Antivaxxare.se

    HPV-infektion (humant papillomvirus)

    HPV är en mycket vanlig virusinfektion som vanligen läker ut spontant, men där en liten andel persisterande högrisk-infektioner över lång tid kan leda till cellförändringar och, obehandlat, till cancer – i Sverige framför allt livmoderhalscancer.

    Vaccinbegreppet →Programmet och doserna →Vår täckning →

    Vad sidan inte visar

    • Ingen bedömning av enskilda vaccinationsbeslut.
    • Ingen sammanvägning av nytta mot risk för en enskild individ.
    • Screeningprogrammet (cellprovtagning) beskrivs som en egen, från vaccination fristående åtgärd – inte som en del av vaccinbegreppet.
    • Ingen sammanslagning av infektion, cellförändring och invasiv cancer till ett gemensamt riskmått: de är olika steg i ett naturalförlopp som kan sträcka sig över decennier.
    • Sjukdom, vaccinbegrepp, handelsprodukt och programrekommendation är fyra olika saker och hålls isär genomgående.

    Vad är HPV?

    HPV (humant papillomvirus) är en mycket vanlig grupp virus som sprids vid hud- och slemhinnekontakt. Exponering är vanlig i samband med de första sexuella kontakterna och kräver inte samlag; kondom minskar risken men eliminerar den inte eftersom viruset finns på hud som inte täcks.

    De flesta HPV-infektioner ger inga symtom och läker ut av sig själva, vanligen inom ett till två år, utan att personen någonsin vet om att den varit infekterad. Detta är skälet till att antalet infektioner i sig inte kan användas som mått på cancerrisk: det är den lilla andel infektioner som blir kvarstående (persisterande) med en onkogen (högrisk-) HPV-typ som är den centrala kausala förutsättningen för livmoderhalscancer.

    Vissa HPV-typer (framför allt 6 och 11) orsakar i stället kondylom snarare än cancer. Sjukdomsbilden HPV-infektion omfattar alltså flera olika kliniska spår beroende på virustyp, och de ska inte slås samman till en enda riskprofil.

    Källor: Folkhälsomyndigheten – HPV, RCC – nationellt vårdprogram

    Smittväg

    HPV sprids vid direkt hud- och slemhinnekontakt, i praktiken huvudsakligen sexuell kontakt inklusive kontakt som inte innefattar samlag. Kondom minskar risken men skyddar inte fullständigt eftersom smitta kan ske via hud utanför det som täcks.

    Eftersom exponering är vanlig i samband med sexdebut och de flesta infektioner är symtomfria, sker mycket av spridningen utan att någon av parterna vet om att smitta finns.

    Källor: Folkhälsomyndigheten – HPV

    Naturalförlopp: från infektion till invasiv cancer

    Efter exponering utvecklas en infektion inom veckor till månader. De flesta infektioner läker ut spontant inom ett till två år genom immunförsvarets egen förmåga. En liten andel infektioner med onkogen (högrisk-) HPV-typ blir i stället persisterande, vilket är den centrala förutsättningen för att livmoderhalscancer ska kunna uppstå.

    Persisterande infektion kan efter flera år ge upphov till låggradiga cellförändringar, som i stor utsträckning går tillbaka av sig själva och som är det screeningen i första hand fångar upp och följer. Höggradiga cellförändringar uppstår typiskt 5–15 år efter infektionen och behandlas inom screeningprogrammet, i regel med konisering – det är i detta steg den svenska screeningen förhindrar merparten av cancerfallen.

    Invasiv cancer, när den uppstår, gör det ofta 15–30 år efter den ursprungliga infektionen. Det långa tidsspannet innebär att effekten av ett vaccin som ges i skolår 5 inte kan avläsas i cancerstatistik förrän decennier senare.

    Vad avsnittet inte visar: Naturalförloppet beskrivs på gruppnivå utifrån vårdprogrammets stadieindelning. Inga individuella prognoser eller sannolikheter för en enskild person anges.

