Antivaxxare.se

    Påssjuka

    Påssjuka (parotit) är en virussjukdom som framför allt ger svullnad av öronspottkörtlarna och som i Sverige ingår som en egen komponent i MPR-vaccinet.

    ICD-10: B26

    Vaccinbegreppet →Programmet och doserna →Vår täckning →

    Vad sidan inte visar

    • Sidan redovisar inte löpande utbrottsdata i realtid.
    • Sidan värderar inte om vaccination bör ske.
    • Sjukdom, vaccinbegrepp, handelsprodukt och programrekommendation är fyra olika saker och hålls isär genomgående.

    Vad är påssjuka

    Påssjuka orsakas av parotitvirus. Den klassiska bilden är svullnad av öronspottkörtlarna, feber och sjukdomskänsla. En del infekterade får lindriga eller inga symtom, vilket gör att rapporterade fall underskattar det verkliga antalet infektioner, både före och efter vaccinationseran.

    Källor: Folkhälsomyndigheten – påssjuka

    Smittvägar

    Påssjuka sprids via droppsmitta, med en inkubationstid i storleksordningen två till tre veckor från smitta till symtom.

    Källor: Folkhälsomyndigheten – påssjuka

    Sjukdomsförlopp

    Efter inkubationstiden följer den akuta parotitfasen som varar dagar till dryg vecka. För de flesta barn läker sjukdomen ut utan behandling. Påssjuka var före vaccinationen en vanlig orsak till virusmeningit i Sverige, ett tillstånd med normalt betydligt lindrigare förlopp än bakteriell meningit men som ändå innebär sjukhusvård och utredning.

    Källor: Folkhälsomyndigheten – påssjuka

    Påssjuka i Sverige

    Under 1970-talet rapporterades vissa år över 20 000 fall av påssjuka i Sverige. Efter införandet av MPR ses i regel enstaka till ett par tiotal fall per år, utan stora inhemska utbrott. År 2025 rapporterades 17 fall i Sverige.

    Skyddet mot påssjuka kan avta med tiden, och även vaccinerade kan insjukna, särskilt i miljöer med nära kontakt.

    Källor: Folkhälsomyndigheten – påssjuka, Folkhälsomyndigheten – statistik om påssjuka

    Mått, enheter och nämnare

    Dödlighet, incidens och letalitet är olika mått och får inte jämföras rakt av. Varje rad redovisar enhet, period och nämnare.

    Mått för Påssjuka
    MåttTypVärdeEnhetPeriodNämnare
    Anmälda fall i Sverigeantal17fall2025anmälda fall i Sverige det året
    Anmälda fall i Sverige, historiskt jämförelseårFöre vaccinationsprogrammet, med dåtidens rapporteringsrutiner. Inte direkt jämförbart med dagens siffror.antalöver 20 000 vissa årfall1970-taletanmälda fall per år
    Skyddseffekt mot påssjuka, en dosEffectiveness från observationsstudier med varierande falldefinitioner, inte ett efficacy-tal från en enskild RCT.annatca 72 %procent, sammanvägd effectivenessobservationsstudier, sammanställningvaccinerade jämfört med ovaccinerade i ingående studier
    Skyddseffekt mot påssjuka, två doserannatca 86 %procent, sammanvägd effectivenessobservationsstudier, sammanställningvaccinerade jämfört med ovaccinerade i ingående studier
    Genomsnittlig skyddstid efter vaccinationannatca 27 år (95 % KI 16–51)år till förlust av skyddmodellering av sex amerikanska kohortervaccinerade individer i de studerade kohorterna

    Komplikationer

    • Virusmeningit

      Påssjuka var en vanlig orsak till virusmeningit i Sverige före vaccinationen.

      Frekvens: OKÄNT Andel insjuknade i påssjuka som utvecklar virusmeningit, med nämnare

    • Orkit

      Testikelinflammation hos personer efter puberteten.

      Frekvens: OKÄNT Andel per insjuknad efter puberteten, med källbelagd nämnare

    Vaccinationens roll – tre mått som inte är samma sak

    Effectiveness-talen 72/86 procent och waning-estimatet på 27 år är två olika mått som inte ska adderas eller blandas ihop, och båda skiljer sig från immunogenicitetsdata mot en aktiv komparator.

    Efficacy (studieförhållanden)
    EJ EXTRAHERAD Ett RCT-baserat efficacy-tal för påssjukekomponenten mot ovaccinerad kontrollgrupp i en modern kombinationsprodukt
    Effectiveness (verklig användning)
    Cochranes sammanvägda observationsdata anger omkring 72 procent skydd efter en dos och omkring 86 procent efter två doser. Skyddet avtar därefter; Lewnard och Grads modellering av sex amerikanska kohorter skattar en genomsnittlig skyddstid på cirka 27 år (95 % KI 16–51).
    Immunogenicitet (surrogatmått)
    Priorix visade i sex randomiserade amerikanska studier immunologisk non-inferiority i serorespons dag 42 jämfört med M-M-R II, vilket omfattar även påssjukekomponenten men mäter antikroppssvar, inte klinisk sjukdom.

