ursprungliga randomiserade armarna redovisas i vissa produktmonografier som 491 och 465, det vill säga före serologisk gallring.
Visa underliggande data som tabell
Totalt 914 deltagare.
Vad fick deltagarna i Weibel 1984?
Grupp
Fick
Typ av kontroll
Antal
Andel
Vaccinarm (mottagliga)
Levande försvagat Oka-vaccin, försöksformulering i storleksordningen 17 000 PFU per dos
Prövningsvaccinet
468
51,2 %
Placeboarm (mottagliga)
Lyofiliserad stabilisator med ungefär samma spårkoncentration av neomycin som vaccinet – ingen antigen, men inte heller saltlösning
Bärarlösning utan adjuvans
446
48,8 %
Lokal källa saknas (LOCATOR_RECOVERY_REQUIRED): Figuren är inte bunden till en exakt källversion och fyndplats på den här platsen. Talen ska läsas som ofullständigt belagda tills bindningen är återställd ur originalkällan. Ingen sidhänvisning fylls i på gissning.
Etablerat faktum
Resultatet i sig är entydigt: 39 kliniska vattkoppsfall under omkring nio månader, samtliga i placebogruppen, varav 38 laboratoriebekräftade.
Varför Weibel inte är en prövning av dagens produkt
Att prövningen var riktig gör den inte till en effektprövning av det vaccin som ska ges i Sverige 2027. Fem frågor, fem svar:
Var prövningen randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad?
Ja. 956 friska barn 1–14 år utan klinisk vattkoppsanamnes randomiserades, och 914 serologiskt mottagliga barn ingick i mottaglighetsanalysen: 468 vaccin och 446 placebo. Vissa produktmonografier redovisar i stället de ursprungliga armarna 491 och 465, det vill säga före serologisk gallring.
Visade den skydd mot klinisk vattkoppssjukdom?
Ja, och tydligt. Under omkring nio månaders övervakning inträffade 39 kliniska fall, samtliga i placebogruppen, varav 38 laboratoriebekräftades.
Var placebot steril saltlösning?
Nej. NEJM:s korrigering från december 2025 preciserar att placebot bestod av den lyofiliserade stabilisatorn med ungefär samma spårkoncentration av neomycin som vaccinet. Det är en genuin placeboarm, men den kan inte isolera effekten av stabilisator eller neomycinrester.
Gällde prövningen den produkt som ska ges i Sverige 2027?
Nej. Försöksformuleringen låg omkring 17 000 PFU per dos. Dagens kommersiella kylstabila produkter har en väsentligt lägre angiven minimipotens. Weibel är evidens för att Oka-baserad vaccination förhindrar klinisk vattkoppssjukdom, inte en effektprövning av 2027 års upphandlade produkt.
Kan den säga något om sällsynta eller sena biverkningar?
Nej. Med under tusen barn och omkring nio månaders uppföljning saknas statistisk styrka för sällsynta händelser, och latensrelaterade utfall som bältros ligger decennier bort. Sådana frågor besvaras av registerdata och övervakning, med de begränsningar det medför.
Tre evidensnivåer och vad var och en kan visa
Vilken typ av fråga kan besvaras av prövningen, av programdata respektive av rapporteringssystem?
Nivå 1Randomiserad placebokontrollerad prövning (Weibel 1984)Evidensstyrka 3 av 3
Design: Dubbelblind randomisering av 956 barn, 914 mottagliga analyserade, placebo = lyofiliserad stabilisator med spår av neomycin, cirka nio månaders uppföljning.
Visar: Att Oka-baserad vaccination förhindrar klinisk vattkoppssjukdom under den första säsongen: 39 fall, samtliga i placeboarmen.
Visar inte: Sällsynta biverkningar, långtidsskydd, latens- och bältrosutfall, samt effekten av just den kommersiella formulering som används i dag.
Nivå 2Programdata och effektivitetsstudier från USA 1995–2020Evidensstyrka 2 av 3
Design: Observationsstudier, utbrottsundersökningar och nationell övervakning under 25 år, sammanställda av Shapiro och Marin samt Marin och medarbetare.
Visar: Hur en dos respektive två doser fungerar i verkligheten, inklusive fortsatt låggradig transmission under endosperioden och tydlig förbättring efter tvådosschemat.
Visar inte: Kausalitet på samma sätt som en randomiserad prövning, och inte heller vad som skulle ha hänt utan program i ett land med annan demografi och sjukvård.
Nivå 3Passiv rapportering och fallserierEvidensstyrka 1 av 3
Design: VAERS 2006–2020, systematiska översikter av fallrapporter om svår genombrottssjukdom, samt enskilda rapporter om transmission av vaccinstam.
