Antivaxxare.se

    Polio (poliomyelit)

    Polio är en virusinfektion som fekal-oralt kan nå centrala nervsystemet och i en liten andel av fallen orsaka slapp förlamning.

    ICD-10: A80, B91

    Vaccinbegreppet →Programmet och doserna →Vår täckning →

    Vad sidan inte visar

    • Sidan räknar inte ut en individuell absolut nyttokvot (NNV/ARR) för ett svenskt barn 2026 – Sveriges nolläge är uppmätt under mycket hög täckning och är ingen ovaccinerad basrisk.
    • Sidan blandar aldrig IPV (Sveriges vaccin) och OPV (har aldrig använts i det svenska programmet) – de har helt olika riskprofil för VAPP och cVDPV.
    • Sidan gör inget medicinskt ställningstagande utöver vad de angivna källorna säger.
    • Sjukdom, vaccinbegrepp, handelsprodukt och programrekommendation är fyra olika saker och hålls isär genomgående.

    Vad är polio?

    Poliomyelit orsakas av poliovirus, som sprids fekal-oralt och först förökar sig i svalg och tarm. De allra flesta infektioner ger inga symtom alls eller en lindrig bild med feber, halsont och magbesvär. Hos ett fåtal infekterade tar sig viruset vidare till centrala nervsystemet och angriper motorneuron, vilket kan ge slapp förlamning, i svåra fall av andningsmuskulaturen.

    Sverige har aldrig använt oralt poliovaccin (OPV) i det allmänna programmet, utan enbart inaktiverat vaccin (IPV). Det är avgörande för säkerhetsbilden: IPV innehåller inget replikerande virus och kan varken orsaka vaccinassocierad paralytisk polio (VAPP) eller ge upphov till cirkulerande vaccinderiverat poliovirus (cVDPV) – två risker som är knutna specifikt till levande OPV.

    Vad avsnittet inte visar: Avsnittet beskriver inte förloppet i detalj – se course.

    Källor: Folkhälsomyndigheten – sjukdomsinformation om polio, Folkhälsomyndigheten – vaccination mot polio

    Smittvägar

    Poliovirus sprids fekal-oralt. Spridningen gynnas i vanliga fall av bristande hygien, men den historiska erfarenheten är delvis motsatt: epidemierna blev svårare i länder med god hygien, eftersom smittan där mötte äldre barn och unga vuxna utan kvarvarande antikroppar från modern, i stället för spädbarn som ännu hade sådant skydd.

    Källor: Folkhälsomyndigheten – sjukdomsinformation om polio

    Sjukdomsförlopp

    Efter smitta via mun och avföring föregås sjukdomen av en inkubationstid på vanligen omkring en till två veckor. De allra flesta infektioner förblir symtomfria eller lindriga. Hos ett fåtal infekterade når viruset nervsystemet och ger slapp förlamning; drabbas andningsmuskulaturen blir tillståndet livshotande.

    Förlamning kan bli permanent. I den svenska dödsorsaksstatistiken skiljs akut poliomyelit (ICD-10 A80) från sena effekter av polio (B91) – ett B91-registrerat dödsfall hos en person som insjuknade under 1950-talets epidemier är inte ett nytt akut poliodödsfall.

    Källor: Folkhälsomyndigheten – sjukdomsinformation om polio, Socialstyrelsen – dödsorsaksstatistik

    Polio i Sverige

    Sverige drabbades av stora epidemier redan 1911–13 och därefter av den värsta epidemin 1953: över 5 000 personer insjuknade, cirka 3 000 av dem fick förlamning och 216 personer avled.

    Under 1957 vaccinerades cirka 660 000 barn i offentlig regi, omkring 32 000 värnpliktiga och cirka 29 000 personer som betalade själva – sammanlagt runt 720 000 personer – med Sveriges eget inaktiverade vaccin. Antalet fall föll snabbt: 64 fall 1961 och 4 fall 1962. Böttiger sammanfattar att allmän vaccination med enbart inaktiverat vaccin eliminerade poliomyelit i Sverige inom sex år, 1957–1962, med över 99 procent vaccinerade i de yngre kohorterna och hög seroimmunitet.