    Källor: RCC – nationellt vårdprogram, Socialstyrelsen, Lei et al. 2020

    HPV och livmoderhalscancer i Sverige

    Cancerregistret och NORDCAN utgör underlaget för svensk incidens och mortalitet i livmoderhalscancer. Registret används av RCC och Socialstyrelsen som grund för både vårdprogram och screeningrekommendationer, men vi har inte i denna profil extraherat enskilda årssiffror för incidens eller dödlighet ur dessa register.

    De svenska registerstudierna av vaccinerade kohorter (Lei et al. 2020 och Wu et al. 2026, se studier) beskriver observerad skillnad i antal fall av invasiv livmoderhalscancer mellan vaccinerade och ovaccinerade grupper i stora nationella kohorter, men de är observationsstudier och mäter inte epidemiologin i hela befolkningen oberoende av vaccinationsstatus.

    Vad avsnittet inte visar: Denna profil anger inte ett samlat årligt incidens- eller dödlighetstal för livmoderhalscancer i Sverige oberoende av vaccinationsstatus; det kräver ett separat uttag ur Cancerregistret/NORDCAN som inte är gjort här.

    Källor: Cancerregistret / NORDCAN, Lei et al. 2020, Wu et al. BMJ 2026

    Mått, enheter och nämnare

    Dödlighet, incidens och letalitet är olika mått och får inte jämföras rakt av. Varje rad redovisar enhet, period och nämnare.

    Mått för HPV-infektion (humant papillomvirus)
    MåttTypVärdeEnhetPeriodNämnare
    Kumulativ incidens av invasiv livmoderhalscancer till 30 års ålder, ovaccineradeObservationsstudie (registerkohort), inte en randomiserad prövning. Skillnaden mellan grupperna kan påverkas av kvarstående störfaktorer utöver vaccinationsstatus.incidens94Jämförelsegrupp i Lei et al. 2020; vaccinerade i samma kohort hade 47 per 100 000.per 100 000 kvinnorUppföljning 2006–2017, till 30 års ålder1 672 983 flickor och kvinnor 10–30 år i den svenska registerkohorten
    Fall av invasiv livmoderhalscancer, vaccinerade respektive ovaccineradeNationell registerkohort med Poissonregression – observationsstudie, inte randomiserad prövning.antal97 bland vaccinerade och 833 bland ovaccinerade, 930 totaltJusterad incidenskvot (IRR) 0,21 för vaccination före 17 års ålder.fall1 januari 2006 – 31 december 2023926 362 flickor och kvinnor födda 1985–2001, varav 365 502 (39,5 %) vaccinerade med minst en dos

    Komplikationer

    • Persisterande högrisk-HPV-infektion

      En liten andel av alla HPV-infektioner blir kvarstående över år med en onkogen HPV-typ. Detta är den nödvändiga kausala förutsättningen för att livmoderhalscancer ska utvecklas.

      Frekvens: EJ EXTRAHERAD Andel av alla HPV-infektioner som blir persisterande, med definierad uppföljningstid och nämnare, är inte extraherad i detta underlag.

    • Höggradig cellförändring (CIN2+/CIN3+)

      Uppstår typiskt 5–15 år efter infektionen hos en del av dem med persisterande högrisk-HPV. Fångas och behandlas inom det svenska screeningprogrammet, i regel med konisering.

      Frekvens: EJ EXTRAHERAD Andel infekterade som utvecklar höggradig cellförändring, med tydlig nämnare och tidsram, är inte extraherad här.

    • Invasiv livmoderhalscancer

      Den allvarligaste, livshotande utgången, som typiskt uppstår 15–30 år efter den ursprungliga infektionen om höggradiga cellförändringar inte upptäcks och behandlas i tid.

      Frekvens: EJ EXTRAHERAD Ett samlat svenskt incidens- eller livstidsrisktal för invasiv livmoderhalscancer oberoende av vaccinationsstatus är inte extraherat ur Cancerregistret/NORDCAN i detta underlag.