Visar: Att sällsynta händelser existerar och, när vaccinstam laboratorieverifierats, att de i det enskilda fallet härrör från vaccinviruset.
Visar inte: Incidens, risk per vaccinerad eller orsakssamband för vanliga rapporter utan stamverifiering. Nämnaren saknas.
Lokal källa saknas (LOCATOR_RECOVERY_REQUIRED): Figuren är inte bunden till en exakt källversion och fyndplats på den här platsen. Talen ska läsas som ofullständigt belagda tills bindningen är återställd ur originalkällan. Ingen sidhänvisning fylls i på gissning.
USA 1995–2006: en dos, genombrott och fortsatta utbrott
USA ger ett av de längsta och bäst studerade underlagen för hur ett allmänt barnprogram med en dos fungerade i praktiken. Svaret blev att en dos inte räckte – men av ett annat skäl än det som oftast anförs.
1995
Endosprogram införs i USA
Varicellavaccin rekommenderas till alla barn i en dos. Incidens, sjukhusvård och dödsfall i vattkoppor minskar kraftigt under de följande åren.
En dos ger omkring 82–85 procent skydd mot vattkoppor av alla svårighetsgrader och mycket högt skydd mot svår sjukdom. Det räckte inte för att stoppa låggradig transmission: utbrott inträffade även i skolor med hög vaccinationstäckning, till stor del genom milda genombrottsfall.
Andra dosen rekommenderas och går in i rutinschemat
En andra dos rekommenderas 2006 och ingår i rutinschemat från 2007. Skälet var inte att en dos saknade effekt, utan att den inte räckte för att stoppa utbrotten.
Effektiviteten förbättrades med minst omkring tio procentenheter mot vattkoppor av alla svårighetsgrader, och antalet och storleken på utbrott minskade ytterligare. I det material Shapiro och Marin sammanställer syns inte avtagande skydd efter två doser.
Tvådosprogrammet förbättrade effektiviteten med minst omkring tio procentenheter mot vattkoppor av alla svårighetsgrader och minskade antalet och storleken på utbrott ytterligare. I det material Shapiro och Marin sammanställer syns inte avtagande skydd efter två doser. Shapiro & Marin, Journal of Infectious Diseases 2022
Produkt- och dosregimskillnader – och hur de inte får läsas
En modellbaserad nätverksmetaanalys från 2022 skattade effekten för olika produkter och dosregimer: två doser monovalent MSD-vaccin 98,29 procent (trovärdighetsintervall 96,08–99,23), två doser MMRV från GSK 95,19 procent, en dos monovalent MSD-vaccin 93,09 procent och en dos monovalent GSK-vaccin 66,47 procent. Nätverksmetaanalys av varicellavacciners relativa effekt (2022)
Genombrott efter vaccination – oftast milt, inte noll
Genombrottsvattkoppor efter en respektive två doser
Hur mycket minskar genombrottsincidensen med en andra dos?
Nämnare: Sammanvägd incidens i en metaanalys av observationsstudier, med betydande heterogenitet mellan de ingående studierna.
Genombrottsfall efter en dos8,5
per 1 000 personår
Genombrottsfall efter två doser2,2
per 1 000 personår
Enhet: fall per 1 000 personår
Visa underliggande data som tabell
Alla värden anges i fall per 1 000 personår. Nämnare: Sammanvägd incidens i en metaanalys av observationsstudier, med betydande heterogenitet mellan de ingående studierna..
Genombrottsvattkoppor efter en respektive två doser
Utfall
fall per 1 000 personår
Kommentar
Genombrottsfall efter en dos
8,5
per 1 000 personår
Genombrottsfall efter två doser
2,2
per 1 000 personår
Lokal källa saknas (LOCATOR_RECOVERY_REQUIRED): Figuren är inte bunden till en exakt källversion och fyndplats på den här platsen. Talen ska läsas som ofullständigt belagda tills bindningen är återställd ur originalkällan. Ingen sidhänvisning fylls i på gissning.
Detta visar grafen
Att en andra dos sänker genombrottsincidensen påtagligt i sammanvägda observationsdata.
Detta visar den inte
Svensk incidens, individuell risk eller svårighetsgrad. Heterogeniteten mellan studierna är stor, och estimaten kommer från populationer med annan epidemiologi än Sverige efter 2027.
34 artiklar 1974–2016. Sällsynt, allvarligt när det inträffar, och inte en incidenssiffra.
