Hoppa till innehållet
    Antivaxxare.se

    Påståenden

    PåståendeSjukdomsbörda och historikPublicerad genomgångKausalitet är inte tillämpligMISSVISANDE

    Påståendet

    ”Mässling var i praktiken ofarligt före vaccinet, eftersom dödligheten redan hade fallit.”

    Vad påståendet faktiskt betyder

    Eftersom dödligheten i mässling per invånare hade fallit kraftigt innan vaccinet infördes, var risken för allvarlig sjukdom vid insjuknande låg.

    Meningen innehåller två satser som måste prövas var för sig:

    1. Dödligheten i mässling per invånare föll kraftigt före vaccinets införande.
    2. Risken för allvarlig sjukdom eller komplikation vid insjuknande i mässling var låg under samma period.

    Kort bedömning – fem frågor, fem svar

    Vi sätter ingen samlad sanningspoäng och ingen numerisk säkerhetsgrad. Åtta dimensioner redovisas var för sig eftersom de svarar på olika frågor: vad påståendet är, hur starkt underlaget är, vad som är sagt om orsak och verkan, vilket säkerhetsläge som gäller, vad som går att veta, vad som är osäkert, vad som är vår tolkning och vilket publiceringsomdöme satsen får.

    1

    Publiceringsomdöme

    Svarar på: Håller satsen mot vårt underlag?

    MISSVISANDE

    Uppgifterna i satsen kan vara riktiga var för sig, men slutsatsen följer inte av dem.

    Första delsatsen är dokumenterad: dödligheten per invånare föll kraftigt före vaccinet. Andra delsatsen följer inte av den. Dödlighet per invånare och komplikation per insjuknad har olika nämnare.

    Omdömet gäller exakt den normaliserade satsen inom angiven omfattning. Det är inte ett betyg på ett vaccin, en sjukdom, en myndighet eller en person, och det är inte samma sak som evidensstyrka, kausalitet, säkerhetsläge eller osäkerhet.

    2

    Evidensstyrka per fråga

    Svarar på: Hur mycket och hur bra underlag finns för respektive delfråga?

    • Sjukdomsbörda och historik · MÅTTLIG

      Underlaget räcker för frågan men har metodbegränsningar eller begränsad överförbarhet.

      Dödlighetsdata är registerbaserade och robusta för sin egen fråga. Komplikationsdata bygger på sjukhusmaterial och översikter, vilket ger urvalsberoende andelar snarare än befolkningsrisker.

    Evidensstyrka är inte kausalitet och inte heller studiekvalitet. En enskild studie kan vara välgjord och ändå ge begränsat underlag för just den här satsen.

    3

    Kausalitetsläge

    Svarar på: Vad är faktiskt sagt om orsak och verkan?

    Kausalitet är inte tillämplig

    Påståendet handlar inte om orsak och verkan, utan om hur en studie, en databas eller ett begrepp är beskaffat.

    Delsatserna handlar om nivåer och nämnare, inte om orsak och verkan. Varför dödligheten föll är en separat fråga.

    Association är inte kausalitet. En säkerhetssignal är inte ett kausalitetsläge – den redovisas i säkerhetsdimensionen nedan.

    4

    Säkerhetsläge

    Svarar på: Vad är dokumenterat om händelser efter vaccination?

    Säkerhetsläge ej tillämpligt

    Satsen handlar inte om säkerhet, utan om metod, definition eller historik.

    Satsen handlar om sjukdomens börda, inte om vaccinets säkerhet.

    Rapporterad händelse är inte känd biverkning. Säkerhetssignal är inte fastställd skada.

    5

    Osäkerhet

    Svarar på: Vad är det som gör bedömningen osäker?

    Betydande osäkerhet

    Begränsningarna kan påverka hur resultatet ska tolkas.

    • Sjukhusmaterial speglar de svårast sjuka. Andelar där är inte risker i befolkningen.
    • Incidensdata före allmän rapportering är ofullständiga, vilket gör risker per insjuknad osäkra.
    • Vård och levnadsvillkor skiljer sig kraftigt från idag.

    Typ av påstående

    Historiskt påstående

    Satsen handlar om nivåer och förlopp i historiska data.

    Kunskapsläge

    Delar av satsen är belagda

    En del av satsen går att kontrollera, en annan del gör det inte. Delarna redovisas var för sig.