    • Kondylom

      Orsakas i allt väsentligt av HPV-typerna 6 och 11, inte av de onkogena högrisktyperna.

      Frekvens: OKÄNT Svensk incidens av kondylom med tydlig nämnare är inte del av detta underlag.

    Vaccinationens roll – tre mått som inte är samma sak

    Efficacy (Joura/Huh, mot aktiv kontroll), effectiveness (Lei/Wu, svenska registerdata mot ovaccinerade) och immunogenicitet hålls strikt isär. Ingen av dessa tre måttyper får läsas som bevis för de andra två.

    Efficacy (studieförhållanden)
    I den pivotala Gardasil 9-prövningen (Joura et al. 2015, protokoll V503-001) mättes skydd mot kliniska endpoints (persisterande infektion och intraepitelial neoplasi) för de fem nya HPV-typerna mot en aktiv kontroll (Gardasil, det äldre 4-valenta vaccinet) – inte mot en ovaccinerad grupp.Kontrollarmen fick ett annat verksamt HPV-vaccin, inte ingen vaccination; skyddet mot de fyra ursprungliga typerna (6, 11, 16, 18) bedömdes i stället via immunologisk överbryggning.
    Effectiveness (verklig användning)
    Svenska nationella registerstudier (Lei et al. 2020; Wu et al. 2026) visar lägre observerad incidens av invasiv livmoderhalscancer hos vaccinerade jämfört med ovaccinerade i stora kohorter, med justerad incidenskvot ner mot 0,12–0,21 för vaccination i tidig ålder.Observationsdata, inte randomiserad prövning: kan inte med säkerhet utesluta kvarstående skillnader mellan de som vaccinerades och de som inte gjorde det.
    Immunogenicitet (surrogatmått)
    EJ EXTRAHERAD Specifika antikroppssvarsnivåer (serokonversion, GMT) för Gardasil 9 enligt EPAR/FDA-insert är inte utskilda till ett eget mått i detta underlag, även om produktresumén (epar, fda-insert) innehåller sådana data.

    Plats i vaccinationsprogrammet

    HPV-vaccination ingår i det svenska allmänna barnvaccinationsprogrammet och ges i skolår 5, i dag med två doser till både flickor och pojkar. Programmet är i-programmet enligt gällande programversion, till skillnad från t.ex. vattkoppor som ännu inte är infört.

    Programmet har genomgått flera förändringar: tre doser till flickor 2010–2014, två doser till flickor 2015–2020, och sedan augusti 2020 två doser till både flickor och pojkar.

    Källor: Folkhälsomyndigheten – HPV, Folkhälsomyndigheten – vaccinationsschema, Folkhälsomyndigheten – tidigare program, Folkhälsomyndigheten – pojkar

    Säkerhet

    Säkerhetsfrågan för HPV-infektionen som sjukdom rör i första hand komplikationerna av obehandlad persisterande infektion (cellförändring, cancer), medan vaccinets egen säkerhetsprofil (POTS, CRPS, autoimmuna tillstånd, prematur ovarialinsufficiens) hör till vaccin- och produktbegreppet och redovisas där, inte här som en sjukdomsegenskap.

    Två stora systematiska genomgångar (Jørgensen, Gøtzsche & Jefferson 2020, byggd på kliniska studierapporter från RCT, och Cochrane 2025, byggd på observationsdata i över 132 miljoner personer) drar samstämmiga slutsatser om avsaknad av ökad risk för allvarliga skador respektive specifika autoimmuna/autonoma utfall, men med olika styrkor och svagheter i design.

    Vad avsnittet inte visar: Detaljerad genomgång av enskilda vaccinsäkerhetssignaler (POTS, CRPS, POI m.fl.) hör till vaccinbegreppets och produktens egna sidor, inte till sjukdomsprofilen för HPV-infektionen.