    Det sista inhemskt smittade fallet inträffade 1977. Importerade fall har förekommit senare, men Sverige rapporterade noll poliofall 2025 – ett tal uppmätt under mycket hög vaccinationstäckning och pågående global utrotningsinsats, och som därför inte används som en ovaccinerad basrisk.

    Globalt cirkulerade under 2025 både vilt poliovirus typ 1 (52 fall, i Afghanistan och Pakistan) och cirkulerande vaccinderiverat poliovirus (238 fall och 247 bekräftade miljödetektioner i 30 länder), enligt WHO:s 45:e uttalande i poliokommittén enligt IHR. Internationell spridning av poliovirus är fortsatt klassad som ett internationellt hot mot människors hälsa (PHEIC).

    Källor: SCB – polioepidemi och vaccin i SCB:s källor, Böttiger, Rev Infect Dis 1988 – svensk IPV-erfarenhet, Svensk avloppsövervakning, 1992 – poliovirus i miljön, Folkhälsomyndigheten – sjukdomsinformation om polio, WHO – 45:e mötet i poliokommittén enligt IHR, 25 augusti 2026

    Mått, enheter och nämnare

    Dödlighet, incidens och letalitet är olika mått och får inte jämföras rakt av. Varje rad redovisar enhet, period och nämnare.

    Mått för Polio (poliomyelit)
    MåttTypVärdeEnhetPeriodNämnare
    Döda under epidemin 1953dodlighet216personer1953över 5 000 insjuknade i Sverige under epidemiåret
    Rapporterade poliofall i Sverige 2025Noll fall är ingen ovaccinerad basrisk och används inte för att räkna NNV eller ARR.incidens0fall2025svensk befolkning, uppmätt under mycket hög vaccinationstäckning
    Vilt poliovirus typ 1, globaltantal52fall2025globalt, huvudsakligen Afghanistan (21) och Pakistan (31)
    Cirkulerande vaccinderiverat poliovirus, globaltantal238fall202530 länder, plus 247 bekräftade miljödetektioner
    Paralytisk poliomyelit, Salkprövningen 1954antal33 vaccinerade mot 115 placebofall1954 års fältprövning200 745 vaccinerade barn mot 201 229 barn med inert placebo, randomiserad del

    Komplikationer

    • Slapp förlamning

      Hos en liten andel av de infekterade når viruset centrala nervsystemet och angriper motorneuron, vilket ger slapp förlamning, i svåra fall av andningsmuskulaturen.

      Frekvens: EJ EXTRAHERAD Andelen infekterade som utvecklar förlamning (t.ex. förhållandet symtomfria/lindriga mot paralytiska fall) med källhänvisning till primärkälla.

    • Bestående men / sena effekter

      Förlamning kan bli permanent. I dödsorsaksstatistiken registreras sena effekter av polio med ICD-10-koden B91, skild från akut poliomyelit (A80).

      Frekvens: OKÄNT Andel av paralytiska fall med bestående men i svenskt material.

    Vaccinationens roll – tre mått som inte är samma sak

    Salkprövningens 33/115-tal är ett klinisk efficacy-mått från 1954 års produkt mot inert placebo. Den svenska 1957–62-eliminationen är ett effectiveness-mått från nationell observation, inte en randomiserad prövning. Hexyons 90–100 procent är immunogenicitet (antikroppsnivåer), inte ett kliniskt sjukdomsutfall, och gäller inte samma produkt som 1954 års Salkvaccin eller det svenska 1957-vaccinet.

    Efficacy (studieförhållanden)
    33 fall av paralytisk polio bland 200 745 vaccinerade mot 115 fall bland 201 229 med inert placebo (1954 års produkt, randomiserad del av Salkprövningen).
    Effectiveness (verklig användning)
    Elimination av endemisk poliospridning i Sverige 1957–1962 efter allmän vaccination med enbart avdödat vaccin, dokumenterad med seroepidemiologi och virologisk övervakning, med över 99 procent vaccinerade i de yngre kohorterna.
    Immunogenicitet (surrogatmått)
    I EMA:s utredningsrapport för det sexvalenta Hexyon nådde 90–100 procent av barnen definierade skyddande antikroppsnivåer efter tre doser, mätt i tolv huvudstudier med över 3 400 barn mot kombinationer av andra vacciner.