    Redaktionell tolkning – inte evidens

    Slutledningen i satsen byter nämnare mitt i meningen. Det är därför den är missvisande snarare än felaktig i sak.

    Tolkningen påstår inte att mässling före vaccinet var lika farligt som vid seklets början, och den kvantifierar ingen risk.

    Mänsklig medicinsk granskning

    Ingen mänsklig medicinsk granskning har skett. Uppgifterna är källbundna och maskinellt kontrollerade mot studie- och källregistret, vilket är en annan sak än granskning av en medicinskt sakkunnig.

    Dimensionerna ovan läses ur kanonisk persistens (claimversion 1, innehållshash 04218764ade3). Maskinell projektion är inte medicinsk granskning.

    Omfattning

    Population
    Befolkningen i Sverige och jämförbara höginkomstländer före allmän vaccination.
    Geografi
    Sverige, med internationella översikter som referens.
    Tidsperiod
    Ungefär 1900 fram till vaccinets införande.
    Exponering
    Naturlig mässlingsinfektion.
    Jämförelse
    Mellan tidsperioder, inte mellan vaccinerade och ovaccinerade.
    Utfall
    Dödlighet per invånare i den första delsatsen, komplikation per insjuknad i den andra.

    Går det att bedöma?

    Ja. Satsen är tillräckligt preciserad för att prövas mot det underlag vi har, inom den omfattning som anges ovan. Utanför den omfattningen gäller slutsatsen inte.

    Evidens, uppdelad efter vad den säger

    Vilken fråga evidensen faktiskt besvarar

    • Sjukdomsbörda och historik: Frågan gäller hur vanlig och hur allvarlig sjukdomen är, inte vaccinets effekt.

    Stödjer påståendet

    Motsäger påståendet

    • Svenskt sjukhusmaterial om mässlingskomplikationer 1955–1964

      Fallserie eller klinisk materialgenomgång · 1967 · Komparator: Ingen jämförelsegrupp

      Svenskt sjukhusmaterial 1955–1964, alltså före allmän vaccination, beskriver ett tydligt komplikationsmönster bland inlagda fall. Att färre dog innebar inte att få blev allvarligt sjuka.

    • Översikt om mässlingens kliniska betydelse

      Systematisk översikt eller metaanalys · 2004 · Komparator: Ingen jämförelsegrupp

      Sammanställning av komplikationsfrekvenser per insjuknad. Nämnaren är insjuknade, inte invånare, vilket är precis den nämnare den andra delsatsen handlar om.

    Sätter påståendet i sammanhang

    • Immunamnesi efter naturlig mässlingsinfektion

      Observationell kohortstudie · 2019 · Komparator: Deltagarnas egna antikroppsnivåer före infektion

      Naturlig infektion följdes av förlust av tidigare antikroppsrepertoar. Utfallet är immunologiskt och säger inget om hur många som insjuknade i andra infektioner.

    • Nämnarlabbet – dödlighet är inte incidens

      Dödsfall per invånare och komplikationer per insjuknad har olika nämnare. Den ena kan falla medan den andra står stilla.

    Följ evidensen

    1. Steg 1 · Påståendet

      Mässling var i praktiken ofarligt före vaccinet, eftersom dödligheten redan hade fallit.

    2. Steg 2 · Normaliserad sats

      Eftersom dödligheten i mässling per invånare hade fallit kraftigt innan vaccinet infördes, var risken för allvarlig sjukdom vid insjuknande låg.

    3. Steg 3 · Studier i registret

      Svenskt sjukhusmaterial om mässlingskomplikationer 1955–1964 · Översikt om mässlingens kliniska betydelse · Immunamnesi efter naturlig mässlingsinfektion

    4. Steg 4 · Källor bakom studierna

      3 källhänvisningar i de kopplade studieposterna.

    5. Steg 5 · Osäkerhet

      3 redovisade begränsningar.

    6. Steg 6 · Beskrivande slutsats

      Den första delsatsen är dokumenterad. Den andra följer inte av den. Dödlighet per invånare och komplikationsrisk per insjuknad är olika mått med olika nämnare, och ett fall i det första säger inget om nivån i det andra.

    Evidensbedömning, fält för fält

    Varje kopplad studiepost redovisas med sina egenskaper separerade. En randomiserad prövning är inte en observationsstudie, ett surrogatmått är inte ett kliniskt utfall, och finansiering är metadata – inte ett skäl att förkasta eller godta ett resultat. Fält som inte finns i vårt underlag står kvar som okända.

