Hoppa till innehållet
    Antivaxxare.se

    Dansk befolkningskohort om MPR och autism

    Madsen KM, Hviid A, Vestergaard M, et al. A population-based study of measles, mumps, and rubella vaccination and autism. New England Journal of Medicine 2002;347(19):1477–1482.

    Senast uppdaterad:

    Forskningsfråga

    Ökar MPR-vaccination risken för autism i en hel födelsekohort?

    Observationell kohortstudie

    Population

    537 303 danska barn födda 1991–1998.

    Intervention

    MPR-vaccination enligt danskt program.

    Barn i samma kohort som inte hade fått MPR

    Annan kontrolltyp än inert kontroll

    Vad jämförelsen innebär

    Observationell jämförelse inom nationellt register.

    Registeruppföljning inom kohortperioden.

    Finansiering

    Ej dokumenterat i vårt underlag.

    Intressekonflikter

    Ej dokumenterat i vårt underlag.

    Kontrollgruppen som designdimension

    Kontrolltypen beskriver vilken kontrast studien mäter. Den är inte ett betyg på studien och avgör inte i sig om ett samband är orsakssamband. Vilken kontroll som är lämplig beror på forskningsfrågan, utfallet, uppföljningen och vilken behandling som fanns tillgänglig när studien gjordes.

    1. Forskningsfråga

    Ökar MPR-vaccination risken för autism i en hel födelsekohort?

    2. Kontrolltyp

    Ingen intervention

    Kontrasten gäller mot ingen given intervention. Blindning saknas normalt, vilket påverkar subjektivt rapporterade utfall.

    3. Kontrollgruppens sammansättning

    Barn i samma kohort som inte hade fått MPR.

    Sammansättningen är belagd i angiven källa

    4. Vad designen kan identifiera

    • Association mellan MPR och autismdiagnos i nationellt register.

    5. Vad designen inte kan identifiera

    • Faktorer som inte finns i registret.

    6. Uppföljning

    Registeruppföljning inom kohortperioden.

    7. Utfall

    • Autismdiagnos i psykiatriskt centralregister

    8. Bortfall

    Kohortanalys i danska nationella register med persontid som nämnare. Relativ risk beräknades med Poisson-regression justerad för ålder, kalenderperiod, socioekonomiska variabler och moderns utbildning. Vaccinationsstatus behandlades som tidsberoende exponering, så samma barn bidrar med ovaccinerad persontid före vaccination.

    9. Precision

    Konfidensintervallen omfattar 1, det vill säga ingen påvisad skillnad. Frånvaro av påvisad association är inte bevis för att varje enskilt fall är utrett.

    10. Extern validitet

    537 303 danska barn födda 1991–1998.

    • Observationell design med kvarstående risk för störfaktorer.
    • Utfallet är registrerad diagnos, som påverkas av diagnospraxis över tid.
    • Exponeringen är MPR, inte hela vaccinationsprogrammet.

    Vilken fråga besvarar studien?

    • Säkerhet och biverkningar

      Mäter rapporterade händelser efter vaccination. Rapporterad händelse är inte detsamma som bevisad biverkning.

    Skyddseffekt, effekt i befolkning, immunogenicitet och säkerhet är olika frågor. Ett antikroppssvar översätts aldrig här till visat kliniskt skydd om inte studien själv etablerar det sambandet.

    Effektmått i studien och deras typ
    MåttTypRoll
    Autismdiagnos i psykiatriskt centralregisterKliniskt utfallPrimärt

    Källa:
    PubMed – Madsen et al. 2002
    Källversion:
    NEJM 2002;347(19):1477–1482, publicerad version
    Fyndplats:
    LOCATOR_RECOVERY_REQUIRED — exakt sida/tabell är inte fastställd ur originalet och fylls inte i på gissning.
    Underlag:
    Avlästa värden ur källan
    Kontrollstatus:
    Endast adress
    Begränsning:
    Måtten är utlästa ur publikationen. Tabellen säger inget om hur väl måtten mäter kliniskt skydd.

    Resultat som det redovisas

    Relativ risk för autism bland vaccinerade jämfört med ovaccinerade angavs till 0,92 (95 % KI 0,68–1,24) och för autismspektrumtillstånd 0,83 (95 % KI 0,65–1,07).

    Absolut risk och jämförelsearm

    Relativa mått står aldrig ensamma här. Talen nedan är de som källan själv redovisar.

    Population:
    537 303 danska barn födda 1991–1998.
    Period:
    Publikationsår 2002
    Enhet:
    absoluta tal ej extraherade
    Osäkerhet:
    Konfidensintervallen omfattar 1, det vill säga ingen påvisad skillnad. Frånvaro av påvisad association är inte bevis för att varje enskilt fall är utrett.

    Absoluta tal: ej extraherat ur vårt underlag.