    Programtidpunkt i Sverige

    Massvaccination mot polio i alla åldrar startade i Sverige 1957. I dagens program ges poliokomponenten som en del av det sexvalenta kombinationsvaccinet vid 3, 5 och 12 månaders ålder, med en påfyllnadsdos i ett IPV-innehållande kombinationsvaccin vid 5 års ålder. Poliokomponenten saknar eget vaccinbegrepp i registret och redovisas via kombinationsbegreppen dtp-polio-hib och dtp-polio.

    Källor: Folkhälsomyndigheten – vaccination mot polio

    Säkerhet: IPV mot OPV, och historiska produktionsincidenter

    Sverige har enbart använt inaktiverat vaccin (IPV), som saknar replikerande virus och därför inte kan orsaka VAPP eller ge upphov till cVDPV. Dessa två risker är knutna specifikt till levande OPV, som aldrig använts i det svenska allmänna programmet. Under den globala OPV-eran skattades VAPP-bördan till 4,7 fall per miljon födda (Platt et al. 2014), och cVDPV dokumenteras löpande i WHO:s globala övervakning.

    IPV ger svagare tarmimmunitet än OPV: i en systematisk översikt av challenge-studier gav OPV oddskvot 0,13 (95 % KI 0,08–0,24) för virusutsöndring jämfört med ovaccinerade, medan IPV gav oddskvot 0,81 (95 % KI 0,59–1,11) – inget statistiskt säkerställt skydd mot förekomst av utsöndring, även om mängd och duration kunde minska.

    Historiska produktionsincidenter gäller amerikanskt tillverkat vaccin, inte det svenska: Cutterincidenten 1955 (bristfällig inaktivering i vissa partier, över 250 tillskrivna poliofall enligt CDC, och enligt CDC Museum omkring 260 barn med förlamning och 10 dödsfall) och SV40-kontamination av poliovaccin 1955–1963 via apnjurekulturer, som uppskattas ha exponerat 10–30 procent av det amerikanska poliovaccinet under perioden. En svensk registerstudie av den 1957 vaccinerade kohorten (cirka 700 000 personer) fann i cancerregistret 1960–1993 ingen kohortkopplad ökning av de granskade cancerutfallen, med reservation för uppföljningstidens längd och att exponeringen inte kunde verifieras individuellt.

    Källor: Hird & Grassly, PLoS Pathogens 2012 – tarmimmunitet, Platt et al., J Infect Dis 2014 – VAPP-börda, CDC – historiska säkerhetsfrågor kring vaccin (Cutter och SV40), CDC Museum – Cutterincidenten, Svensk SV40-kohort 1957 (Engels/Olsen-typ kohortstudie)

    Programhistorik

    Sverige utvecklade efter epidemin 1953 ett eget inaktiverat poliovaccin, med delvis andra metoder och material än det amerikanska Salkvaccinet, och inledde massvaccination i alla åldrar 1957. Landet har därefter aldrig introducerat oralt poliovaccin i det allmänna programmet, till skillnad från stora delar av världen som under lång tid använde OPV i sina rutinprogram.

    Vi har inte funnit belägg i det tillgängliga underlaget för exakt vilket år eller vilken instans som formellt beslutade om dagens schema med doser vid 3, 5 och 12 månader samt en påfyllnad vid 5 år; Folkhälsomyndighetens sida om vaccination mot polio beskriver dagens schema utan att ange beslutsdatum för schemaändringarna.

    Källor: Svensk poliohistoria, 2005 – epidemier och eget vaccin, Folkhälsomyndigheten – vaccination mot polio

    Följ vidare

    Följ evidensenIngen studiepost kopplad ännu.Följ beslutenBeslutsregistret: vem beslutade vad, när och på vilket underlag.Följ pengarnaUpphandling, statsbidrag och dokumenterade relationer.