    • Svenskt sjukhusmaterial om mässlingskomplikationer 1955–1964

      Fallserie eller klinisk materialgenomgång
      Frågetyp
      Sjukdomsbörda och naturalförlopp
      Population
      Patienter inlagda för mässling vid Epidemisjukhuset i Stockholm 1955–1964.
      Jämförelse
      Ingen jämförelsegruppInert placebo: ej dokumenterat
      Utfallsmått
      • Komplikationer bland inlagda fall (Deskriptivt utfall, primärt)
      Uppföljning
      Vårdtillfället; ingen långtidsuppföljning anges i vårt underlag.
      Resultat som rapporterat
      Materialet beskriver komplikationsmönstret bland sjukhusvårdade fall under perioden. Exakta frekvenser återges på /massling där materialet behandlas i sitt sammanhang.
      Begränsningar
      • Sjukhusmaterial är ett urval av de svårast sjuka. Andelar i materialet är inte risker per insjuknad i befolkningen.
      • Nämnaren är inlagda patienter, inte alla som hade mässling.
      • Vård, diagnostik och levnadsvillkor skiljer sig från idag.
      Finansiering
      Ej dokumenterat i vårt underlag.
      Intressekonflikt
      Ej dokumenterat i vårt underlag.

    • Översikt om mässlingens kliniska betydelse

      Systematisk översikt eller metaanalys
      Frågetyp
      Sjukdomsbörda och naturalförlopp
      Population
      Publicerat material om mässlingsfall i olika befolkningar.
      Jämförelse
      Ingen jämförelsegruppInert placebo: ej dokumenterat
      Utfallsmått
      • Komplikationsfrekvenser per insjuknad (Deskriptivt utfall, primärt)
      Uppföljning
      Ej dokumenterat i vårt underlag.
      Resultat som rapporterat
      Översikten sammanställer komplikationsfrekvenser per insjuknad, med skillnader mellan hög- och låginkomstsammanhang.
      Begränsningar
      • Narrativ översikt utan systematiskt sökprotokoll i vårt underlag.
      • Frekvenser varierar kraftigt med befolkning, ålder, näringsstatus och vårdtillgång.
      Finansiering
      Ej dokumenterat i vårt underlag.
      Intressekonflikt
      Ej dokumenterat i vårt underlag.

    • Immunamnesi efter naturlig mässlingsinfektion

      Observationell kohortstudie
      Frågetyp
      Sjukdomsbörda och naturalförlopp · Immunogenicitet (antikroppssvar)
      Population
      Ovaccinerade barn som genomgick naturlig mässlingsinfektion.
      Jämförelse
      Deltagarnas egna antikroppsnivåer före infektionInert placebo: nej, aktiv jämförelse
      Utfallsmått
      • Antikroppsrepertoar mot andra patogener (Surrogat- eller immunologiskt mått, primärt)
      Uppföljning
      Mätning före och efter infektion inom studiens material.
      Resultat som rapporterat
      Naturlig mässlingsinfektion följdes av betydande förlust av tidigare antikroppsrepertoar. Motsvarande effekt sågs inte efter MPR-vaccination i samma material.
      Begränsningar
      • Utfallet är immunologiskt. Studien mäter antikroppar, inte hur många som faktiskt insjuknade i andra infektioner.
      • Fyndet gäller vild mässlingsinfektion och kan inte utan vidare överföras till andra situationer.
      Finansiering
      Ej dokumenterat i vårt underlag.
      Intressekonflikt
      Ej dokumenterat i vårt underlag.

    Följ underlaget, led för led

    Kedjan visar hur långt underlaget räcker. Ett led som saknas visas som lucka, eftersom en dold lucka läses som ett avklarat led.