MMRV mot monovalent – feberkramp och Sveriges val
I Vaccine Safety Datalink sågs omkring 8,5 feberkramper per 10 000 barn 12–23 månader efter en första dos MMRV, jämfört med omkring 4,2 per 10 000 efter MPR och separat varicellavaccin vid samma besök. Det motsvarar ungefär en extra feberkramp per 2 300 vaccinerade; en annan studie efter godkännandet gav omkring ett extra fall per 2 600. Motsvarande signal har inte visats för andra dosen vid 4–6 års ålder. CDC – säkerhetsinformation om MMRV
Oka kan bli latent, reaktiveras och i sällsynta fall spridas
Vaccinviruset är levande försvagat. Oka-stammen kan etablera latens i sensoriska ganglier och i sällsynta fall reaktiveras. Vaccination garanterar därför inte frånvaro av latent vaccinstamsvirus, men det följer inte att varje vaccinerad bär latent Oka-virus.
Den relevanta effekten är minskad klinisk sjukdom och minskad cirkulation av wild-type VZV; det är något annat än att varje vaccinerad person skulle vara fri från latent VZV. Slutsatsen som inte följer är att vaccinet därmed är meningslöst. Målet är sjukdomskontroll, inte eliminering av viruset ur befolkningen.
VAERS 2006–2020 – vaccine-strain-fall och vad databasen kan visa
Genomgången av det amerikanska passiva rapporteringssystemet 2006–2020 dokumenterade vaccinstamsvirus i samband med meningit, encefalit, herpes zoster och sex dödsfall. Analysen fann inga nya oväntade disproportionalitetssignaler när vaccinet gavs enligt rekommendation. VAERS-analys av varicellavaccin 2006–2020, Journal of Infectious Diseases 2022
Starkare evidens
Laboratorieverifierad vaccinstam
När vaccinstam påvisats i prov från patienten är sambandet med vaccinviruset styrkt i det enskilda fallet. Det gäller de dokumenterade fallen av meningit, encefalit och zoster – och de sex dödsfallen, som samtliga inträffade hos personer med nedsatt immunförsvar som hade kontraindikation mot vaccinet.
Svagare evidens
Vanliga rapporter utan stamverifiering
En rapport är en anmälan om en händelse i tiden efter vaccination. Den visar inte orsakssamband, och systemet saknar nämnare. Antalet rapporter kan därför inte omvandlas till risk per vaccinerad.
Hope-Simpsons hypotes från 1965 var att återkommande kontakt med vattkoppor hos barn ger vuxnas immunförsvar periodiska påminnelser som skjuter upp bältros. Frågan har länge varit hur stor effekten är – och den frågan har nu ett rimligt svar.
Incidenskvoter för bältros efter hushållsexponering för barn med vattkoppor, Forbes et al. BMJ 2020.
Tid efter exponering
Incidenskvot
Konfidensintervall
I klartext
0–2 år efter hushållsexponering
0,67
95 % KI 0,62–0,73
33 procent lägre relativ incidens av bältros
10–20 år efter hushållsexponering
0,73
95 % KI 0,62–0,87
27 procent lägre relativ incidens av bältros
Lokal källa saknas (LOCATOR_RECOVERY_REQUIRED): Tabellen är inte bunden till en exakt källversion och fyndplats på den här platsen. Talen ska läsas som ofullständigt belagda tills bindningen är återställd ur originalkällan. Ingen sidhänvisning fylls i på gissning.
Detta visar grafen
Att hushållsexponering för ett barn med vattkoppor följdes av lägre bältrosincidens hos vuxna, och att effekten kvarstod i minst tio till tjugo år. Exogen boostring är alltså sannolikt verklig.
Detta visar den inte
Hur stor nettoeffekten blir för en hel befolkning när barns vattkoppor blir sällsynta. Studien är self-controlled på individnivå och skattar en modest skyddseffekt – inte den kompletta immunitet som vissa äldre kostnadseffektivitetsmodeller antog.
Den vanligaste vaccinkritiska framställningen är att barnvaccinationen 1995 skapade en bältrosepidemi. Den håller inte. Bältrosincidensen i USA steg redan före 1995 och fortsatte stiga därefter, och amerikanska analyser har inte sett den stora övergående puckel som vissa modeller förutsade.
Hypotesstöd, inte samma evidensstyrka som nationella tidsserier eller self-controlled design.