    Källor: Jørgensen, Gøtzsche & Jefferson 2020, Cochrane 2025 (populationsdata)

    Programhistorik

    SBU publicerade sitt beslutsunderlag i januari 2008, och Socialstyrelsen beslutade i februari 2008 att föra in HPV-vaccination för flickor i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Upphandlingstvister försenade den faktiska starten till 2010.

    Programmet gick från tre till två doser 2015 och blev könsneutralt från hösten 2020 efter beslut meddelat i maj 2020, med motiv som omfattade HPV-relaterade sjukdomsutfall hos pojkar och män (analcancer, peniscancer, cancer i svalget, kondylom) samt indirekt skydd och jämlikhet.

    Föreskriftsrätten för det allmänna barnvaccinationsprogrammet flyttades till Folkhälsomyndigheten genom HSLF-FS 2016:51.

    Vad avsnittet inte visar: Exakt SOSFS-nummer för 2008 års ursprungliga föreskriftsändring är inte verifierat mot primärkälla (se swedenHpvTimeline, verified: false).

    Källor: SBU Alert 2008-01, Folkhälsomyndigheten – tidigare program, Folkhälsomyndigheten – pojkar, HSLF-FS 2016:51

    Följ vidare

    Följ evidensenIngen studiepost kopplad ännu.Följ beslutenBeslutsregistret: vem beslutade vad, när och på vilket underlag.Följ pengarnaUpphandling, statsbidrag och dokumenterade relationer.

    Kända luckor i vårt underlag

    • EJ EXTRAHERAD

      Svenskt incidens- och dödlighetstal för livmoderhalscancer

      Ett samlat, källbundet uttag av årlig incidens och dödlighet i livmoderhalscancer i Sverige, oberoende av vaccinationsstatus, ur Cancerregistret/NORDCAN.

      Uppgiften bedöms finnas i angiven källa men är ännu inte utläst och kontrollerad av oss.

    • EJ EXTRAHERAD

      Andel HPV-infektioner som blir persisterande

      En källbunden andel, med definierad uppföljningstid och nämnare, för hur stor del av alla HPV-infektioner som blir kvarstående med en onkogen typ.

      Uppgiften bedöms finnas i angiven källa men är ännu inte utläst och kontrollerad av oss.

    • EJ EXTRAHERAD

      Andel som progredierar från cellförändring till cancer

      Andelen med höggradig cellförändring som obehandlad progredierar till invasiv cancer, med tydlig nämnare.

      Uppgiften bedöms finnas i angiven källa men är ännu inte utläst och kontrollerad av oss.

    • EJ EXTRAHERAD

      Immunogenicitetsdata för Gardasil 9

      Specifika serokonversions- och GMT-tal ur EPAR/FDA-insert är inte utskilda till ett eget mått i denna sjukdomsprofil.

      Uppgiften bedöms finnas i angiven källa men är ännu inte utläst och kontrollerad av oss.

    Vår täckning för HPV-infektion (humant papillomvirus)

    Ett arbetsmått över vår egen dokumentation – aldrig ett medicinskt betyg.

    • Sjukdomsbeskrivning146 ord, 2 källhänvisning(ar).Källbelagd
    • Smittväg och förlopp2 stycken om smittväg, 3 om förlopp.Källbelagd
    • Svensk epidemiologi och historik3 svensk(a) källhänvisning(ar).Källbelagd
    • Mått med nämnare2 av 2 mått är kompletta med nämnare.Källbelagd
    • Komplikationer0 av 4 med angiven frekvens.Delvis
    • Vaccinets roll (tre mått isär)2 av 3 dimensioner har källbelagt värde. Övriga står som okända, inte som noll.Källbelagd
    • Program och timing1 vaccinbegrepp, 1 handelsprodukt(er) kopplade.Källbelagd
    • Säkerhet2 stycken, 2 källhänvisning(ar).Källbelagd
    • Policyhistorik3 stycken policyhistorik.Källbelagd
    • StudierIngen studiepost kopplad ännu.Källåterställning krävs
    • Granskade påståendenInget påstående brutet ned för sjukdomen ännu.Källåterställning krävs
    • Källor och proveniens16 källpost(er) i profilen.Källbelagd

