Dansk nationell kohort om MPR och autism
Hviid A, Hansen JV, Frisch M, Melbye M. Measles, Mumps, Rubella Vaccination and Autism: A Nationwide Cohort Study. Ann Intern Med 2019;170(8):513–520.
Forskningsfråga
Är MPR-vaccination associerad med ökad risk för autism?
Observationell kohortstudie
Population
657 461 danska barn födda 1999–2010.
Intervention
MPR-vaccination enligt danskt program.
Barn som vid samma tidpunkt inte hade fått MPR
Annan kontrolltyp än inert kontroll
Vad jämförelsen innebär
Observationell jämförelse, inte randomisering. Exponeringen är MPR – inte hela vaccinationsprogrammet.
Registeruppföljning genom barnens uppväxt inom kohortperioden.
Finansiering
Ej dokumenterat i vårt underlag.
Intressekonflikter
Ej dokumenterat i vårt underlag.
Kontrollgruppen som designdimension
Kontrolltypen beskriver vilken kontrast studien mäter. Den är inte ett betyg på studien och avgör inte i sig om ett samband är orsakssamband. Vilken kontroll som är lämplig beror på forskningsfrågan, utfallet, uppföljningen och vilken behandling som fanns tillgänglig när studien gjordes.
1. Forskningsfråga
2. Kontrolltyp
Ingen intervention
Kontrasten gäller mot ingen given intervention. Blindning saknas normalt, vilket påverkar subjektivt rapporterade utfall.
3. Kontrollgruppens sammansättning
Barn som vid samma tidpunkt inte hade fått MPR.
Sammansättningen är belagd i angiven källa
4. Vad designen kan identifiera
- Skillnad i registrerad autismdiagnos mellan MPR-vaccinerad och ännu ovaccinerad persontid.
5. Vad designen inte kan identifiera
- Effekten av hela vaccinationsprogrammet, eftersom exponeringen är MPR.
- Slumpmässig fördelning av okända faktorer, eftersom studien är observationell.
6. Uppföljning
7. Utfall
- Autismdiagnos i nationella register
8. Bortfall
Kohortanalys i danska nationella register med Cox-regression och MPR som tidsberoende exponering, justerad för födelseår, kön, syskonhistorik av autism, riskfaktorer och andra vaccinationer. Samma barn bidrar med ovaccinerad persontid före vaccination.
9. Precision
Justerad hazardkvot 0,93 med 95 % konfidensintervall 0,85–1,02. Intervallet omfattar 1, vilket betyder ingen påvisad skillnad – inte bevisad frånvaro av risk i varje enskilt fall.
10. Extern validitet
657 461 danska barn födda 1999–2010.
- Observationell design. Kvarstående störfaktorer kan inte uteslutas, även om registermaterialet är stort.
- Studien jämför MPR mot icke-MPR – inte hela programmet mot inga vacciner alls.
- Utfallet är registrerad diagnos, vilket påverkas av diagnospraxis över tid.
Vilken fråga besvarar studien?
Säkerhet och biverkningar
Mäter rapporterade händelser efter vaccination. Rapporterad händelse är inte detsamma som bevisad biverkning.
Skyddseffekt, effekt i befolkning, immunogenicitet och säkerhet är olika frågor. Ett antikroppssvar översätts aldrig här till visat kliniskt skydd om inte studien själv etablerar det sambandet.
| Mått | Typ | Roll |
|---|---|---|
| Autismdiagnos i nationella register | Kliniskt utfall | Primärt |
- Källversion:
- Annals of Internal Medicine 2019;170(8):513–520, publicerad version
- Fyndplats:
- LOCATOR_RECOVERY_REQUIRED — exakt sida/tabell är inte fastställd ur originalet och fylls inte i på gissning.
- Underlag:
- Avlästa värden ur källan
- Kontrollstatus:
- Endast adress
- Begränsning:
- Måtten är utlästa ur publikationen. Tabellen säger inget om hur väl måtten mäter kliniskt skydd.
Resultat som det redovisas
Justerad hazardkvot för autism efter MPR-vaccination 0,93 (95 % KI 0,85–1,02). Ingen ökad risk sågs i undergrupper med riskfaktorer eller i definierade tidsfönster efter vaccination.
Absolut risk och jämförelsearm
Relativa mått står aldrig ensamma här. Talen nedan är de som källan själv redovisar.
- Population:
- 657 461 danska barn födda 1999–2010.
- Period:
- Publikationsår 2019
- Enhet:
- absoluta tal ej extraherade
- Osäkerhet:
- Justerad hazardkvot 0,93 med 95 % konfidensintervall 0,85–1,02. Intervallet omfattar 1, vilket betyder ingen påvisad skillnad – inte bevisad frånvaro av risk i varje enskilt fall.
Absoluta tal: ej extraherat ur vårt underlag.
Absoluta tal kräver antal autismdiagnoser och persontid i vaccinerad respektive ovaccinerad grupp ur artikelns resultattabeller (Ann Intern Med 2019;170(8):513–520), så att incidens per 100 000 personår kan redovisas.