Folkhälsomyndighetens hälsoekonomi och boost-antagandet
Ur hälso- och sjukvårdsperspektiv landar grundanalysen på drygt 200 000 kronor per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår. Ur samhällsperspektiv blir programmet kostnadsbesparande över lång tid, med en modellerad total kostnadsförändring om omkring −8,131 miljarder kronor i modellens 95-årshorisont och omkring 11 300 diskonterade kvalitetsjusterade levnadsår i programanalysen. Folkhälsomyndigheten – hälsoekonomisk utvärdering av vattkoppsvaccination
Metodbegränsning
Miljardbeloppet är ett modellresultat över 95 år, inte en observerad besparing. Det bör aldrig citeras som om pengarna hade räknats.
Vad som driver den hälsoekonomiska kalkylen för vattkoppsvaccination.
Faktor
Roll i kalkylen
Sjukvårdskostnader
Färre besök, färre sjukhusinläggningar och färre komplikationsbehandlingar. Den minsta posten i kalkylen.
Vård av sjukt barn och produktionsbortfall
Den tyngsta posten ur samhällsperspektiv. Ersättning togs ut vid omkring 35 procent av vattkoppsepisoderna upp till 12 års ålder, i snitt 3,5 dygn, motsvarande i storleksordningen 140 000 arbetsdagar per år.
Vaccinkostnad
Pris per dos och antal doser. Ett av de mest känsliga antagandena i modellen.
Antagen täckning
Hur stor andel som faktiskt vaccineras påverkar både kostnad och effekt.
Bältros och exogen boostring
Om minskad naturlig exponering ökar bältrosbördan hos vuxna faller nettonyttan. Storleken är osäker och modellberoende.
Tidshorisont och diskontering
Modellen räknar över 95 år. Kostnader kommer tidigt och vinster sent, vilket gör diskonteringsräntan avgörande.
Lokal källa saknas (LOCATOR_RECOVERY_REQUIRED): Tabellen är inte bunden till en exakt källversion och fyndplats på den här platsen. Talen ska läsas som ofullständigt belagda tills bindningen är återställd ur originalkällan. Ingen sidhänvisning fylls i på gissning.
Bältrosvaccin senare i livet – utan falsk kausal kedja
Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot bältros till alla från 65 års ålder och till vuxna med nedsatt immunförsvar. Shingrix är rekombinant och adjuvanterat, inte levande Oka. Folkhälsomyndigheten – vaccination mot bältros
Slagordet att man vaccinerar bort en mild barnsjukdom för att sedan sälja ett bältrosvaccin är retoriskt effektivt och evidensmässigt obelagt. Bältros fanns långt före barnvaccinationsprogrammen och ökar starkt med ålder och immunsuppression hos personer som burit latent virus i decennier.
Den systemfråga som däremot är legitim: hur påverkas bältrosbördan hos de generationer som redan bär latent wild-type-virus när den exogena boostringen från cirkulerande vattkoppor minskar? Den frågan går att ställa utan att påstå en kommersiell avsikt.
Äldre levande Oka-baserat vuxenvaccin, i dag ersatt av annan teknik.
Starkaste argumentet åt båda håll
Starkaste argumentet för programmet
Utan program exponeras i praktiken hela kohorten. Även en oftast mild sjukdom ger då en stor total börda: omkring 333 sjukhusvårdade per år, bakteriella komplikationer, och en samhällsbelastning som motsvarar omkring 140 000 arbetsdagar. Två doser har mycket hög effekt, tjugofem års amerikanska programdata visar kraftigt minskad incidens, sjukhusvård och död, svår genombrottssjukdom efter två doser är mycket ovanlig, och programmet skyddar dessutom indirekt de riskgrupper som inte kan vaccineras.
Starkaste kritiska argumentet
För den enskilda friska förskoleungen är grundrisken oftast låg. Den ursprungliga placeboprövningen använde en äldre, mycket högpotent formulering och ett stabilisatorplacebo snarare än saltlösning. Oka-stammen eliminerar inte herpesvirus-latens. Exogen boostring är sannolikt verklig och dess långsiktiga befolkningseffekt på bältros är modellberoende. Och den svenska samhällsekonomiska vinsten drivs i stor del av produktionsbortfall och vård av sjukt barn – vilket ska redovisas separat från medicinsk individnytta.
Vad vet vi – och vad vet vi inte?
Vad vet vi?
Programmet startar 1 januari 2027 med dos 1 vid 18 månader för barn födda från 1 juli 2025, dos 2 i årskurs 1–2 och ikappvaccination upp till 18 år från våren 2027.
Upphandlingen till programstarten avser monovalent vattkoppsvaccin. Fabrikatet framgår inte av den publika sidan.
Weibel 1984 var en dubbelblind placebokontrollerad prövning: 39 kliniska fall, samtliga i placeboarmen. Placebot var stabilisator med spår av neomycin, inte saltlösning.