    1. Steg 1

      Påståendet, preciserat

      Belagt
      • Eftersom dödligheten i mässling per invånare hade fallit kraftigt innan vaccinet infördes, var risken för allvarlig sjukdom vid insjuknande låg.
      • Dödligheten i mässling per invånare föll kraftigt före vaccinets införande.
      • Risken för allvarlig sjukdom eller komplikation vid insjuknande i mässling var låg under samma period.
    2. Steg 2

      Studier som prövar just den satsen

      Belagt
      • Svenskt sjukhusmaterial om mässlingskomplikationer 1955–1964
      • Översikt om mässlingens kliniska betydelse
      • Immunamnesi efter naturlig mässlingsinfektion
    3. Steg 3

      Studiernas design

      Belagt
      • Svenskt sjukhusmaterial om mässlingskomplikationer 1955–1964: Fallserie eller klinisk materialgenomgång. Jämförelse: Ingen jämförelsegrupp.
      • Översikt om mässlingens kliniska betydelse: Systematisk översikt eller metaanalys. Jämförelse: Ingen jämförelsegrupp.
      • Immunamnesi efter naturlig mässlingsinfektion: Observationell kohortstudie. Jämförelse: Deltagarnas egna antikroppsnivåer före infektion.
    4. Steg 4

      Vad som faktiskt mättes

      Belagt
      • Svenskt sjukhusmaterial om mässlingskomplikationer 1955–1964: Komplikationer bland inlagda fall
      • Översikt om mässlingens kliniska betydelse: Komplikationsfrekvenser per insjuknad
      • Immunamnesi efter naturlig mässlingsinfektion: Antikroppsrepertoar mot andra patogener
    5. Steg 5

      Vilka som ingick

      Belagt
      • Svenskt sjukhusmaterial om mässlingskomplikationer 1955–1964: Patienter inlagda för mässling vid Epidemisjukhuset i Stockholm 1955–1964.
      • Översikt om mässlingens kliniska betydelse: Publicerat material om mässlingsfall i olika befolkningar.
      • Immunamnesi efter naturlig mässlingsinfektion: Ovaccinerade barn som genomgick naturlig mässlingsinfektion.
    6. Steg 6

      Resultatet som det rapporterades

      Belagt
      • Svenskt sjukhusmaterial om mässlingskomplikationer 1955–1964: Materialet beskriver komplikationsmönstret bland sjukhusvårdade fall under perioden. Exakta frekvenser återges på /massling där materialet behandlas i sitt sammanhang.
      • Översikt om mässlingens kliniska betydelse: Översikten sammanställer komplikationsfrekvenser per insjuknad, med skillnader mellan hög- och låginkomstsammanhang.
      • Immunamnesi efter naturlig mässlingsinfektion: Naturlig mässlingsinfektion följdes av betydande förlust av tidigare antikroppsrepertoar. Motsvarande effekt sågs inte efter MPR-vaccination i samma material.
    7. Steg 7

      Absoluta tal och nämnare

      Lucka

      Ingen av de kopplade studierna redovisar absoluta tal i vårt utdrag. Vi räknar inte fram absoluta tal ur relativa mått utan utgångsrisk.

    8. Steg 8

      Begränsningar

      Belagt
      • Svenskt sjukhusmaterial om mässlingskomplikationer 1955–1964: Sjukhusmaterial är ett urval av de svårast sjuka. Andelar i materialet är inte risker per insjuknad i befolkningen.
      • Svenskt sjukhusmaterial om mässlingskomplikationer 1955–1964: Nämnaren är inlagda patienter, inte alla som hade mässling.
      • Svenskt sjukhusmaterial om mässlingskomplikationer 1955–1964: Vård, diagnostik och levnadsvillkor skiljer sig från idag.
      • Översikt om mässlingens kliniska betydelse: Narrativ översikt utan systematiskt sökprotokoll i vårt underlag.
      • Översikt om mässlingens kliniska betydelse: Frekvenser varierar kraftigt med befolkning, ålder, näringsstatus och vårdtillgång.
      • Immunamnesi efter naturlig mässlingsinfektion: Utfallet är immunologiskt. Studien mäter antikroppar, inte hur många som faktiskt insjuknade i andra infektioner.
      • Immunamnesi efter naturlig mässlingsinfektion: Fyndet gäller vild mässlingsinfektion och kan inte utan vidare överföras till andra situationer.
    9. Steg 9

      Källa att kontrollera i

      Belagt
      • Svenskt sjukhusmaterial om mässlingskomplikationer 1955–1964: PubMed – Holmgren et al. 1967
      • Översikt om mässlingens kliniska betydelse: PubMed – Perry & Halsey 2004
      • Immunamnesi efter naturlig mässlingsinfektion: PubMed – Mina et al. 2019
    10. Steg 10

      Beslut och produkter som berörs

      Lucka

      Satsen är inte kopplad till någon post i beslutsregistret eller till en enskild handelsprodukt.