    Kända luckor i vårt underlag

    • EJ EXTRAHERAD

      Andel infekterade som utvecklar paralytisk sjukdom

      Primärkällans siffra för andelen infekterade som får förlamning, med källhänvisning.

      Uppgiften bedöms finnas i angiven källa men är ännu inte utläst och kontrollerad av oss.

    • OKÄNT

      Andel paralytiska fall med bestående men i Sverige

      Svenskt material som redovisar andelen med bestående men efter paralytisk polio.

      Ingen källa vi har anger uppgiften. Okänt är inte detsamma som noll.

    • KRÄVER KÄLLÅTERSTÄLLNING

      Beslutsdatum för dagens svenska poliodoseringsschema

      Beslutsunderlag/år för när 3-5-12-månadersschemat plus 5-årsdos fastställdes.

      Uppgiften saknar spårbar originalkälla i vårt register och publiceras inte förrän källan är återställd.

    • EJ EXTRAHERAD

      Antal svenska A80-dödsfall 1997–2024

      Registeruttag ur Socialstyrelsens dödsorsaksregister som håller isär A80 (akut poliomyelit) från B91 (sena effekter).

      Uppgiften bedöms finnas i angiven källa men är ännu inte utläst och kontrollerad av oss.

    Vår täckning för Polio (poliomyelit)

    Ett arbetsmått över vår egen dokumentation – aldrig ett medicinskt betyg.

    • Sjukdomsbeskrivning108 ord, 2 källhänvisning(ar).Källbelagd
    • Smittväg och förlopp1 stycken om smittväg, 2 om förlopp.Delvis
    • Svensk epidemiologi och historik5 svensk(a) källhänvisning(ar).Källbelagd
    • Mått med nämnare5 av 5 mått är kompletta med nämnare.Källbelagd
    • Komplikationer0 av 2 med angiven frekvens.Delvis
    • Vaccinets roll (tre mått isär)3 av 3 dimensioner har källbelagt värde. Övriga står som okända, inte som noll.Källbelagd
    • Program och timing2 vaccinbegrepp, 0 handelsprodukt(er) kopplade.Delvis
    • Säkerhet3 stycken, 5 källhänvisning(ar).Källbelagd
    • Policyhistorik2 stycken policyhistorik.Källbelagd
    • StudierIngen studiepost kopplad ännu.Källåterställning krävs
    • Granskade påståendenInget påstående brutet ned för sjukdomen ännu.Källåterställning krävs
    • Källor och proveniens16 källpost(er) i profilen.Källbelagd

