Barnvaccin – skydd eller skada?

Vad du kan få svar på

Nio ingångar till samma material. De hänger ihop: ett beslut har ett underlag, underlaget har en metod, metoden har en nämnare och nämnaren har en källa.

• Vilka vaccin får barn i Sverige – och när?

  Hela programmet ur föreskriften: tidpunkt, dos, vaccin och sjukdom, med väg vidare till produkt, evidens, säkerhet, beslut och källa.

  Öppna programschemat

• Hur farlig är sjukdomen i Sverige?

  Svensk sjukdomsbörda med rätt mått och nämnare, komplikationer utan alarmism – och vad underlaget inte kan visa. Dödlighet är inte samma sak som antal sjuka.

  Till sjukdomarna

• Vilket vaccin är det egentligen som ges?

  Vaccinbegrepp är inte handelsprodukt. Produktsidorna visar godkännandedokument, innehåll och indikation med källa per uppgift – utan att kalla en ingrediens farlig eller ofarlig på grund av namnet.

  Till produktregistret

• Vad vet vi om biverkningar?

  Kända reaktioner, öppna signaler och namngivna kausalbedömningar hålls isär. En rapporterad händelse är inte en bevisad biverkning.

  Till säkerhetsunderlaget

• Hur testades vaccinet?

  Design, jämförelsegrupp, primärt utfall och uppföljningstid separerade. Antikroppssvar (immunogenicitet) är inte samma sak som skydd mot sjukdom.

  Till studierna

• Var kommer siffrorna ifrån?

  6 publicerade datamängder med mått, vad talet delas med (nämnare), enhet, period, hämtningstid och källäge utskrivet.

  Öppna datahubben

• Stämmer ett påstående jag hört?

  Från vanlig formulering till preciserad sats. Sakriktighet, kunskapsläge, evidensstyrka och orsakssamband redovisas var för sig – ingen sammanvägd sanningspoäng.

  Till påståenderegistret

• Vilka beslut och pengar går att dokumentera?

  Vad som beslutades, vilket underlag som fanns då, vilka pengar som är dokumenterade och vilka som hade formella roller. Relationer visas – skuld räknas inte fram.

  Till granskningen

• Visa originalkällorna

  Varje dokument med utgivare, externa id:n och hur väl vi kan belägga det (proveniensnivå). Att en källa finns i registret betyder inte att den stöder ett påstående.

  Till källregistret

Principen: följ kedjan

Samma sju steg används på hela sajten, oavsett om slutsatsen råkar tala för eller emot en vaccination. Ett steg som saknar underlag skrivs ut som lucka.

1. Steg 1

   Påstående

   En vanlig formulering skrivs om till en preciserad, prövbar sats.

2. Steg 2

   Studie

   Vilka studier som faktiskt prövar satsen – inte de som råkar nämna ämnet.

3. Steg 3

   Metod

   Design, jämförelsegrupp, primärt utfall och uppföljningstid.

4. Steg 4

   Data

   Mått, nämnare, period och geografi. Dödlighet, incidens och rapporter blandas aldrig.

5. Steg 5

   Absolut risk

   Relativa mått får absolut sammanhang när det är väsentligt.

6. Steg 6

   Osäkerhet

   Vad som inte gick att avgöra, och vad som skulle behövas för att avgöra det.

7. Steg 7

   Slutsats

   Aldrig starkare än underlaget. Noll observerade händelser är inte noll risk.

Det svenska programmet område för område

Dagens schema hålls isär från det som är beslutat men ännu inte infört, och från det som förekommer i svensk barnhälsovård utan att ingå i det allmänna programmet.

• MPR – mässling, påssjuka, röda hund

  I programmet i dag

  9 av 9 steg i kedjan har registerpost hos oss.

• Difteri, stelkramp och kikhosta

  I programmet i dag

  5 av 9 steg i kedjan har registerpost hos oss.

• Polio

  I programmet i dag

  4 av 9 steg i kedjan har registerpost hos oss.

• Hib – Haemophilus influenzae typ b

  I programmet i dag

  4 av 9 steg i kedjan har registerpost hos oss.

• Pneumokocker

  I programmet i dag

  4 av 9 steg i kedjan har registerpost hos oss.

• Rotavirus

  I programmet i dag

  6 av 9 steg i kedjan har registerpost hos oss.

• HPV

  I programmet i dag

  7 av 9 steg i kedjan har registerpost hos oss.

• Hepatit B

  Utanför det allmänna programmet

  2 av 9 steg i kedjan har registerpost hos oss.

• Vattkoppor

  Beslutat, införs senare

  2 av 9 steg i kedjan har registerpost hos oss.

Se hela täckningsmatrisen

Vad som är belagt – och vad som inte är det

• 42

  Källbelagda kontroller

  Registerpost finns och går att följa till angiven källa.

• 4

  Delvis belagda

  Underlag finns men täcker inte hela området.

• 44

  Källåterställning krävs

  Vi har ingen registerpost ännu. Det säger ingenting om sakfrågan.

Tabellen mäter vår egen dokumentation, inte vaccinernas egenskaper. Ett område med få rader är inte ett osäkert vaccin – det är en lucka hos oss.

Materialet omfattar 165 entiteter, 68 registrerade källdokument, 9 preciserade påståenden och 9 programområden.

Fler ingångar

• Den stora berättelsen

  Kronologin i fyra parallella spår: sjukdom, evidens, beslut och pengar.

  Följ kronologin

• Utforska relationer

  Följ dokumenterade kopplingar mellan sjukdom, begrepp, produkt, studie, påstående, beslut och källa.

  Öppna utforskaren

• Räkna själv

  Nämnarlabbet och observerat mot förväntat. Verktygen spärrar omräkningar som inte är tillåtna.

  Till verktygen

• Så granskar vi

  Metoden: samma krav på myndigheter, industri, kritiker och oss själva.

  Läs metoden

• Våra egna fel

  Publicerade korrigeringar med datum och beskrivning.

  Se korrigeringar

• Programmet över tid

  När varje vaccination infördes, ändrades eller togs bort ur det svenska programmet.

  Öppna tidslinjen

Berättelsen i fyra kapitel

1. Kapitel 1 · 1870–1940

   Innan vaccinerna

   Dödligheten i flera infektionssjukdomar faller kraftigt i Sverige långt innan det finns vacciner mot dem. Samtidigt förändras vatten, avlopp, bostäder, kost och sjukvård.

2. Kapitel 2 · 1940–1990

   Programmet byggs

   Vacciner mot difteri, kikhosta, polio och mässling införs successivt i Sverige. Ett allmänt barnvaccinationsprogram växer fram som en statlig konstruktion med formella beslut.

3. Kapitel 3 · 1990–2020

   Det moderna programmet

   Programmet utvidgas med Hib, pneumokocker, hepatit B, rotavirus och HPV. Besluten fattas i en struktur med myndighet, referensgrupper, regioner och upphandling.

4. Kapitel 4 · 2020–

   Granskningen

   Debatten domineras av påståenden som kolliderar. Det som saknas är inte fler åsikter utan en metod som håller isär vad ett påstående säger, vilket underlag som finns och vad underlaget kan visa.