    Absoluta tal kräver antal autismfall och persontid i vaccinerad respektive ovaccinerad grupp ur artikelns resultattabeller (NEJM 2002;347(19):1477–1482). Först då kan incidens per 100 000 personår redovisas. Ett konfidensintervall som omfattar 1 betyder ingen påvisad skillnad, inte noll fall.

    Ej extraherat är inte samma sak som noll händelser, och ett relativt mått kan inte översättas till absolut risk utan nämnare ur källan.

    Absoluta tal är ej extraherat ur vårt underlag. Absoluta tal kräver antal autismfall och persontid i vaccinerad respektive ovaccinerad grupp ur artikelns resultattabeller (NEJM 2002;347(19):1477–1482). Först då kan incidens per 100 000 personår redovisas. Ett konfidensintervall som omfattar 1 betyder ingen påvisad skillnad, inte noll fall.

    Källa: PubMed – Madsen et al. 2002 — NEJM 2002;347(19):1477–1482, publicerad version

    Osäkerhet

    Konfidensintervallen omfattar 1, det vill säga ingen påvisad skillnad. Frånvaro av påvisad association är inte bevis för att varje enskilt fall är utrett.

    Säkerhetsutfall i studien

    Ej extraherat ur vårt underlag.

    Ett säkerhetsutfall i en enskild studie är inte en säkerhetssignal, inte en kausalbedömning och inte en känd biverkning. De objekten hålls isär i säkerhetsregistret.

    Begränsningar

    • Observationell design med kvarstående risk för störfaktorer.
    • Utfallet är registrerad diagnos, som påverkas av diagnospraxis över tid.
    • Exponeringen är MPR, inte hela vaccinationsprogrammet.

    Studien i evidensatlasen

    Typ av jämförelse

    Ovaccinerad grupp

    Observationell jämförelse mot en ovaccinerad grupp. Vilka som blev vaccinerade och varför är alltid en öppen fråga.

    Komparator enligt posten: barn i samma kohort som inte hade fått MPR.

    • Samma studie, annan vy Madsen m.fl. 2002 (NEJM), MPR och autism(Forskningsspår – ej evidens)

      Underlag: Kandidatposten i källåterställningen är länkad till den kanoniska studieposten via canonicalStudy och klonas aldrig.

    • Uppföljning av Dansk nationell kohort om MPR och autism(Kanonisk studiepost)

      Underlag: Enligt posternas egna uppgifter: senare dansk nationell registerkohort (barn födda 1999–2010 mot 1991–1998) med delvis samma författarmiljö enligt citaten. Födelseåren överlappar inte.

    • Samma fråga, oberoende material Amerikansk syskonkohort om MPR och autism(Kanonisk studiepost)

      Underlag: Samma forskningsfråga (MPR och autism) i oberoende amerikanskt försäkringsmaterial enligt posternas populationsuppgifter.

    • Syntes över samma fråga Metaanalys av vaccination och autism(Kanonisk studiepost)

      Underlag: Taylor 2014 är enligt posten en metaanalys av fall–kontroll- och kohortstudier om vaccination och autism. Vilka enskilda studier som ingår är inte extraherat ur vårt underlag.

    • Samma fråga, oberoende material DeStefano m.fl. 2004, Age at first MMR vaccination in children with autism and school-matched control subjects(Forskningsspår – ej evidens)

      Underlag: Ämnesmärkning mpr-autism i källåterställningsregistret. Källan är inte hämtad – posten är ett spår, inte evidens.

    • Samma fråga, oberoende material Hooker, omanalys av MPR/autism-litteraturens tidpunktsfråga(Forskningsspår – ej evidens)

      Underlag: Ämnesmärkning mpr-autism i källåterställningsregistret. Postens exakta relation till DeStefano 2004 är enligt registret inte modellerad förrän varje led är hämtat separat.

    Evidensfamiljen: MPR och autism

    Släktskapen beskriver hur poster hänger ihop – samma studie, samma material, samma fråga. De sammanfattas aldrig i en siffra, och ett forskningsspår är aldrig evidens.

    Evidensgrannskap

    Närliggande poster i atlasen, med relationen utskriven. Att två studier står bredvid varandra betyder inte att de svarar på samma sak eller bekräftar varandra.

    Samma studiefamilj – delar material, räknas inte som oberoende

    Samma frågetyp och samma vaccinbegrepp – oberoende material

    Rör samma sjukdom, men en annan fråga

    Källor till studieposten

    Studien är forskningsobjektet. Publikationen, registerposten eller myndighetsdokumentet är källan som beskriver den – två olika saker som hålls isär här.

    Identifierare: DOI 10.1056/NEJMoa021134 · PMID 12421889

    Proveniens och granskningsläge

    Population och estimat hämtade ur publikationen.

    • Källkoppling: posten är kopplad till angivna källor
    • Medicinsk granskning av människa: inte genomförd för denna post
    • Ingen samlad evidensstatus eller påståendebedömning sätts på studien
    Tillbaka till studiesöketSå läser vi vaccinstudier
    Dela sidan