    Källor

    1. Folkhälsomyndigheten – sjukdomsinformation om polio – Folkhälsomyndigheten. Sjukdomsinformation om polio. Poliovirus sprids fekal-oralt. De allra flesta infektioner ger inga eller lindriga symtom, men i en liten andel av fallen når viruset centrala nervsystemet och orsakar slapp förlamning, i svåra fall av andningsmuskulaturen. Sverige har aldrig använt oralt poliovaccin i det allmänna programmet. Det sista inhemskt smittade fallet inträffade 1977. Länk
    2. Folkhälsomyndigheten – vaccination mot polio – Folkhälsomyndigheten. Vaccination mot polio. I Sverige används inaktiverat poliovaccin (IPV). Poliokomponenten ges som del av det sexvalenta kombinationsvaccinet vid 3, 5 och 12 månaders ålder, och en påfyllnadsdos med IPV-innehållande kombinationsvaccin ges vid 5 års ålder. Massvaccination i alla åldrar startade 1957. Länk
    3. SCB – polioepidemi och vaccin i SCB:s källor – Statistiska centralbyrån. Polio – epidemi och vaccin i SCB:s källor. Under epidemin 1953 insjuknade över 5 000 personer i Sverige, cirka 3 000 av dem med förlamning, och 216 personer avled. Under 1957 vaccinerades cirka 660 000 barn i offentlig regi, cirka 32 000 värnpliktiga och cirka 29 000 personer som själva betalade – sammanlagt omkring 720 000 personer. Länk
    4. Böttiger, Rev Infect Dis 1988 – svensk IPV-erfarenhet – Böttiger M. Polio immunity to killed vaccine: an 18-year follow-up. Den svenska befolkningen hade före vaccinationseran relativt låg naturlig immunitet mot poliovirus. Allmän vaccination med enbart inaktiverat vaccin eliminerade poliomyelit i Sverige inom sex år, 1957–1962. Över 99 procent av de yngre födelsekohorterna beräknades vaccinerade och seroimmuniteten var hög. Länk
    5. Svensk avloppsövervakning, 1992 – poliovirus i miljön – Studie av poliovirus i svenskt avloppsvatten. Inhemsk poliospridning upphörde i Sverige 1962, efter fem års vaccination med enbart avdödat vaccin. Senare introduktioner av poliovirus från utlandet har påvisats men har inte etablerat endemisk spridning. Länk
    6. Svensk poliohistoria, 2005 – epidemier och eget vaccin – Historisk genomgång av poliomyelit i Sverige. Landet drabbades av stora epidemier 1911–13 och 1953. Sverige utvecklade ett eget inaktiverat poliovaccin med delvis andra metoder och material än det amerikanska Salkvaccinet. Länk
    7. University of Michigan – Salkprövningen 1954 – University of Michigan School of Public Health. The Salk polio vaccine field trial 1954. Fältprövningen omfattade över 1,8 miljoner barn och innehöll både ett randomiserat, dubbelblint placebokontrollerat område och ett observerat kontrollprogram. Resultaten redovisades offentligt den 12 april 1955. Länk
    8. Francis et al., 1955 – utvärderingen av Salkprövningen – Francis T Jr, et al. An evaluation of the 1954 poliomyelitis vaccine trials. I den randomiserade placebokontrollerade delen fick 200 745 barn vaccin och 201 229 barn inert placebo. Paralytisk poliomyelit inträffade hos 33 vaccinerade mot 115 i placebogruppen. Resultatet gäller 1954 års produkt. Länk
    9. EMA – Hexyon, europeisk utredningsrapport – Europeiska läkemedelsmyndigheten. Hexyon (DTaP-IPV-Hib-HepB), EPAR. Poliovirus typ 1, 2 och 3 odlas på Vero-celler och inaktiveras. Godkännandet vilar på tolv huvudstudier med sammanlagt över 3 400 barn, jämförda mot kombinationer av andra vacciner mot samma sjukdomar. Huvudmåttet var antikroppsnivåer som anses skyddande, och 90–100 procent av barnen nådde definierade nivåer efter tre doser. I en tvådosstudie ingick 554 barn i jämförelse med Infanrix hexa. Aluminiumadjuvansen, motsvarande 0,6 mg Al3+ per dos, tillhör hela den sexvalenta formuleringen och kan inte tillskrivas poliokomponenten ensam. Länk
    10. Hird & Grassly, PLoS Pathogens 2012 – tarmimmunitet – Hird TR, Grassly NC. Systematic review of mucosal immunity induced by oral and inactivated poliovirus vaccines against virus shedding following oral poliovirus challenge. PLoS Pathog. 2012. Systematisk översikt av 31 challenge-studier. Oralt poliovaccin jämfört med ovaccinerade gav oddskvot 0,13 (95 % KI 0,08–0,24) för utsöndring av virus i avföring. Inaktiverat vaccin jämfört med ovaccinerade gav oddskvot 0,81 (95 % KI 0,59–1,11), alltså inget statistiskt säkerställt skydd mot förekomst av utsöndring efter challenge, även om IPV kunde minska mängd och duration av utsöndring. Data för utsöndring från svalget var otillräckliga. Länk