    2 av 10 led saknar underlag hos oss. Det är där kunskapen tar slut i vårt material – inte nödvändigtvis i världen.

    Beskrivande slutsats

    Den första delsatsen är dokumenterad. Den andra följer inte av den. Dödlighet per invånare och komplikationsrisk per insjuknad är olika mått med olika nämnare, och ett fall i det första säger inget om nivån i det andra.

    Osäkerhet och vad vi inte vet

    • Sjukhusmaterial speglar de svårast sjuka. Andelar i ett sådant material är inte risker i befolkningen.
    • Vård, diagnostik och levnadsvillkor skiljer sig kraftigt från idag, vilket begränsar överföring till nutid.
    • Incidensdata före allmän rapportering är ofullständiga, vilket gör exakta risker per insjuknad osäkra.

    Vad skulle ändra vår uppfattning?

    Det här är inte en uppmaning att ”bevisa att vi har fel”. Det är de konkreta fynd som skulle få oss att skriva om texten – och de gäller exakt den sats som prövas här.

    Skulle tala för påståendet

    • Svenska incidensbaserade data från perioden som visar låg komplikationsandel per insjuknad, inte bara per invånare.

    Skulle tala emot påståendet

    • Fler befolkningsbaserade material med komplikationer per insjuknad i samma storleksordning som översikternas siffror.

    Så hanterar vi ändringar: korrigeringar och versioner · så granskar vi källor.

    Vidare i materialet

    Länkarna går bara till entiteter som finns i registret. Saknas en länk betyder det att relationen inte är dokumenterad – inte att den är utesluten.

    Sjukdomar

    Vaccinbegrepp och produkter

    Begrepp och handelsprodukt är två olika entiteter.

    • Inget begrepp och ingen produkt kopplad.

    Metod

    Korrigeringar för denna post

    Ingen korrigering är registrerad för den här ytan. Det är inte ett kvalitetsbevis – det kan lika gärna betyda att ingen har hittat felet ännu.

    Hela korrigeringsregistret

    Granskningsläge och öppna hinder

    Hög publiceringsrisk. Satsen rör medicinsk risk, orsakssamband eller säkerhet. Fel här kan påverka hälsobeslut, och kraven på källbindning och granskning är därför högre.

    Granskningsbehov, en dimension i taget

    Källbindning – Maskinellt kontrollerad
    Varje evidenslänk pekar på en post som finns i studie- eller källregistret. Maskinell kontroll är inte mänsklig granskning.
    Medicinsk granskning – Öppet granskningsbehov
    Ingen medicinskt sakkunnig har granskat satsen. Kravet kvarstår oavsett hur väl källbunden posten är.
    Statistisk granskning – Öppet granskningsbehov
    Effektmått, konfidensintervall och nämnare är återgivna ur källorna men inte omräknade eller granskade av statistiker.
    Redaktionell granskning – Maskinellt kontrollerad
    Publiceringsomdöme och lydelse är satta och versionsmärkta i registret.

    Evidensväg

    • Dödlighet före och efter vaccin (intern-yta)
    • holmgren-1967-masslingskomplikationer (studie)
    • perry-halsey-2004 (studie)
    • mina-2019-immunamnesi (studie)
    • Nämnarlabbet – dödlighet är inte incidens (intern-yta)

    Öppna hinder

    • Högriskpost utan mänsklig medicinsk granskning. Granskningsgrinden är öppen.

    Ändringsspår: fingeravtryck 24aa6430fe93200e, registrerat 2026-09-02. Ändras lydelse, sats eller någon kontrollerad dimension måste spåret uppdateras i samma ändring. Ingen materiell revision är registrerad.

    Bedömning, granskning och version

    Fyra olika saker som ofta blandas ihop. Vi håller dem isär.

    1. Riktighetsbedömning

    Vi sätter ingen samlad riktighetsstämpel på påståenden. En enda skala skulle blanda ihop åtta olika saker: vad påståendet är, vad evidensen visar, hur stark den är, vad som är sagt om orsak och verkan, vilket säkerhetsläge som gäller, vad som går att veta, vad som är osäkert och vilket publiceringsomdöme satsen får. Dimensionerna redovisas var för sig.