Två doser ger mycket hög effekt mot klinisk vattkoppssjukdom. Genombrott förekommer men är oftast milda, och disseminerad genombrottssjukdom efter två doser saknas i den systematiska översiktens material.
Både wild-type VZV och Oka-vaccinstammen kan etablera latens i sensoriska ganglier och i sällsynta fall reaktiveras som bältros.
De sex vaccinstamsrelaterade dödsfallen i VAERS-genomgången 2006–2020 gällde immunnedsatta personer med kontraindikation mot vaccinet.
Exogen boostring har stöd: hushållsexponering för barn med vattkoppor följdes av lägre bältrosincidens hos vuxna, med incidenskvot 0,67 de första två åren och 0,73 efter 10–20 år.
Svenska dödsorsaksdata 2003–2022 ger i genomsnitt cirka ett dödsfall per år med vattkoppor som underliggande orsak bland barn 0–14 år och cirka tre per år bland personer över 65 år, plus cirka tre per år som bidragande orsak.
Vad vet vi inte?
Vilken produkt och vilken leverantör som faktiskt vann Addas upphandling – tilldelningen är inte publikt namngiven på den sida vi kan läsa.
Hur stor den samlade populationseffekten på bältros blir i Sverige över decennier när naturlig exponering minskar. Forbes visar riktning och storleksordning för individen, inte nettoeffekten för en hel befolkning.
Hur länge tvådosskyddet håller bortom de dryga 25 år amerikanska programdata täcker.
Hur vanlig vaccinstamsreaktivering blir hos kohorter som aldrig haft wild-type-infektion, mätt över ett helt liv.
Exakt B01-tal för 2024 har vi inte verifierat med ett reproducerbart primäruttag. Statistik för 2025 är ännu inte publicerad och är planerad till 8 september 2026.
Hur stor den individuella nyttan är för ett friskt svenskt förskolebarn uttryckt i absoluta tal, eftersom underlaget saknar en gemensam nämnare mellan sjukdomsrisk och vaccinrisk.
Femton påståenden om vattkoppsvaccinet – vilka håller?
Etiketten är en redaktionell sammanfattning av genomgången nedan. Den är inte ett betyg, inte en sanningspoäng och ersätter inte evidensstyrka, kausalitetsläge, säkerhetsläge, omfattning eller granskningsläge – de redovisas var för sig i påståenderegistret.
Antivaxxare.se granskar myndigheter och produktunderlag – men också vaccinkritiska påståenden som inte håller. Vattkoppor är ett område där de svagaste kritiska argumenten, särskilt om placebo och bältros, är mest spridda, och det är just de som gör att den giltiga kritiken mot underlaget avfärdas.
Vanliga frågor om vattkoppsvaccination
Fullständig källförteckning
1.Folkhälsomyndigheten. Vaccination mot vattkoppor. Vaccination mot vattkoppor ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet från 2027. Barn födda från och med 1 juli 2025 erbjuds första dosen vid 18 månaders ålder och andra dosen i årskurs 1–2. Äldre barn och ungdomar upp till 18 år som saknar immunitet erbjuds ikappvaccination från våren 2027. Vattkoppor är vanligast i förskoleåldern och förloppet är för de flesta friska barn förhållandevis lindrigt, medan äldre barn och vuxna ofta får mer uttalade symtom. Uttalad immunbrist är en kontraindikation eftersom vaccinet är levande försvagat. Öppna källan
2.Folkhälsomyndigheten. Vaccination mot vattkoppor i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn – beslutsunderlag. Artikelnummer 24217 (2024). Myndigheten bedömde att kriterierna i smittskyddslagen för ett nationellt program var uppfyllda och föreslog två doser, vid 18 månaders ålder och i årskurs 1–2, helst samordnat med MPR. Underlaget angav uppskattningsvis omkring 333 sjukhusvårdade personer per år i alla åldrar, varav omkring 239 barn under 15 år under den analyserade perioden. Ersättning för vård av sjukt barn togs ut vid omkring 35 procent av vattkoppsepisoderna upp till 12 års ålder, i genomsnitt 3,5 dygn per episod, motsvarande i storleksordningen 140 000 arbetsdagar per år. Baserat på svenska dödsorsaksdata 2003–2022 angavs vattkoppor som underliggande dödsorsak i genomsnitt cirka ett dödsfall per år bland barn 0–14 år och cirka tre per år bland personer över 65 år, samt som bidragande dödsorsak i ytterligare cirka tre dödsfall per år. Underlaget tillät principiellt både monovalent vaccin och MMRV. Öppna källan