    Källor

    1. Folkhälsomyndigheten – HPV – Folkhälsomyndigheten. HPV i barnvaccinationsprogrammet. Vaccination av flickor infördes 2010; sedan augusti 2020 erbjuds både flickor och pojkar. Länk
    2. RCC – nationellt vårdprogram – Regionala cancercentrum i samverkan. Nationellt vårdprogram livmoderhalscancerprevention. Senast funna version 4.0, 2022-12-21. Länk
    3. Socialstyrelsen – Socialstyrelsen. Livmoderhalscancer – screening med HPV-test. Nationell rekommendation: alla regioner ska erbjuda screening till kvinnor 23–70 år. Länk
    4. Cancerregistret / NORDCAN – Socialstyrelsen, Cancerregistret och NORDCAN 2.0 (IARC). Underlag för svensk incidens och mortalitet i livmoderhalscancer. Länk
    5. Lei et al. 2020 – Lei J, Ploner A, Elfström KM, et al. HPV vaccination and the risk of invasive cervical cancer. N Engl J Med 2020;383:1340–1348. Länk
    6. Wu et al. BMJ 2026 – Wu S, Deng Y, Lepp T, Schollin Ask L, Sparén P, Clements M, Dillner J, Lei J. Extended follow-up of invasive cervical cancer risk after quadrivalent HPV vaccination: nationwide, register based study. BMJ 2026;392:e087326. Länk
    7. Joura et al. 2015 – Joura EA, Giuliano AR, Iversen OE, et al. A 9-valent HPV vaccine against infection and intraepithelial neoplasia in women. N Engl J Med 2015;372:711–723. Länk
    8. Huh et al. 2017 – Huh WK, Joura EA, Giuliano AR, et al. Final efficacy, immunogenicity, and safety analyses of a nine-valent human papillomavirus vaccine in women aged 16–26 years. Lancet 2017;390:2143–2159. Länk
    9. Jørgensen, Gøtzsche & Jefferson 2020 – Jørgensen L, Gøtzsche PC, Jefferson T. Benefits and harms of the human papillomavirus (HPV) vaccines: systematic review with meta-analyses of trial data from clinical study reports. Systematic Reviews 2020;9:43. Länk
    10. Cochrane 2025 (populationsdata) – Henschke N, Bergman H, et al. Effects of human papillomavirus (HPV) vaccination programmes on community rates of HPV-related disease and harms from vaccination. Cochrane Database of Systematic Reviews, 24 november 2025. Länk
    11. SBU Alert 2008-01 – Statens beredning för medicinsk utvärdering. Allmän barnvaccination mot HPV 16 och 18 i syfte att förebygga livmoderhalscancer. SBU Alert-rapport 2008-01, 31 januari 2008. Länk
    12. Folkhälsomyndigheten – tidigare program – Folkhälsomyndigheten. Tidigare vaccinationsprogram: HPV 2010–2014 (tre doser, flickor), 2015–2020 (två doser, flickor), 2020– (två doser, flickor och pojkar, årskurs 5). Länk
    13. Folkhälsomyndigheten – pojkar – Folkhälsomyndigheten. Beslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet. Infördes hösten 2020. Länk
    14. HSLF-FS 2016:51 – Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, HSLF-FS 2016:51, beslutad 24 maj 2016. Länk
    15. Folkhälsomyndigheten – vaccinationsschema – Folkhälsomyndigheten. Schema för barnvaccinationer i det nationella programmet. Länk
    16. EMA EPAR – European Medicines Agency. Gardasil 9 – produktinformation (Annex I, produktresumé). EMA/EPAR. Länk