    Publiceringsomdömet för satsen (MISSVISANDE) redovisas tillsammans med de övriga dimensionerna längre upp på sidan. Det är ett omdöme om exakt den prövade satsen – inte en samlad sanningspoäng.

    2. Epistemisk status

    Ingen epistemisk statusetikett sätts här. Vi visar den bara där den uttryckligen är belagd i underlaget.

    3. Evidensstyrka per fråga

    • Sjukdomsbörda och historik: Dödlighetsdata är registerbaserade och robusta för sin egen fråga. Komplikationsdata bygger på sjukhusmaterial och översikter, vilket ger urvalsberoende andelar snarare än befolkningsrisker.

    4. Kausalitetsläge

    Kausalitet är inte tillämplig

    Påståendet handlar inte om orsak och verkan, utan om hur en studie, en databas eller ett begrepp är beskaffat.

    Delsatserna handlar om nivåer och nämnare, inte om orsak och verkan. Varför dödligheten föll är en separat fråga.

    Publiceringsläge

    Publicerad genomgång

    Satsen är preciserad och varje redovisad uppgift går att kontrollera i angiven studie eller källa.

    Ursprung

    Vanligt förekommande formulering

    Formuleringen bygger på en riktig observation om dödlighetskurvor och en slutsats som inte följer av den.

    Ursprung är hur vi fick syn på påståendet. Det är inte evidens och räknas aldrig som underlag.

    Medicinsk granskning

    Ingen mänsklig medicinsk granskning har skett. Uppgifterna är källbundna och maskinellt kontrollerade mot studie- och källregistret, vilket är en annan sak än granskning av en medicinskt sakkunnig.

    Version och ändringshistorik

    Senast ändrad 31 augusti 2026.

    Ingen materiell ändringshistorik finns ännu för den här posten. Vi hittar inte på en historik som inte har inträffat. Alla korrigeringar.

    Sidans tillstånd

    Senast uppdaterad

    Sidan saknas i uppdateringsregistret, så vi anger inget datum.

    Publiceringsläge

    Sidan finns inte i publiceringsregistret.

    Granskning

    Ingen registrerad granskningspost finns för den här sidan. Vi skriver inte medicinskt granskad utan en registrerad granskning. Se granskningsstatus

    Korrigeringar

    Inga korrigeringar är registrerade för den här sidan. Det betyder att vi inte dokumenterat något fel här – inte att sidan är kontrollerad. Alla korrigeringar

    De fyra fälten mäter olika saker. Ett uppdateringsdatum är inte en granskning, och ett publiceringsläge säger inget om hur säker en medicinsk slutsats är.

    Faktakort att dela

    Prövad sats

    Eftersom dödligheten i mässling per invånare hade fallit kraftigt innan vaccinet infördes, var risken för allvarlig sjukdom vid insjuknande låg.

    Den första delsatsen är dokumenterad. Den andra följer inte av den. Dödlighet per invånare och komplikationsrisk per insjuknad är olika mått med olika nämnare, och ett fall i det första säger inget om nivån i det andra.

    Population
    Befolkningen i Sverige och jämförbara höginkomstländer före allmän vaccination.
    Geografi
    Sverige, med internationella översikter som referens.
    Tidsram
    Ungefär 1900 fram till vaccinets införande.
    Exponering
    Naturlig mässlingsinfektion.
    Jämförelse
    Mellan tidsperioder, inte mellan vaccinerade och ovaccinerade.
    Utfall
    Dödlighet per invånare i den första delsatsen, komplikation per insjuknad i den andra.

    Osäkerhet

    • Sjukhusmaterial speglar de svårast sjuka. Andelar i ett sådant material är inte risker i befolkningen.
    • Vård, diagnostik och levnadsvillkor skiljer sig kraftigt från idag, vilket begränsar överföring till nutid.
    • Incidensdata före allmän rapportering är ofullständiga, vilket gör exakta risker per insjuknad osäkra.

    Kausalitet är inte tillämplig. Kortet är ett utdrag ur en kanonisk post på antivaxxare.se. Det är inte en sammanfattning av forskningsläget och inte ett omdöme.

    Läs hela genomgången: Mässling var i praktiken ofarligt före vaccinet, eftersom dödligheten redan hade fallit.

    Källa: Påståenderegistret på antivaxxare.se

    https://antivaxxare.se/granskning/pastaenden/massling-ofarligt-fore-vaccin

    Dela
    Dela sidan