3.Folkhälsomyndigheten. Health economic evaluation of varicella vaccination within the Swedish national vaccination programme for children. Modellanalys av ett tvådosprogram. Ur hälso- och sjukvårdsperspektiv angavs i grundanalysen en kostnad i storleksordningen drygt 200 000 kronor per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår. Ur ett samhällsperspektiv blev programmet kostnadsbesparande över lång tid, i stor utsträckning genom minskat produktionsbortfall och minskad vård av sjukt barn; en modellerad total kostnadsförändring om omkring −8,131 miljarder kronor redovisas i modellens 95-årshorisont. Modellen skattade omkring 11 300 diskonterade kvalitetsjusterade levnadsår i programanalysen och omkring 12 400 i en äldre modellerad strategi med ikappvaccination. Resultaten är känsliga för vaccinpris, diskonteringsränta, antagen täckning och antaganden om exogen boostring och bältros. Öppna källan
4.Adda Inköpscentral. Vaccin enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet 2025 – vattkoppor. Upphandlingen avser uttryckligen monovalent vaccin mot vattkoppor. Status enligt den publika sidan uppdaterad 2026-08-25: tilldelad, med tio dagars avtalsspärr och planerad avtalsstart 2027-01-01. Den publika sidan namnger inte vinnande produkt eller leverantör. Även den längre upphandling som planeras starta hösten 2027 anger monovalent vattkoppsvaccin som produktområde. Öppna källan
5.Regeringen. Pressmeddelande, 31 juli 2026. Regeringen fattade det formella beslutet att vattkoppsvaccination ska ingå i det nationella allmänna barnvaccinationsprogrammet från den 1 januari 2027, med kostnadsfria doser och ikappvaccination för äldre barn och ungdomar som saknar immunitet. Öppna källan
6.Regeringen. Pressmeddelande, 31 juli 2026. I samma beslut meddelade regeringen att bekräftade fall av vattkoppor blir anmälningspliktiga när förordningsändringarna träder i kraft den 1 november 2026. Öppna källan
7.Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker. Dödsorsaker klassificeras enligt ICD-10-SE, där B01 avser vattkoppor (varicella) och B02 bältros (herpes zoster). Registret skiljer mellan underliggande dödsorsak och bidragande dödsorsak. Senaste färdiga årsdata avser 2024; statistiken för 2025 publiceras den 8 september 2026. Öppna källan
8.Socialstyrelsen. Statistik för utvecklare. Öppna data och API mot statistikdatabaserna, inklusive dödsorsaksregistret. Används här som referens för att ett direkt registeruttag på ICD-10-SE B01 är möjligt, men vi hårdkodar inga årssiffror som vi inte själva verifierat mot primärkällan. Öppna källan
9.Läkemedelsverket/FASS. Varivax, produktresumé. Levande försvagat vaccin mot vattkoppor baserat på Oka/Merck-stammen, framställt i humana diploida MRC-5-celler. Produktinformationen anger en lägsta potens i storleksordningen 1 350 PFU per dos. Vanliga biverkningar omfattar reaktioner vid injektionsstället, feber och vattkoppsliknande utslag. Uttalad immunbrist och graviditet är kontraindikationer. Efter godkännandet har bland annat bältros orsakad av vaccinstammen rapporterats, med frekvens som inte kan beräknas från tillgängliga data. Öppna källan
10.Läkemedelsverket/FASS. Varilrix, produktresumé. Levande försvagat vaccin baserat på Oka-stammen, framställt i humana diploida MRC-5-celler, med en lägsta potens om 10^3,3 PFU per dos. Två doser rekommenderas. Produktresumén anger lokalreaktioner, feber och utslag som vanliga biverkningar samt kontraindikation vid uttalad immunbrist. Öppna källan
11.Weibel RE, Neff BJ, Kuter BJ, Guess HA, Rothenberger CA, Fitzgerald AJ, et al. Live attenuated varicella virus vaccine – efficacy trial in healthy children. N Engl J Med 1984;310(22):1409–1415. Dubbelblind, placebokontrollerad randomiserad prövning. 956 friska barn 1–14 år utan klinisk vattkoppsanamnes randomiserades; 914 serologiskt mottagliga barn ingick i mottaglighetsanalysen, varav 468 fick vaccin och 446 placebo. Under omkring nio månaders övervakning inträffade 39 kliniska vattkoppsfall, samtliga i placebogruppen, varav 38 laboratoriebekräftades. Försöksformuleringen låg i storleksordningen 17 000 PFU per dos. Öppna källan