    11. Platt et al., J Infect Dis 2014 – VAPP-börda – Platt LR, Estívariz CF, Sutter RW. Vaccine-associated paralytic poliomyelitis: a review of the epidemiology and estimation of the global burden. J Infect Dis. 2014. Under perioden med bred användning av oralt poliovaccin skattades den globala bördan till 4,7 VAPP-fall per miljon födda (spännvidd 2,4–9,7), motsvarande omkring 498 fall per år. I de länder som då använde OPV skattades 3,8 fall per miljon födda, motsvarande omkring 399 fall per år. Talen är historiska skattningar från OPV-eran och är inte en aktuell årsbörda. Länk
    12. CDC – historiska säkerhetsfrågor kring vaccin (Cutter och SV40) – Centers for Disease Control and Prevention. Historical vaccine safety concerns. Cutterincidenten 1955: vissa vaccinpartier från Cutter Laboratories innehöll levande poliovirus till följd av bristfällig inaktivering, och mer än 250 poliofall tillskrevs dessa partier. SV40: mellan 1955 och 1963 uppskattas 10–30 procent av det poliovaccin som gavs i USA ha varit kontaminerat med simian virus 40 från apnjurekulturer. Dagens poliovaccin innehåller inte SV40. Länk
    13. CDC Museum – Cutterincidenten – CDC Museum, The Story of CDC – Polio. Cutterincidenten beskrivs som omkring 40 000 infektioner eller lindrigare sjukdomsfall, 260 barn med förlamning och 10 dödsfall. Akademiska rekonstruktioner delar upp mottagarfall och kontaktfall på andra sätt och kommer därför fram till lägre tal för direkt vaccinerade. Omkring 200 000 barn bedöms ha fått doser från de berörda partierna innan produktionen stoppades. Länk
    14. Svensk SV40-kohort 1957 (Engels/Olsen-typ kohortstudie) – Registerstudie av den svenska befolkning som vaccinerades 1957 med potentiellt SV40-kontaminerat poliovaccin. Omkring 700 000 personer, huvudsakligen barn, fick vaccinet. Uppföljning i cancerregistret 1960–1993 visade ingen kohortkopplad ökning av de granskade cancerutfallen. Studien begränsas av uppföljningstidens längd och av att exponeringen inte kunde verifieras individuellt. Länk
    15. WHO – 45:e mötet i poliokommittén enligt IHR, 25 augusti 2026 – World Health Organization. Statement of the forty-fifth meeting of the Polio IHR Emergency Committee, publicerat 25 augusti 2026. Vilt poliovirus typ 1: 52 fall under 2025 (Afghanistan 21, Pakistan 31) och 4 fall under 2026 fram till den 30 april (Afghanistan 3, Pakistan 1); WPV1 påvisades även i tyskt avloppsvatten i oktober 2025. Cirkulerande vaccinderiverat poliovirus: 238 fall och 247 bekräftade miljödetektioner i 30 länder under 2025 – uppreviderat från tidigare snapshot – samt 32 fall och 27 miljödetektioner i 12 länder under 2026 fram till den 30 april, varav 28 cVDPV2, 2 cVDPV1 och 2 cVDPV3. Nigeria svarade för 14 av de 28 cVDPV2-fallen 2026. Minst 13 dokumenterade internationella spridningshändelser av cVDPV inträffade mellan januari 2025 och januari 2026. Kommittén anger otillgängliga områden, osäkerhet, stora ansamlingar av nolldos- och underimmuniserade barn samt befolkningsförflyttningar som drivkrafter. Om nOPV2 anges att mer än två miljarder doser givits sedan introduktionen 2021, att 42 cVDPV2-emergenser associerats med nOPV2, att vaccinet är betydligt mer genetiskt stabilt och har väsentligt lägre risk för återgång till neurovirulens än Sabin-OPV2, att de 13 unika emergensgrupperna 2026 alla var fortsättningar från 2025 utan ny emergens fram till brytdatum, och att mer än 80 procent av drabbade länder avbröt utbrott med högst tre nOPV2-kampanjer. Generaldirektören fastställde den 21 augusti 2026 att internationell spridning av poliovirus fortsatt utgör ett internationellt hot mot människors hälsa (PHEIC). Länk
    16. Socialstyrelsen – dödsorsaksstatistik – Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker. ICD-10-koden A80 avser akut poliomyelit och B91 avser sena effekter av poliomyelit. Ett dödsfall registrerat med B91 hos en person som insjuknade under 1950-talets epidemier är inte ett nytt akut poliodödsfall. Länk