Ej extraherat är inte samma sak som noll händelser, och ett relativt mått kan inte översättas till absolut risk utan nämnare ur källan.
Absoluta tal är ej extraherat ur vårt underlag. Absoluta tal kräver antal autismdiagnoser och persontid i vaccinerad respektive ovaccinerad grupp ur artikelns resultattabeller (Ann Intern Med 2019;170(8):513–520), så att incidens per 100 000 personår kan redovisas.
Osäkerhet
Justerad hazardkvot 0,93 med 95 % konfidensintervall 0,85–1,02. Intervallet omfattar 1, vilket betyder ingen påvisad skillnad – inte bevisad frånvaro av risk i varje enskilt fall.
Säkerhetsutfall i studien
Ej extraherat ur vårt underlag.
Ett säkerhetsutfall i en enskild studie är inte en säkerhetssignal, inte en kausalbedömning och inte en känd biverkning. De objekten hålls isär i säkerhetsregistret.
Begränsningar
- Observationell design. Kvarstående störfaktorer kan inte uteslutas, även om registermaterialet är stort.
- Studien jämför MPR mot icke-MPR – inte hela programmet mot inga vacciner alls.
- Utfallet är registrerad diagnos, vilket påverkas av diagnospraxis över tid.
Studien i evidensatlasen
Typ av jämförelse
Ovaccinerad persontid
Registerjämförelse där samma individer kan bidra med ovaccinerad tid före vaccination. Observationell, inte randomiserad.
Analysmetod enligt posten: MPR som tidsberoende exponering där samma barn bidrar med ovaccinerad persontid.
Samma studie, annan vy Hviid m.fl. 2019 (dansk registerkohort, MPR och autism)(Granskningsdossier (vax/ovax))
Underlag: Båda posterna bär samma citation: Hviid m.fl., Ann Intern Med 2019;170(8):513–520. Studieposten och granskningsdossiern beskriver samma studie ur olika vinklar.
Samma studie, annan vy Hviid m.fl. 2019, MPR och autism(Forskningsspår – ej evidens)
Underlag: Kandidatposten i källåterställningen är länkad till den kanoniska studieposten via canonicalStudy och klonas aldrig.
Uppföljning av Dansk befolkningskohort om MPR och autism(Kanonisk studiepost)
Underlag: Enligt posternas egna uppgifter: senare dansk nationell registerkohort (barn födda 1999–2010 mot 1991–1998) med delvis samma författarmiljö enligt citaten. Födelseåren överlappar inte.
Släktskapen beskriver hur poster hänger ihop – samma studie, samma material, samma fråga. De sammanfattas aldrig i en siffra, och ett forskningsspår är aldrig evidens.
Evidensgrannskap
Närliggande poster i atlasen, med relationen utskriven. Att två studier står bredvid varandra betyder inte att de svarar på samma sak eller bekräftar varandra.
Samma studiefamilj – delar material, räknas inte som oberoende
- Amerikansk syskonkohort om MPR och autism
Observationell kohortstudie · 2015
- Metaanalys av vaccination och autism
Systematisk översikt eller metaanalys · 2014
- Dansk befolkningskohort om MPR och autism
Observationell kohortstudie · 2002
Samma frågetyp och samma vaccinbegrepp – oberoende material
- Priorix – sex randomiserade studier i USA-ansökan
Randomiserad kontrollerad studie · 2022
- Cochrane – vacciner mot mässling, påssjuka, röda hund och vattkoppor
Systematisk översikt eller metaanalys
- MMRV och feberkramp jämfört med MPR och vattkoppsvaccin separat
Observationell kohortstudie · 2010
- Wakefield 1998 – tillbakadragen fallserie om MPR och tarmfynd
Fallserie eller klinisk materialgenomgång · 1998 · Återkallad publikation
Rör samma sjukdom, men en annan fråga
- Avtagande påssjukeskydd och återutbrott i USA
Systematisk översikt eller metaanalys · 2018
- Svenskt sjukhusmaterial om mässlingskomplikationer 1955–1964
Fallserie eller klinisk materialgenomgång · 1967
- Immunamnesi efter naturlig mässlingsinfektion
Observationell kohortstudie · 2019
- Modellering av 50 år av globala vaccinationsprogram
Modelleringsstudie · 2024
- Översikt om mässlingens kliniska betydelse
Systematisk översikt eller metaanalys · 2004
Källor till studieposten
Studien är forskningsobjektet. Publikationen, registerposten eller myndighetsdokumentet är källan som beskriver den – två olika saker som hålls isär här.
- PubMed – Hviid et al. 2019Källversion: Annals of Internal Medicine 2019;170(8):513–520, publicerad version
Identifierare: DOI 10.7326/M18-2101 · PMID 30831578
Proveniens och granskningsläge
Population, estimat och konfidensintervall hämtade ur vårt MPR-underlag med publikationslänk.
- Källkoppling: posten är kopplad till angivna källor
- Medicinsk granskning av människa: inte genomförd för denna post
- Ingen samlad evidensstatus eller p åståendebedömning sätts på studien