12.New England Journal of Medicine. Correction: Live attenuated varicella virus vaccine – efficacy trial in healthy children. Publicerad online 19 december 2025, tryckt i numret 8 januari 2026. Korrigeringen preciserar metodavsnittet: placebot bestod av den lyofiliserade stabilisatorn med ungefär samma spårkoncentration av neomycin som vaccinet. Prövningen hade alltså en genuin placeboarm, men placebot var inte steril saltlösning. Öppna källan
13.Shapiro ED, Marin M. The Effectiveness of Varicella Vaccine: 25 Years of Post-licensure Experience in the United States. J Infect Dis 2022;226(Suppl 4):S425–S430. PMID 36265844. Sammanställning av effektivitetsstudier: en dos gav omkring 82–85 procent skydd mot vattkoppor av alla svårighetsgrader och mycket högt skydd mot svår sjukdom. Endosprogrammet 1995–2006 minskade incidensen kraftigt men stoppade inte låggradig transmission, och utbrott fortsatte även i högt vaccinerade populationer. Två doser förbättrade effektiviteten med minst omkring tio procentenheter mot vattkoppor av alla svårighetsgrader och minskade antalet och storleken på utbrott ytterligare. Översikten fann i det sammanställda materialet inte evidens för avtagande skydd efter två doser. Öppna källan
14.Marin M, Seward JF, Gershon AA. 25 Years of Varicella Vaccination in the United States. J Infect Dis 2022;226(Suppl 4):S375–S379. PMID 36265845. Programöversikt: endosprogram infördes 1995, en andra dos rekommenderades 2006 och gick in i rutinschemat från 2007. Programmet följdes av kraftiga minskningar av incidens, sjukhusvård och dödsfall i vattkoppor i USA. Öppna källan
15.Relative efficacy of varicella vaccines: a model-based network meta-analysis of randomised controlled trials (2022). PMID 35713564. Modellbaserad nätverksmetaanalys av randomiserade prövningar. Skattad effekt: två doser monovalent vaccin från MSD 98,29 procent (trovärdighetsintervall 96,08–99,23), två doser MMRV från GSK 95,19 procent, en dos monovalent GSK-vaccin 66,47 procent och en dos monovalent MSD-vaccin 93,09 procent. Estimaten kommer från olika prövningar, populationer och dosregimer och är inte direkta head-to-head-jämförelser mellan produkterna i ett tvådosprogram. Öppna källan
16.Systematic review of severe breakthrough varicella. PMID 28276305. Litteraturöversikt av 34 artiklar publicerade 1974–2016. Tjugoen artiklar beskrev disseminerad genombrottssjukdom med organengagemang, och 52–60 unika sådana fall rapporterades. Ingen av dessa patienter hade fått två doser i det granskade materialet. Sex fatala genombrottsfall beskrevs i litteraturen. Enstaka rapporter om sjukhusvård efter två doser förekommer. Materialet består av fallrapporter och kan inte användas för att beräkna incidens eller risk per vaccinerad. Öppna källan
17.Meta-analysis of breakthrough varicella incidence after one and two doses of varicella vaccine. PMID 28935482. Sammanvägd incidens av genombrottsvattkoppor omkring 8,5 per 1 000 personår efter en dos och omkring 2,2 per 1 000 personår efter två doser, med betydande heterogenitet mellan de ingående studierna. Öppna källan
18.Safety of varicella vaccines: reports to the Vaccine Adverse Event Reporting System, 2006–2020. J Infect Dis 2022;226(Suppl 4). PMID 36265846. Genomgång av rapporter till det amerikanska passiva rapporteringssystemet. Vaccinstamsvirus (vVZV) dokumenterades i samband med meningit, encefalit, herpes zoster och sex dödsfall. Samtliga sex vaccinstamsrelaterade dödsfall inträffade hos personer med nedsatt immunförsvar som hade kontraindikation mot vaccinet. Analysen fann inga nya oväntade disproportionalitetssignaler när vaccinet gavs enligt rekommendation. VAERS är ett passivt signalsystem: en rapport visar inte orsakssamband, medan laboratorieverifierad vaccinstam är starkare evidens för samband i det enskilda fallet. Öppna källan
19.Centers for Disease Control and Prevention. MMRV vaccine safety. I Vaccine Safety Datalink sågs omkring 8,5 feberkramper per 10 000 vaccinerade barn 12–23 månader efter en första dos MMRV, jämfört med omkring 4,2 per 10 000 efter MMR och separat varicellavaccin vid samma besök. Det motsvarar ungefär en extra feberkramp per 2 300 vaccinerade; en annan studie efter godkännandet gav omkring ett extra fall per 2 600. Motsvarande riskökning har inte visats för den andra dosen vid 4–6 års ålder. Öppna källan