    Programtidpunkt

    Påssjukekomponenten ges endast som del av MPR, med dos 1 vid 18 månaders ålder och dos 2 i årskurs 1–2. Monovalent påssjukevaccin finns inte tillgängligt i Sverige. Vid utbrott med förhöjd risk har amerikanska myndigheter rekommenderat en tredje dos till särskilt utpekade riskgrupper, baserat på observationsdata som visade lägre attackfrekvens efter en tredje dos.

    Källor: Folkhälsomyndigheten – rekommendationer om vaccination mot MPR, CDC/ACIP – tredje MMR-dos vid påssjukeutbrott

    Säkerhet, vaccinkomponent

    Säkerhetsdata för påssjukekomponenten redovisas inom MPR som helhet snarare än separat per komponent i vårt underlag. WHO:s vaccinsäkerhetskommitté har noterat att äldre påssjukevacciner baserade på Urabe-stammen förknippades med en förhöjd risk för aseptisk meningit, vilket ledde till att stammen drogs tillbaka eller ersattes i flera länder. Jeryl Lynn-baserade stammar, som används i både M-M-RVAXPRO och Priorix, har inte visat motsvarande riskökning i samma storleksordning.

    Källor: WHO – GACVS om påssjukevacciner

    Programhistorik

    Påssjuka ingick inte i det svenska programmet förrän kombinationsvaccinet MPR infördes 1982. Dessförinnan fanns endast mässlingsvaccination (från 1971) och rubellavaccination till tolvåriga flickor (från 1974).

    Källor: Folkhälsomyndigheten – tidigare vaccinationsprogram

    Följ vidare

    Följ evidensen3 studiepost(er) kopplade.Följ beslutenBeslutsregistret: vem beslutade vad, när och på vilket underlag.Följ pengarnaUpphandling, statsbidrag och dokumenterade relationer.

    Kända luckor i vårt underlag

    • EJ EXTRAHERAD

      Frekvens av virusmeningit och orkit per insjuknad

      En källbelagd andel med explicit nämnare (per insjuknad, given tidsperiod) för dessa komplikationer i Sverige eller jämförbart höginkomstland.

      Uppgiften bedöms finnas i angiven källa men är ännu inte utläst och kontrollerad av oss.

    • OKÄNT

      Dödsfall och sjukhusvård i påssjuka i Sverige

      Källbelagda svenska tal för sjukhusvård och dödlighet i påssjuka, med period och nämnare.

      Ingen källa vi har anger uppgiften. Okänt är inte detsamma som noll.

    Vår täckning för Påssjuka

    Ett arbetsmått över vår egen dokumentation – aldrig ett medicinskt betyg.

    • Sjukdomsbeskrivning37 ord, 1 källhänvisning(ar).Delvis
    • Smittväg och förlopp1 stycken om smittväg, 1 om förlopp.Delvis
    • Svensk epidemiologi och historik2 svensk(a) källhänvisning(ar).Källbelagd
    • Mått med nämnare5 av 5 mått är kompletta med nämnare.Källbelagd
    • Komplikationer0 av 2 med angiven frekvens.Delvis
    • Vaccinets roll (tre mått isär)2 av 3 dimensioner har källbelagt värde. Övriga står som okända, inte som noll.Källbelagd
    • Program och timing1 vaccinbegrepp, 2 handelsprodukt(er) kopplade.Delvis
    • Säkerhet1 stycken, 1 källhänvisning(ar).Delvis
    • Policyhistorik1 stycken policyhistorik.Delvis
    • Studier3 studiepost(er).Källbelagd
    • Granskade påståenden2 påstående(n).Källbelagd
    • Källor och proveniens8 källpost(er) i profilen.Källbelagd

    Källor

    1. Folkhälsomyndigheten – påssjuka – Folkhälsomyndigheten. Påssjuka (parotit) – sjukdomsinformation och statistik. Över 20 000 fall vissa år under 1970-talet; 17 fall 2025. Länk
    2. Folkhälsomyndigheten – statistik om påssjuka – Folkhälsomyndigheten. Sjukdomsstatistik: påssjuka. 17 anmälda fall 2025. Länk
    3. Cochrane – vacciner mot mässling, påssjuka, röda hund och vattkoppor – Di Pietrantonj C et al. Vaccines for measles, mumps, rubella, and varicella in children. Cochrane Database of Systematic Reviews. Länk
    4. Lewnard & Grad, Science Translational Medicine 2018 – Lewnard JA, Grad YH. Vaccine waning and mumps re-emergence in the United States. Sci Transl Med 2018;10(433):eaao5945. Länk
    5. WHO – GACVS om påssjukevacciner – WHO GACVS. Mumps vaccines. Urabe-stammen kopplad till förhöjd risk för aseptisk meningit; Jeryl Lynn-baserade stammar utan motsvarande signal. Länk
    6. CDC/ACIP – tredje MMR-dos vid påssjukeutbrott – Marin M et al. MMWR Morb Mortal Wkly Rep 2018;67(1):33–38. Tredje dos vid utbrott, incrementell effekt ca 61–88 % under närmaste veckorna. Länk
    7. Folkhälsomyndigheten – rekommendationer om vaccination mot MPR – Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer om vaccination mot MPR, uppdaterad 2026. Länk
    8. Folkhälsomyndigheten – tidigare vaccinationsprogram – Folkhälsomyndigheten. Tidigare vaccinationsprogram. MPR infört 1982. Länk