20.Centers for Disease Control and Prevention. Epidemiology and Prevention of Vaccine-Preventable Diseases (Pink Book), kapitlet om varicella. Vaccinviruset kan etablera latens och i sällsynta fall reaktiveras som bältros. Fram till 2018 hade endast 13 dokumenterade fall av transmission av vaccinstam från 11 immunkompetenta vaccinerade personer rapporterats, i huvudsak i samband med att den vaccinerade utvecklat ett varicella- eller zosterliknande utslag. Kapitlet beskriver också sjukdomsförloppet, komplikationer och risken hos immunnedsatta, nyfödda och vuxna. Öppna källan
21.Forbes HJ, Douglas I, Finn A, Breuer J, Bhaskaran K, Smeeth L, et al. Risk of herpes zoster after exposure to varicella to explore the exogenous boosting hypothesis: self controlled case series study using UK electronic healthcare data. BMJ 2020;368:l6987. Self-controlled case series med 9 604 vuxna som haft bältros och hushållsexponering för ett barn med vattkoppor. Under de första två åren efter exponering var incidenskvoten 0,67 (95 % konfidensintervall 0,62–0,73), vilket motsvarar 33 procent lägre relativ incidens. Under 10–20 år efter exponering var incidenskvoten 0,73 (0,62–0,87), motsvarande 27 procent lägre. Författarnas slutsats är att exogen boostring sannolikt ger ett modest men långvarigt skydd, inte den kompletta immunitet som vissa äldre kostnadseffektivitetsmodeller antagit. Öppna källan
22.Folkhälsomyndigheten. Vaccination mot bältros. Bältros orsakas av reaktivering av latent varicella zoster-virus efter tidigare vattkoppsinfektion eller, mer sällsynt, av vaccinstamsvirus. Myndigheten rekommenderar vaccination mot bältros till alla från 65 års ålder och till vuxna med nedsatt immunförsvar. Shingrix är ett rekombinant, adjuvanterat vaccin och innehåller inte levande Oka-virus. Öppna källan
23.Oxman MN, Levin MJ, Johnson GR, Schmader KE, Straus SE, Gelb LD, et al. A vaccine to prevent herpes zoster and postherpetic neuralgia in older adults. N Engl J Med 2005;352(22):2271–2284. Shingles Prevention Study: randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad prövning på över 38 000 vuxna från 60 års ålder. Vaccinet (levande försvagat Oka-baserat zostervaccin, senare marknadsfört som Zostavax) minskade incidensen av bältros med omkring 51 procent och postherpetisk neuralgi med omkring 66,5 procent under en medianuppföljning på cirka 3,1 år. Zostavax marknadsförs inte längre i EU; dagens rekommenderade vuxenvaccin Shingrix bygger på en annan teknik. Öppna källan
24.1177 Vårdguiden. Vattkoppor. Beskriver det typiska förloppet: utslag som utvecklas från röda prickar till vätskefyllda blåsor och därefter skorpor, i skov så att flera stadier finns samtidigt, tillsammans med klåda och ofta feber. Sjukdomen läker vanligen ut på ungefär en vecka hos friska barn. Öppna källan
Från programmets rekommendation till studier, säkerhetsposter, data, beslut och granskade påståenden. Varje steg leder till en yta där uppgiften går att kontrollera. Att ett steg saknas betyder att vi inte har hämtat in underlaget – inte att frågan är avgjord.
Programschema med källa: Vattkoppor ingår ännu inte i den publicerade programversionens entiteter. Beslutskedjan finns i beslutsregistret.
Sjukdomsentitet: Vattkoppor ingår ännu inte i den publicerade programversionens entiteter. Beslutskedjan finns i beslutsregistret.
Verifierad handelsprodukt: Ingen produktpost med tillräcklig proveniens. Begrepp finns – produkt är en annan sak.
Innehåll och formulering med källa: Ingen källbelagd innehållsuppgift registrerad på produktnivå.
Studier i registret: Ingen studiepost är kopplad till området ännu.
Säkerhetsunderlag: Inget säkerhetsunderlag registrerat på begreppsnivå.
Svenskt dataset: Ingen svensk datamängd är publicerad för området. Vi använder inte internationella siffror som om de vore svenska.
Granskade påståenden: Inget påstående är ännu brutet ned och prövat för området.
Vad detta visar: var uppgifterna om området finns hos oss. Vad det inte visar: hur bra eller dåligt vaccinet är. Programrekommendation, godkänd indikation och upphandlat preparat är tre olika saker. Se hela täckningsvyn.
